|
|
Av Christian Andersson (Xian) - Söndag den 09 augusti 2009 kl. 21.15
|
Hej I vilket arkiv finns bouppteckningar gjorda efter 1970? Min fråga berör i första hand bouppteckningar från Blekinge län. Christian
|
|
|
Av Niklas Hertzman (Nicke) - Söndag den 09 augusti 2009 kl. 21.27
|
Hej Christian ! Bouppteckningar innan 30/6 2001 finns på respektive arkiv. För Blekinge är det Landsarkivet i Lund (resp. häradsrätt, rådhusrätt eller tingsrätt). Efter den 1/7 2001 är det Skatteverket som har hand om bouppteckningarna. Hälsningar Niklas
|
|
|
|
|
Av Niklas Hertzman (Nicke) - Söndag den 09 augusti 2009 kl. 22.00
|
Hej igen ! Ja, det borde stämma. Men du kan ju för säkerhets skull slå en signal till bouppteckningsavdelningen på Landsarkivet i Lund och fråga. Niklas (igen)
|
|
|
Av Stig-Ove Wisberg (Stigove_wisberg) - Onsdag den 07 oktober 2009 kl. 21.50
|
Register till adliga bouppteckningar, som faller under Göta hovrätts juridiska område, finns tillgängliga här. De är sökbara och för de som har ArkivDigital så kan man läsa dem under "Adliga Bouppteckningar" Mvh Stig-Ove Wisberg
|
|
|
Av Christian Andersson (Xian) - Torsdag den 08 oktober 2009 kl. 00.57
|
Trevligt initiativ. Jag blev nyfiken på vilken tid bouppteckningarna omspänner så jag sökte i Nationella Arkivdatabasen. Det enda jag hittade var SVAR:s förteckning över det som är mikrofilmat. Men jag kanske söker på fel sätt. En länk från din hemsida till NAD kanske inte hade varit så dumt.
|
|
|
Av Stig-Ove Wisberg (Stigove_wisberg) - Torsdag den 08 oktober 2009 kl. 08.04
|
Det tidigaste kommer från 1620. Perioden 1620 - 1736 handlar mest om testamenten, arvskiften, äktenskapsförord m.m. någon enstaka bouppteckning. 1737 - 1916 inkluderas även bouppteckningarna, som då blev obligatoriska. Totalt är det 12685 poster. Jag vet inte om det finns något filmat av detta material överhuvudtaget tidigare. /Stig-Ove
|
|
|
|
|
|
|
Av Eva Cumner (Ecu) - Måndag den 19 april 2010 kl. 16.08
|
Var finner man en bouppteckning för en person som avlidit 1989 i Göteborg? Mvh, Eva
|
|
|
|
|
Av Eva Cumner (Ecu) - Måndag den 19 april 2010 kl. 16.53
|
Tusen tack! Beställning är gjord! Eva
|
|
|
Av Lotta Nordin (Lotta) - Tisdag den 27 april 2010 kl. 13.23
|
Av vilken anledning kan en son saknas i bouppteckningen efter sina föräldrar? Så här ligger det till. I en gemensam bouppteckning 1743 efter båda föräldrarna står "blev uppå samtliga sterbhusintressenters anmodan och i deras närvaro behörig bouppteckning förrättad", men den är undertecknad endast av en son och döttrarnas män samt en styvson till fadern. En gemensam son saknas, och han lever bevisligen vid den tiden (och långt därefter). Samma år som bouppteckningen sker disputerar han i Lund(?) enl. herdaminnet, och året efter prästvigs han. Kan han ha fått ut arvet i förväg? Men borde inte det ha nämnts i bouppteckningen i så fall? I andra bouppteckningar, vid ungefär samma tid och plats, förekommer att det som ej ska tas upp i värderingen ändå skrivs in med motivering. Mvh// Lotta
|
|
|
Av Jörgen Tollesson (Jts) - Tisdag den 27 april 2010 kl. 16.17
|
Jo, nog borde han ha nämnts även om han hade fått ut arvet i förväg, med en notering om att han redan fått det han fått. Men det står att bouppteckningen förrättades "uppå samtliga sterbhusintressenters anmodan och i deras närvaro". Det står alltså inte "arvingar", utan "sterbhusintressenter". Kanske räknades han inte som "sterbhusintressent" om han redan hade fått ut sitt arv? Om han nu hade fått det... Eller så var det oenighet bland syskonen - och "samtliga (hemmavarande) sterbhusintressenter" passade på att dela arvet när brodern var i Lund... Men om han läste till präst, så borde det ju vara känt i bygden, så bouppteckningsförrättarna var knappast ovetande om honom. Kanske glömde de bara av att notera den som inte var närvarande?
|
|
|
Av Lotta Nordin (Lotta) - Tisdag den 27 april 2010 kl. 16.58
|
Jag hade tydligen glömt ett litet ord, "vederbörande", i mitt citat ovan, men det ska väl inte ändra betydelsen....eller? Det står så här (tar om det för säkerhets skull): "blev uppå samtliga vederbörande sterbhusintressenters anmodan och i deras närvaro behörig bouppteckning förrättad efter..." Ingen av "intressenterna" är heller nämnd på förstasidan, utan dom har enbart undertecknat i slutet av bouppteckningen. Det är väl heller inte så vanligt? Den blivande prästen var säkert känd i bygden, han blev dessutom kyrkoherde och prost i samma församling senare.
|
|
|
Av Jörgen Tollesson (Jts) - Tisdag den 27 april 2010 kl. 17.49
|
Det var skillnad det... Om ingen är nämnd i ingressen, så är ju inte den blivande prästen mer onämnd än de andra. Inte där i varje fall... Det står visserligen "i deras närvaro", men han kanske hade han lämnat fullmakt till någon av de andra och därför räknades som "närvarande". Hade de någon gård? Var det i så fall något eller några av syskonen som löste ut de andra? (Ändrat av Jts den 27 april 2010 kl. 17.52.)
|
|
|
Av Lotta Nordin (Lotta) - Tisdag den 27 april 2010 kl. 18.30
|
Nej, det står inte något om gården i bouppteckningen. Om man tittar i mantalslängden så verkar det som om mågarna har tagit över innan svärföräldrarna dog. Lite lurigt är det där med, med gården...men vem har sagt att det ska vara lätt? I mantalslängden 1742 - året innan dödsfallen - står att föräldrarna är "utan bruk", men i 1743 års mantalslängd står dom för 1/12 av gården. Nåja, jag vet ju iallafall att prästen levde och överlevde. Jag blev bara lite konfunderad när han inte fanns med på något sätt i bouppteckningen. Det var det där "samtliga" och "i deras närvaro" som gjorde att jag hakade upp mig, och att det annars brukar motiveras varför någon/något inte finns med eller tas upp till värdering. Tack så länge, det dyker säkert upp fler frågor så småningom. Jag "frossar" i bouppteckningar just nu. Tack AD för det!
|
|
|
|
|
|
|