Forskningstips      ·     Diskussionsöversikt      ·     Sök      ·     Användarkonto
Arkivguiden   >   Arkivguidens Forum   >   Forskningsmetoder   >   Källkritik   >  
Släktforskar- och hembygdsrörelsernas ansvar
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post10121) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Lördag den 13 augusti 2011 kl. 03.01
Vad har Sveriges Släktforskarförbund m.fl. för ansvar för att lära ut en metodik i Släkt- och hembygdsforskning som innebär att vetenskapliga metoder lärs ut? Kan det finnas en risk för att satsning på kvantitet gör att kvaliteten går förlorad?

Släkt- och hembygdsforskning är ju för många en hobby, men en sak som många verkar sakna är insikt om att det räcker med en felaktig ana/ättling för att resultatet ska gå förlorat.

Publiceras dessutom resultatet kan följden bli felaktiga anor m.m. särskilt som källhänvisningar ofta saknas.

Mvh/Sten Magnusson
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post10146) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Christian Andersson (Xian) - Måndag den 15 augusti 2011 kl. 09.20
Hej Sten

Det är intressanta frågor du tar upp. Detta är verkligen något för släktforskarförbundet att ta tag i.

Jag efterlyser en slags "släktforskarskola" som skulle kunna användas för såväl självstudier som cirkelverksamhet inom släkt- och hembygdsforskning. Naturligtvis nätbaserad och fritt tillgänglig för alla. I en sådan skola måste givetvis forskningsmetodik, källhantering och upphovsrätt behandlas ingående.

Det är självklart ett måste för släktforskarförbundet att snarast ta tag i det här. Jag tänker närmast på Annika Gylling-Otfors, en av kandidaterna till den nya förbundsstyrelsen. Hon har sysslat med kvalitetsfrågor inom förbundet, i och för sig för ganska länge sedan, men ämnet är ständigt aktuellt: Kvalitetsutredningen [pdf]. Även i sin dagliga gärning har hon liknande arbetsuppgifter. Annika deltar dessutom i diskussioner i det här forumet.

Denna diskussioen är en angelägenhet för hela släktforskarsverige och måste föras på ett ställe där alla intresserade kan och får deltaga. Och tillåts skriva fritt.

Men till syvende och sist handlar det givetvis om att vilja och att våga. Och i slutändan försöka leva upp till det man lär.

Christian

(Ändrat av Xian den 15 augusti 2011 kl. 09.44.)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post10211) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Lördag den 20 augusti 2011 kl. 19.08
Jag blev lite paff när jag såg ditt svar Christian. Du har alldeles rätt i att Släkt- och även hembygdsrörelserna skulle behöva något slags cirkelverksamhet vad gäller både källhänvisningar och källkritik. Det skulle väl kunna ske på så sätt att man ställde upp ett antal exempel där cirkeldeltagarna för det första fick lära sig varför det är viktigt med källkritik. Sedan att visa exempel på hur man kan göra.

Ex. personen Sone Gudmundsson är född ca 1580 i Ambjörbyn, Norra Ny, Värmland. Dog ca 1680 i Askersby, Sunne, Värmland. I dödboken står att han var 111 år gammal.
Då är frågan enligt källkritisk synpunkt. Var han verkligen 111 år eller har det uppstått något fel på vägen? Det är givetvis lätt att bara notera 111 år och ta det för givet, men det låter ju väl mycket även för nutida livslängder. Tar man det för givet är det lätt, men funderar man närmare på rimligheten av åldern kan det väl komma närmare sanningen.

Det finns givetvis mängder med andra exempel, men jag ska fundera närmare på det.

Mvh/Sten Magnusson
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post10332) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Christian Andersson (Xian) - Måndag den 05 september 2011 kl. 12.13
Att lära ut forskningsmetodik är inte något högprioriterat område inom släktforskarförbundet. Sannolikt inte heller ute i föreningarna. Det finns en del gammal skåpmat i nättidningen Rötters gömmor. Kvalitetsutredningen som jag nämner ovan hör väl dit. Nättidningen är ostrukturerad och att hitta dessa sidor är näst intill omöjligt. Michael Lundholms föredrag nu på släktforskardagarna (Norrköping 2011} får väl ses som ett försök att mildra den kritik som finns bland föreningsmedlemmarna. Men även hans sammanställning är svår att hitta. Redan nu bara en knapp månad senare. http://www.sfd2011.se/wp-content/uploads/2011/08/kallhanvisningar.pdf

Gammal skåpmat? De grundläggande forskningsmetoderna är tidlösa, det är tillgängligheten av arkivmaterial som har ökat. Alltfler forskar och får man inte lära sig grunderna blir det alltfler fel. Förutom att anvisningar av det här slaget måste vara väl strukturerade och sammanhållna måste de uppdateras vid behov. Det kan gälla referenslitteratur som har har tillkommit eller blivit föråldrad. Det är kan också vara brustna länkar som behöver ses över.

Själv använder jag mig olika sammanhang av det material som finns på Arkivguiden: Forskningsmetodik. Enligt mitt förmenande finns det bara en brist när det gäller Jörgen Tollessons sammanställning. Han har svårt att nå ut med budskapet till de som bäst behöver det. Men här kan vi alla hjälpas åt och göra en insats.

Jag ser gärna att fler deltar i diskussionen.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post10365) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Lördag den 17 september 2011 kl. 12.50
Jag råkade av en slump titta på versionshistoriken i Wiki-Rötter under artikeln "Volymbeteckning" och deltog då i användardiskussionen. Där menade jag bl.a. att frågor om källkritik och källhänvisningar hamnat i skymundan på senare år. Fick då skäll för detta.
Här ett citat från en av administratörerna som bl.a. skrev:
"Vet du vad jag kallar denna slags argumentation med ett annat slags vokabulär? Bullshit!"

På det svarade (korrigerad stavning) jag och fick då detta svar:

"Tvärtemot vad du hävdar, så har förbundet vad jag känner till varit en av de viktigaste aktörerna för att hävda vikten av källkritik och källhänvisning. För några år sedan gav man ut Håkan Skogsjös Om bryggor och bojar som förbundet delade ut gratis till medlemsföreningarna och som fortfarande kan laddas ner som PDF via Rötter. Sedan har man också gett i uppdrag åt Guno Haskå, Annika Otfors och Bodil Persson i Skåne att utreda problematiken och som resulterade i skriften Kvalitét inom släktforskningen som också fortfarande kan laddas ner som PDF. Och nu ger man ut en handbok om källkritik av Mikael Lundholm, som ska vara färdig i sommar. Jag känner inte till någon annan aktör som gjort lika mycket." Jag utelämnar namnet på personen ifråga. Diskussionen blev senare raderad i sin helhet av nämnda administratör. Se aktuell versionshistorik här:
http://www.genealogi.se/wiki/index.php?title=Diskussion:Volymbeteckning&oldid=7582 (Jag tror att en del av historiken blivit raderad).

Hur ligger det förresten till inom Hembygdsrörelsen? Finns det några skrifter om källkritik och isåfall var? Har man några kurser i detta synnerligen viktiga ämne?

Mvh/Sten Magnusson

(Ändrat av Vedhuggaren1 den 17 september 2011 kl. 21.46.)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post10373) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Christian Andersson (Xian) - Lördag den 17 september 2011 kl. 16.46
Nu ska jag berätta vad jag inte tycker om hos Wikipedia.

1. Hela sajten har anonyma skribenter. Jag anser att man ska stå för det man skriver. Det skapar trovärdighet.
2. Det förekommer att man anger något som man själv har skrivit som källa och att den källan saknar källhänvisningar. Det är naturligt svårt att påvisa att det är på det sättet på grund av anonymiteten.
3. Är man inte med i "gänget" händer det ofta att artikeln backas till föregående upplaga när man har gjort en ändring. Det förekommer också att man blir bannad.
4. Det saknas alternativ till att ändra i befintlig text. Jag efterlyser möjligheten att lägga till en egen text om man har en annan tolkning. Men det förutsätter att alla står med sitt namn. Det har blivit alldeles för mycket anonymitet alla möjliga sammanhang, främst på internet.

Jag har själv "medverkat" i Wikipedia genom att samarbeta med en person som höll på med att lägga upp nya sidor. Till nytta för oss båda. Men det samarbetet var inte anonymt, det skulle jag aldrig ställt upp på.

Nu ska jag berätta vad jag inte tycker om hos Wiki-Rötter

Förutom mina synpunkter härovan har jag några tillägg.
1. Jag sett att man måste vara registrerad för att få skriva i Wiki-Rötter. Är det inte mot Wiki-principen? Skulle det inte fungera med att få skriva utan inloggning i lilla Wiki-Rötter när man får göra det i stora Wikipedia?
2. Vad jag har förstått (genom att läsa ett inlägg i Anbytarforum) så finns det en av förbundet anställd "redaktör" som styr och ställer i Wiki-Rötter. Är det inte även detta mot Wiki-principen? Syftet med en wiki är väl att samla all kunskap? Oavsett var den kommer ifrån.

Nu ska jag skriva vad jag tycker om citatet härovan.

Om nu förbundet har gjort så mycket när det gäller källor och källkritik så borde man väl samla dem på ett ställe? Lätt åtkomligt från exempelvis Anbytarforum. Skrifternas kvalité kan diskuteras. Jag anser att det saknas en hel del självkritik. När det gäller den aviserade handboken borde den naturligtvis publiceras på förbundets hemsida. Inte säljas i några hundra exemplar i bokhandeln. Det verkar förlegat. Om man nu vill sprida kunskapen. Förbundet borde också ta tillvara kunskap som finns på annat håll. Revirtänkande är aldrig bra.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post10388) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Söndag den 18 september 2011 kl. 09.18
En mindre diskussion om vad jag menar med källkritik och tillämpningen av sådan finns också här:
Nog´s Forum: Sveriges Släktforskarförbund: Anbytarforum Speciellt från 2011-03-04.

Mvh/Sten Magnusson
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post10421) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Christian Andersson (Xian) - Tisdag den 20 september 2011 kl. 10.36
Vad är det för skillnad mellan hembygdsforskning och släktforskning?

Vad innefattar begreppet släktforskning? Är det att forska i sin egen släkt eller någon annans? Är det att forska på en särskild grupp. Resande, soldater eller präster för att ta något exempel. Är det att samla på sig kanske 50 000 individer och lägga ut dem på nätet? Jag skulle vilja byta ordet släktforskning mot personforskning. För att betona att det är minst lika viktigt att utforska individerna i släktträdet som att samla på sig så många anor som möjligt.

Hembygdsforskning består till stor del av personforskning. Men den forskningen publiceras i regel i bokform. Eventuella felaktigheter sprids inte lika fort som på nätet. Men det räcker ju med att en släktforskare okritiskt tar med en felaktig uppgift i sin egen forskning och sprider den vidare. Det finns inte någon som är ofelbar, allra minst jag. Men det är många som har svårt för att stå för sina fel och brister.

Det vore roligt om någon annan än Sten och jag ville deltaga i den här diskussionen. Gärna någon som inte håller med oss.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post10459) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Lördag den 01 oktober 2011 kl. 19.58
Ja du Christian, det är tydligen bara vi som har synpunkter vilket jag tycker är synd för det här tycker jag är ett område som borde vara mer prioriterat. När det gäller källkritik är det väl något som i princip kan användas i samtliga sammanhang.

Ta t.ex. en professor som säger att han hittat något sensationellt som bryter med tidigare erfarenheter. Om hans student då säger: Det där är fel. (studenten har då gått igenom professorns material) och kommit fram till att det bara är fantasier. Vem brukar då ofta vara trovärdigast? Den professor som har forskat i flera decennier eller den student som bara gjort det ett par år?

Poängen är att den källkritiska metoden borde läras ut av både Släkt- och hembygdsrörelserna och givetvis även i övriga sammanhang. På vilket sätt det sker kan väl kanske också diskuteras. Online, i bokform eller kanske en kombination därav.

Mvh/Sten Magnusson
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post10474) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Håkan Andersson (Lufsen) - Måndag den 03 oktober 2011 kl. 18.53
Det kommer väl an på vilka belägg som antingen professorn eller studenten har för sitt påstående. En professor i all ära men en sådan kan också ha fel.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post10575) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Christian Andersson (Xian) - Torsdag den 20 oktober 2011 kl. 20.55
Wiki-Rötter: Källkritik

Källkritik är en bedömning av en källas trovärdighet. Källkritik är en central vetenskaplig metod för att säkra att resultat som presenteras verkligen baseras på tillförlitliga basfakta. Källkritiken är en mycket viktig del av släktforskningen. Varje släktforskare råkar på skrönor som går i släkten men som oftast, när man börjar kolla upp i källorna, inte stämmer.

Wiki-Rötter är ett bra exempel på när källkritik är nödvändig. Orsaken är att eftersom vem som helst kan skriva här, måste man själv bedöma hur säkra uppgifterna är, för att fullt ut kunna ta tillvara på den information som erbjuds. Detta gäller för övrigt i stort sett all släktforskningsdata som kan hittas antingen det är på Internet eller inte samt alla de CD som florerar på marknaden t.ex. Sveriges dödbok, även om själva originalböckerna är avfotograferade av t.e.x. Arkiv Digital, Genline eller SVAR.

Med källa avses oftast en information som är återgiven i text och bild. En källa kan också vara ett fysiskt objekt från något som funnits eller inträffat, t.ex. arkeologiska fynd.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post10576) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Christian Andersson (Xian) - Fredag den 21 oktober 2011 kl. 15.46
Sten m.fl.

Kan vi hjälpas reda ut det här? Det är främst andra stycket jag har svårt att reda ut.

1. "Wiki-Rötter är ett bra exempel på när källkritik är nödvändig. Orsaken är att eftersom vem som helst kan skriva här, måste man själv bedöma hur säkra uppgifterna är, för att fullt ut kunna ta tillvara på den information som erbjuds."

Dessa meningar är inte så svåra att förstå. Wiki-Rötter saknar i mångt och mycket källhänvisningar och det är en hel del "rundgång" när det gäller hänvisningarna. Att "vem som helst kan skriva" innebär givetvis risker. Att de som styr "wikin" och även andra kan rulla tillbaka till en tidigare version innebär också stora risker.

2. "Detta gäller för övrigt i stort sett all släktforskningsdata som kan hittas antingen det är på Internet eller inte samt alla de CD som florerar på marknaden t.ex. Sveriges dödbok, även om själva originalböckerna är avfotograferade av t.e.x. Arkiv Digital, Genline eller SVAR."

Denna långa mening förstår jag inte alls. Vad syftar på vad? Vad är "släktforskningsdata"? Jag hittar inte någon definition på Wiki-Rötter.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post10578) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Håkan Andersson (Lufsen) - Lördag den 22 oktober 2011 kl. 11.39
Kan släktforskningsdata avse de avskrifter av källmaterial som finnes på marknaden?
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post10579) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Christian Andersson (Xian) - Lördag den 22 oktober 2011 kl. 11.55
Den enorma databas som våra kyrkböcker utgör kan knappast betecknas som släktforskningsdata även om den till viss del används av släktforskare. Avskrifter av detta källmaterial kan av samma anledning inte heller kallas släktforskningsdata. Folkräkningen/befolkningsskivorna till exempel kan användas till mycket mer än släktforskning.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post10580) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Lördag den 22 oktober 2011 kl. 13.05
http://sv.wikipedia.org/wiki/DISGEN

Sökte på Google.
Fick då 1600 träffar. Wikipedia 0. Nationalencyklopedin 0. Enda träffen var på ovanstående adress som rörde DISGEN.
Om man däremot söker på Google efter släktforskning data blir antalet träffar ungefär 1.650.000.

Men som sagt någon definition på det uttrycket finns alltså inte vare sig i Wikipedia, Nationalencyklopedin eller Svenska Akademins Ordbok.

Mvh/Sten Magnusson DIS06438
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post10581) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Christian Andersson (Xian) - Lördag den 22 oktober 2011 kl. 13.49
Eftersom DISBYT är en relationsdatabas som bygger på medlemmarnas släktforskning skulle dess innehåll kunna kallas "släktforskningsdata" Med den definitionen skulle alla släktutredningar bestå av "släktforskningsdata" oavsett om de finns på papper, cd eller internet. Att kalla Sveriges Dödbok för "släktforskningsdata" som man gör i ovanstående utdrag från Wiki-Rötter kan inte vara korrekt. Om så vore skulle alla död- och begravningsböcker bestå av "släktforskningsdata".

Det saknas tydligen en definition av begreppet "släktforskningsdata". Krävs det att släktskap är verifierat med acceptabla källhänvisningar för att ett alster ska kunna kallas "släktforskningsdata"?

(Ändrat av Xian den 22 oktober 2011 kl. 13.56.)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post10582) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Lördag den 22 oktober 2011 kl. 14.54
Nåja inte ens Svenska Akademin har tydligen någon definition på detta uttryck.
Vad gäller punkt 1 har tydligen släkt- och hembygdsrörelsen släppt sina krav på källkritik/-hänvisningar vilket väl innebär satsning på kvantitet i stället för kvalitet.

Vi ser ju f.ö. många exempel på bristande källkritik i bl.a. nyhetsrapporteringen.

Mvh/Sten Magnusson DIS06438
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post10589) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Christian Andersson (Xian) - Söndag den 23 oktober 2011 kl. 18.04
Jag tror inte vi ska några högre förväntningar på vårt förbund. Släktforskning är inget högprioriterat område. Men här ska vi inte diskutera förbundspolitik, utan försöka ägna oss åt just släkt- och hembygdsforskning.

Hembygdsforskare är som regel jordnära personer med mycket sunt förnuft. Och de bryr sig inte särskilt mycket om direktiv från högre ort. Det är givetvis stora variationer när det gäller kvalitén på det som olika hembygdsforskare publicerar. Jag har varit i tillfälle att granska ett par böcker och jag måste säga att jag är imponerad.

När det gäller böcker så är utrymmet begränsat. Det får inte bli hur många sidor som helst. En bok skulle bli tre gånger så tjock än vad som var tänkt om det skulle vara källhänvisningar efter alla konstens regler. Till alla uppgifter.

Det verkar vanligt att man inte tar med några källhänvisningar till uppgifter som är hämtade från kyrkböckerna över födde, vigde och döde. Det är så att säga självklart var de uppgifterna kommer ifrån. Det är viktigt att boken inte blir för dyr, då är det ingen som vill köpa den.

Jag tycker det är fullt acceptabelt. Förutsatt att man deklarerar detta i början och/eller slutet av boken. Gärna med en förteckning över de arkiv man har använt. Gör man på detta vis är det viktigt att alla andra uppgifter förses med källhänvisningar. Det är vanligt att man skriver exempelvis "enligt mantalslängden xxxx borde Sven Larsson vara född omkring yyyy" eller "av husförhörslängden för Listerby yyyy framgår att". Jag anser att det är fullt tillräckligt under förutsättning att läsaren på ett enkelt sätt kan hitta till källorna.

Skriver man en bok om en by så blir det lätt ett par tusen personer som har levt i byn från slutet av 1600-talet fram till våra dagar. För att hålla reda på alla dessa har man vanligtvis lagt in dem i en databas. Varför inte skicka med en CD/DVD som bilaga till boken. En skiva som innehåller databasen med utförliga källor.

TV-serien "Vem tror du att du är" handlar visserligen inte om hembygdsforskning men jag tror att man kunde använda min idé även där. Att lägga ut huvudpersonens antavla på SVT:s hemsida skulle ge en ny dimension åt programmet. Med ordentliga källhänvisningar skulle man kunna kontrollera om släktforskningsexperterna har rätt i alla led.

Det vi kan göra är att i alla sammanhang framhålla hur viktigt det är med korrekta källhänvisningar. Jag brukar använda artiklarna här på Arkivguiden som "propagandamaterial".

Jag var själv med och gjorde en bykrönika i början på 1990-talet. Då hade vi forskningen på lösa lappar. Och så blaskade vi en hel del i mörkrummet. Och vevade mikrofilm. Diskussionerna om självs tryckningen var många och långa. Men det vi åstadkom står sig än i dag.

Det är säkert flera som har synpunkter. Och andra åsikter.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11481) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Lördag den 03 mars 2012 kl. 08.20
Jag har några synpunkter som rör den flora av släkt- och hembygdslitteratur som finns och som bl.a. i ett fall diskuterats på annan plats här i Arkivguidens Forum.

Det är ofrånkomligt att kvaliteten på litteraturen och de enskilda artiklarna skiljer sig åt. Det finns dock några saker som varje seriös författare borde tänka på.
  1. Bokens rubrik ska överensstämma med artiklarnas innehåll.
  2. Artikelrubrikerna ska likaså stämma med artikelns innehåll.
  3. Upptäcker man fel i artiklarna ska detta rättas till i kommande upplaga, antingen genom specialutskick av kompletterande lista på rättelser eller liknande.
  4. Förklaring bör väl lämpligen föregå bokens förord.
  5. Rättelser och kompletteringar bör väl också kunna publiceras på offentlig webbplats.
  6. Publicering ska kunna ske utan onödigt dröjsmål av ansvarig artikelförfattare.
  7. En källförteckning hör givetvis till boken.

(Ändrat av Vedhuggaren1 den 03 mars 2012 kl. 08.28.)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11971) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Onsdag den 06 juni 2012 kl. 16.36
Vad gäller publiceringar av släktutredningar m.m. torde väl även ovanstående punkter kunna tillämpas även där.

Tyvärr förekommer det alltför ofta att publiceringar saknar ovanstående uppgifter.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11992) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Lördag den 09 juni 2012 kl. 11.32
Jag hittade ett gammalt inlägg jag gjorde i Anbytarforum 2009-11-18 där jag citerade ett par meningar ur broschyren "Bryggor och bojar" där det ju bl.a. står så här:

"Som kunnig släktforskare skyndar du aldrig vidare till nästa generation. I stället följer du noggrant släktingarna genom livet och är noga med att finna de bryggor som binder samman bojarnas enstaka nedslag på ett tillförlitligt sätt."

Anbytarforum » Källor » Källkritik » Avsaknad av källnoteringar i antavlor på webben

Detta är väl något som man tyvärr ofta glömmer inom alla forskningsområden?
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13888) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Lördag den 22 juni 2013 kl. 13.48
Just nu pågår en allmän diskussion om källkritik på min Facebooksida där jag i ett inlägg hävdar att Arkivguidens forum misskrediteras med hänvisning till den diskussion som inleddes i augusti och sedan stängdes.

Här har jag bl.a. fått detta svar: "Ur ett källkritiskt perspektiv så ska författarens bakgrund, kunskap, orsak, syfte och tidpunkt för texten beaktas."

Stämmer det?
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13889) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson (Jts) - Lördag den 22 juni 2013 kl. 13.59
Det är inte så lätt att kommentera ett citat när det inte framgår av ditt inlägg i vilket sammanhang de av dig citerade orden är skrivna, d.v.s. vad "den diskussion som inleddes i augusti och sedan stängdes" handlade om...

Men du behöver inte upprepa diskussionen här; det räcker med en länk till det ställe som citatet är hämtat ifrån, så att den intresserade kan läsa själv...

(Ändrat av Jts den 22 juni 2013 kl. 14.37.)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13891) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Håkan Andersson (Lufsen) - Lördag den 22 juni 2013 kl. 23.21
Sten!

Varför inte denna diskussion i detta forum?
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13892) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Håkan Andersson (Lufsen) - Lördag den 22 juni 2013 kl. 23.22
Istället för facebook tänker jag på.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13894) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Söndag den 23 juni 2013 kl. 07.08
Jag skulle väl tillagt att mitt inlägg på Facebook syftade på den diskussion om "Länkning till och från andra forum" som förekom några augustidagar 2012 här på Arkivguidens Forum. Det var f.ö. i samband med att jag delade en länk till den jag då gjorde en inläggskommentar om de motstridiga uppgifter som förekom här på Arkivguidens Forum i den diskussion jag hänvisar till här.

Länkning till och från andra forum

Källhänvisningar, källkritik, källor.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13896) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson (Forumguide) - Söndag den 23 juni 2013 kl. 12.15
Stens inlägg i går gällde alltså en skribents kommentar i Facebook till Stens hänvisning där till en annan diskussion här i Arkivguidens Forum (AGF), en AGF-diskussion som startade med en annan skribents kommentar till att jag här i AGF skrivit ett svar på en efterlysning i Anbytarforum (AF) och sedan fått en hänvisning från AF till det AGF-svaret raderad av anbytarvärden (AF:s moderator).

Innan vi kommer ännu längre bort från ämnet för den här diskussionen, så kan det kanske vara på sin plats att påminna om att det är (vilket framgår av rubriken) "Släktforskar- och hembygdsrörelsernas ansvar", d.v.s. deras ansvar för att källkritik lärs ut och tillämpas i forskningen.

Låt oss då försöka att hålla oss till det ämnet.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13897) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Söndag den 23 juni 2013 kl. 14.11
Nåväl, ursäkta om jag i så fall missuppfattade det här. Jag menade alltså att källkritik innebar en värdering av bl.a. motstridiga uppgifter i aktuell debatt.

Likväl menar jag att Släktforskar- och hembygdsrörelsen skulle lära ut mer om källkritik och t.ex. göra upp förteckningar över litteratur m.m. som ju finns på marknaden.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post14986) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Lars Berglund (Larsbelu) - Måndag den 07 april 2014 kl. 21.17
Släktforskning kan bli forskning

Släktforskningen i Sverige är en fantastiskt givande hobby med den nya tekniken men lider av ett antal viktiga problem med bl.a. bristande källhänvisningar och antavlor från sagornas värld. Ingen verkar ha tänkt på att det inte räcker med råd och undervisning. Man måste också lägga krut på att granska resultaten av släktforskarnas mödor. Jag har skrivit ett mycket genomgripande förslag som syftar till att förbättra kvaliteten i vår bransch:

https://dl.dropboxusercontent.com/u/31032592/V%C3%A5r%20hemsida/Sl%C3%A4ktforskning%20kan%20bli%20forskning%20v2.pdf

Mvh

/Lars
Skriv ett inlägg

På sidan Formatering (som öppnas i ett nytt fönster) visas hur man får fetstilt och kursiverad text, gör länkar och infogar bilder, med mera.

När inlägget är sänt, så kan du ändra i det inom 12 timmar, genom att klicka på knappen Redigera detta inlägg till vänster om ditt namn i inlägget.

OBS 1! Lämna inga personuppgifter om nu levande personer! Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om vad som räknas som personuppgifter (sidan öppnas i ett nytt fönster).

OBS 2! Glöm inte att alltid ange källan till de upplysningar som du lämnar både när du svarar och frågar, och att alltid tala om vad du redan vet och var du redan har sökt när du ber om hjälp. Och gör inte samma inlägg under flera rubriker. Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om varför detta är viktigt (sidan öppnas i ett nytt fönster).

Endast registrerade användare kan skriva inlägg här. Du kan registrera ett användarkonto, om du inte redan har ett.
Användarnamn:
Lösenord:

Du måste förhandsgranska inlägget innan det kan sändas.

Om Arkivguidens Forum      ·     Forumregler      ·     Kontakt      ·     Upphovsrätt (©)