Forskningstips      ·     Diskussionsöversikt      ·     Sök      ·     Användarkonto
Arkivguiden   >   Arkivguidens Forum   >   Forskningsmetoder   >   Övrigt   >  
Forska kring en sjö
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11476) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Robin Pettersson - Onsdag den 29 februari 2012 kl. 09.43
Hej!

Jag är helt ny när det gäller historisk forskning. Jag vill nämligen forska kring en sjö och mitt mål är att slutligen skriva en bok om sjön. Jag vill få hjälp att hitta en bra metod för min forskning, hur man ska börja m.m.. Det jag vill få fram är historisk information om sjön, varför platserna runt sjön fått sina namn, händelser m.m. Sen är även tanken att jag ska göra en forskning om alla gårdar/stugor som ligger runt sjön och berätta vilka som bott där m.m. Min fråga är vart kan man finna gammal information om sjöar, står det i kyrkböckerna eller på något annat ställe?

Så hur börjar man bäst med detta gigantiska projekt, tar emot alla tips jag kan få!

Hälsningar
Robin
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11492) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Lördag den 03 mars 2012 kl. 19.00
Det första du bör göra är att se vad som redan är skrivet och framforskat.

Sök på sjöns och socknarnas namn i LIBRIS. Och kontakta de lokala hembygdsföreningarna för att se vad de har för material.

När det gäller egen forskning, så är Lantmäteriets historiska kartor en självklarhet.

En annan viktig källa för att se vad som har hänt runt sjön är länsstyrelsens arkiv, som är uppdelat i landskansliet och landskontoret.

Jag förmodar att sjön är Likstammen, och att det då alltså är Södermanlands län. Dessvärre har landsarkivet varit dåligt på att publicera arkivförteckningarna i Nationella Arkivdatabasen (NAD). För landskansliet och den yngre delen av landskontoret, landskontoret II, står det bara: "Arkivförteckning finns f.n. endast i pappersform." Och för den äldre delen av landskontoret, landskontoret I, står: "Endast en mindre del av arkivet har förtecknats digitalt. För huvuddelen av arkivet finns endast förteckning i pappersform."

Det blir alltså till att besöka landsarkivet i Uppsala för att gå igenom arkivförteckningarna. Men det är ju ändå dit du måste för att läsa själva handlingarna...

Men för att i förväg se på ett ungeför vad som kan finnas, så kan du ju jämföra med ett grannlän: Östergötlands landskansli och Östergötlands landskontor.

Något som kan verka rätt intetsägande i förteckningarna är de s.k. supplikerna, men det ska man inte låta sig luras av. Det är ansökningar och klagomål från allmänheten om alla möjliga saker. Det är ett stort antal ärenden varje år, men där kan man hitta ett och annat guldkorn.

I domböckerna kan man hitta tvister av olika slag, kanske om vatten- och fiskerättigheter. Men det kan förstås vara som att leta efter en nål i en höstack - om man inte vet på förhand att målet eller målen finns, och när. Domböckerna är många genom årens lopp, och ofta tjocka...

Vilka som har bott i herrgårdar, byar, gårdar, torp och backstugor runt sjön framgår av kyrkoböcker och mantalslängder.

(Ändrat av kontoinnehavaren den 03 mars 2012 kl. 20.29.)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11516) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Robin Pettersson - Måndag den 05 mars 2012 kl. 10.25
Hej!

Tack för tipsen!

Då finns det en hel del att söka information i. Jag har precis tagit kontakt med fem hembygdsföreningar som finns runt sjön och hört att det finns tidigare material om vissa platser, framförallt om några kvarnar. sökte på LIBRIS och fann några böcker av intresse som jag ska gå och låna på biblioteket.

Historiska kartor har jag hittat en hel del på Lantmäteriets hemsida, vilket är väldigt intressant. Jag tänkte sätta mig ner och lära mig tyda all text i dessa kartor och renskriva det på dator framöver. det får bli ett av alla delprojekt.

Jag har varit i kontakt med landsarkivet i Sthlm som letat fram information till mig. Nu är det så att jag bor på Gotland för tillfället och får göra ett fjärrlån därifrån, det handlade om 12-16 mappar. Du nämner att jag bör besöka landsarkivet i Uppsala

FRÅGOR:
- Jag antar att den information som landsarkivet i Sthlm sökt fram till mig är densamma som jag finner på landsarkivet i Uppsala?
- Är landsarkivet detsamma som Länsstyrelsens arkiv? Det jag undrar lite är om den information som landsarkiven söker fram är den information som även finns på Länsstyrelsens arkiv (landskansliet och landskontoret)?
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11517) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Måndag den 05 mars 2012 kl. 13.55
Regionala och lokala statliga myndigheters arkiv förvaras på landsarkiven. Det är alltså där som länsstyrelsernas gamla arkiv finns. Södermanlands län hör till Uppsala landsarkivsdistrikt.

För Stockholms län fungerar Stockholms stadsarkiv som landsarkiv, men det är ju inte aktuellt i ditt fall.

Däremot finns Riksarkivet i Stockholm, och där har man centrala myndigheters arkiv. Det kanske är dem som du har varit i kontakt med?

Man rörde till det när man vid förra årsskiftet slog ihop Riksarkivet och alla landsarkiv till en myndighet och då gav den myndigheten namnet Riksarkivet. Man tänkte uppenbarligen inte så långt att man insåg att det vore bra med olika namn för myndigheten och det egentliga Riksarkivet, så att man vet vilket av dem man talar om... :-)

Gamla arkivhandlingar från statliga myndigheter förvaras alltså i Riksarkivet eller landsarkivet, beroende på vilken myndighets arkiv det gäller; det som du kan finna på det ena stället finner du alltså inte på det andra - i princip... :-)

Men vissa typer av handlingar kan finnas i mer än ett exemplar, t.ex. sände fogdarna in länsräkenskaperna till både landskontoret (i dag på landsarkivet) och Kammarkollegiet (i dag på Riksarkivet). Och korrespondens mellan två myndigheter kan naturligtvis följas på båda ställena.

Du kan läsa mer om Riks- och landsarkiv i Arkivguiden: Arkivkunskap, del 2: Att hitta till arkiven
Skriv ett inlägg

På sidan Formatering (som öppnas i ett nytt fönster) visas hur man får fetstilt och kursiverad text, gör länkar och infogar bilder, med mera.

När inlägget är sänt, så kan du ändra i det inom 12 timmar, genom att klicka på knappen Redigera detta inlägg till vänster om ditt namn i inlägget.

Om du abonnerar på inlägg från den här diskussionen, så får du besked per epost direkt när någon har svarat på ditt inlägg, och också om någon långt senare upptäcker diskussionen och kommer med ytterligare upplysningar (något som är lätt att missa annars). Logga in för att abonnera via länken Användarkonto överst på sidan.

OBS 1! Lämna inga personuppgifter om nu levande personer! Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om vad som räknas som personuppgifter (sidan öppnas i ett nytt fönster).

OBS 2! Glöm inte att alltid ange källan till de upplysningar som du lämnar både när du svarar och frågar, och att alltid tala om vad du redan vet och var du redan har sökt när du ber om hjälp. Och gör inte samma inlägg under flera rubriker. Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om varför detta är viktigt (sidan öppnas i ett nytt fönster).

Endast registrerade användare kan skriva inlägg här. Du kan registrera ett användarkonto, om du inte redan har ett.
Användarnamn:
Lösenord:

Du måste förhandsgranska inlägget innan det kan sändas.

Om Arkivguidens Forum      ·     Forumregler      ·     Kontakt      ·     Upphovsrätt (©)