Forskningstips      ·     Diskussionsöversikt      ·     Sök      ·     Användarkonto
Arkivguiden   >   Arkivguidens Forum   >   Forskningsmetoder   >   Källkritik   >  
Att kontrollera eller inte kontrollera andrahandsuppgifter
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11679) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson (Jts) - Torsdag den 05 april 2012 kl. 20.22
När man släktforskar, så lägger man pussel med uppgifter ur olika källor. Man värderar källornas trovärdighet, tolkar det som står där och tar ställning till om uppgifterna verkar rimliga. Man bör också tänka på hur uppgifterna har hamnat i källan och varför; är det en uppgift som har överförts från handling till handling (t.ex. vid en flyttning, då uppgifter skrivits av från husförhörslängd till flyttattest och sedan till den nya församlingens husförhörslängd), så bör man följa hela kedjan för att se om något fel har uppstått under vägen. Till sist drar man slutsatser av de uppgifter som man finner pålitliga.

Olika forskare kan naturligtvis dra olika slutsatser av samma fakta. T.ex.:
· En forskare kan feltolka det som står i källan, och därför bygga sina slutsatser på felaktiga fakta.
· Två forskare kan tolka uppgifterna korrekt, men dra olika slutsatser av dem.
· En forskare kan nöja sig med mer eller mindre stor sannolikhet för att fastslå ett släktskap mellan två personer, medan en annan forskare vill ha säkra bevis.

Om man bara godtar en annan forskares slutsatser rätt upp och ned, så riskerar man alltså att godta slutsatser som man själv inte skulle ha dragit om man hade kontrollerat fakta. Man bör därför alltid fråga vilka uppgifter som en forskares slutsatser bygger på, och i vilka källor de återfinns. Sedan kan man själv kontrollera uppgifterna och dra sina egna slutsatser.

Detta betyder att man inte bör skriva av uppgifter från hemsidor, hembygds- och släktböcker, register, databaser m.m. utan att kontrollera dem.

Dessa frågor har naturligtvis diskuterats många gånger på många ställen genom årens lopp. Ett aktuellt exempel är en diskussion om en databas som uppstod i en sockendiskussion i Anbytarforum, och i skrivande stund fortfarande pågår där. Som svar på en fråga lämnades uppgifter hämtade från en databas, en annan skribent frågade efter källorna till databasens uppgifter, och en tredje ryckte ut till databasens försvar och menade att dess uppgifter minsann inte behövde kontrolleras.

De lämnade uppgifterna om den efterlyste personen ska jag inte kommentera här (den frågan hör inte hemma under den här rubriken). Inte heller avser jag att här polemisera med någon enskild deltagare i den diskussionen. Jag citerar bara några korta avsnitt som är representativa för synpunkter som alltid framförs i den här typen av diskussioner; att somliga forskare är ofelbara och inte behöver kontrolleras, att en källa är lika god som en annan o.s.v.

Först två citat:

"Jämshögsdatabasen är givetvis en andrahandskälla, fylld av information från ett stort antal källor, som granskats av erfarna släktforskare med Jämshög som huvudintresse. Att den saknar källhänvisningar är givetvis en brist, som väl får skyllas på de dataprogram, som användes, då projektet påbörjades."

"Jag vill bara redovisa som min bestämda uppfattning, att Jämshögsdatabasen är en källa, som duger att hänvisa till. Om du sedan inte vill värdera dess uppgifter som tillräckligt goda för dina behov, står detta dig givetvis fritt."

Naturligtvis är en databas "en källa som duger att hänvisa till" - om det gäller att redovisa var uppgiftslämnaren har fått uppgiften ifrån. Har uppgiften hämtats från databasen, så ska naturligtvis databasen anges som uppgiftslämnarens källa. Men...

För mottagaren av uppgiften är naturligtvis databasen en helt oandvändbar källangivelse - om mottagaren ska kunna kontrollera uppgiften och dra sina egna slutsatser. Någonstans har ju databasens upphovsman funnit uppgiften, och det är den källan som behöver anges. Hur ska man annars kunna tolka det som står i källan? Hur ska man annars kunna bedöma uppgiftens trovärdighet? Hur ska man annars kunna veta om databasens uppgift är något som är hämtat direkt ur originalkällan eller bara databasskaparens egen slutsats från ett kanske bristfälligt underlag?

När det gäller vilka uppgifter som är "tillräckligt goda" för den ene eller andre forskarens "behov", så är det helt enkelt en fråga om hurvida man har behov av rätt personer i sin antavla och korrekta uppgifter om dem. Om man har det (och vilken släktforskare har inte det?), så kan man naturligtvis inte godtroget skriva av uppgifter från en databas eller annan andrahandskälla bara för att den har skapats av "erfarna släktforskare" som har den aktuella socknen som sitt "huvudintresse". Inte ens påven är ofelbar. :-)

Ytterligare ett citat:

"För egen del värderar jag [...] Jämshögsdatabasen minst lika högt som de gamla kyrkböckerna [...]. Detta grundar jag på följande: Jämshögsdatabasen är sammanställd av ett flertal personer. Jag känner inte alla - vet inte ens vad alla heter - och det kan ha kommit med uppgifter, som inte är tillräckligt kontrollerade. Å andra sidan finns det inte så litet uppgifter i de gamla kyrkböckerna, som inte är helt korrekta. Att födelseort ersatts med någon tidigare vistelseort är ju mycket vanligt, att två personer födda samma år har förväxlats förekommer, att födelsedatum tappat en siffra eller fått den felläst eller hämtats från raden ovanför eller under är inte ovanligt. Namn - i synnerhet efternamn - har många gånger råkat bli utbytta mot andra."

Den här typen av argumentation stöter man också ofta på i sådana här diskussioner: Andrahandskällor kan användas lika gärna som originalkällor, eftersom de sistnämnda ändå ofta är fulla av fel.

Ovanstående beskrivning av vanliga fel i kyrkoböckerna är helt korrekt - men det är ju just därför som man behöver studera originalen! Genom att följa en personuppgifts väg från avskrift till avskrift (t.ex. från en gammal husförhörslängd till en ny och sedan ytterligare en och därefter till en flyttattest o.s.v.), så kan man se när, var och hur uppgiften har ändrats och komma fram till vad som är rätt och vad som är fel. Men om man inte vet källan till databasens uppgift, hur vet man då om den är kontrollerad på det viset eller bara är en avskrift av en felaktig uppgift?

Ett sista citat - ett argument för varför källan inte behöver anges, vilket lika säkert som amen i kyrkan dyker upp i diskussioner om källangivelser:

"Tillförlitligheten får värderas av var och en som tar del av uppgifterna, och den som vill förvissa sig får i vanlig ordning själv söka i originalkällorna."

Svaret är det samma som vanligt: Hur ska man kunna "själv söka i originalkällorna" om man inte vet vilka de är? Det är ju just för att andra forskare ska kunna kontrollera källan som den behöver anges!
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11680) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Bertil Karlsson (Beka) - Torsdag den 05 april 2012 kl. 23.15
Hej Jörgen.
Jag som nybörjare på släkt forskning tappar helt intresset när man har läst ditt inlägg. Allt verkar så förbannat krångligt....
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11682) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Daniel Berglund (Guldfisk) - Fredag den 06 april 2012 kl. 00.14
Bertil, se det positivt istället: problemlösning är roligt! Oftast är källorna inget problem, men ibland är de det, och då får man fundera och värdera. Det finns en sak som är mycket tråkigare, och det är att behöva såga av en gren på släktträdet därför att man råkade göra fel.

Det finns mycket information i databaser och på internet. Oftast är den rätt, och då leker livet. Ibland är den fel, och då gäller det att se upp i tid!
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11683) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson (Jts) - Fredag den 06 april 2012 kl. 00.17
Så krångligt är det inte, Bertil. Det gäller bara att inte göra det för enkelt för sig... :-)

Det allra enklaste är naturligtvis att skriva av andras forskning. Men hur vet man att det är rätt, om man inte vet hur den andre forskaren har kommit fram till sina slutsatser?

Det gäller kort sagt att följa sina förfäder genom alla källor man hittar, använda sina små grå för att klura ut vad som är trovärdigt och rimligt av de (inte sällan motstridiga) uppgifterna och dra sina slutsatser av det. Svårare än så är det inte... :-)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11877) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Fredag den 25 maj 2012 kl. 21.40
Jag har en liten fundering. Daniel skriver här ovan bl.a. att "Det finns mycket information i databaser och på internet. Oftast är den rätt, och då leker livet. Ibland är den fel, och då gäller det att se upp i tid!"

Det finns många exempel på felaktig information på internet och det är ju därför uppgifter på en hemsida alltid ska utvärderas vad gäller trovärdighet. Sedan menar jag att även om nu informationen kan verka korrekt och kanske ofta är det, ska den väl kontrolleras innan någon slutsats kan dras.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11878) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Fredag den 25 maj 2012 kl. 21.52
Jag kom just på ett perfekt exempel på en databas som kan verka trovärdig men egentligen inte är det. Nämligen DISBYT. Här förefaller det mig snarare som att uppgifter ofta kopieras av så att nästan identiska släktträd dyker upp. Har ett eget exempel där det finns ungefär fem personer som anger en specifik felaktig födelseort för en person medan den sjätte anger en annan. Till saken hör att det är person nummer sex som anger korrekt ort.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11880) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Daniel Berglund (Guldfisk) - Fredag den 25 maj 2012 kl. 22.12
Disbyt är egentligen tänkt att koppla ihop släktforskare som forskar på samma område/personer. Man ska alltid kontrollera vad man hittar där, antingen genom att kontakta den som lämnat in uppgifterna eller genom att själv kontrollera i källorna. Rundgång förekommer mycket riktigt - någon kopierar uppgifter från Disbyt och skickar sedan in dem igen.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11893) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Lördag den 26 maj 2012 kl. 06.28
Det blir väl dock lite skillnad på två saker?

"Man ska alltid kontrollera vad man hittar där, antingen genom att kontakta den som lämnat in uppgifterna eller genom att själv kontrollera i källorna."

I fall ett tar man ju direkt kontakt med uppgiftslämnaren. Den information som man då får behöver inte nödvändigtvis vara korrekt.

I fall två gör man själv en kontroll i de källuppgifter uppgiftslämnaren förhoppningsvis delar med sig av. Här kan man ju också upptäcka felaktigheter som uppgiftslämnaren har.

F.ö. torde det vara självklart att uppgifterna ska kontrolleras oavsett på vilket sätt man har fått dessa. Det gäller ju f.ö. samtliga till synes gemensamma anträd o.dyl.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12465) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Lördag den 18 augusti 2012 kl. 05.09
Anbytarforums plats på Facebook är f.ö. ett perfekt exempel på vad bristande källkritik kan ställa till med. De uppgifterna som lämnas behöver ju inte vara korrekta även om en uppgiftslämnare påstår det.

Det här anser jag att man ofta missar i all forskning. Dessutom behöver inte en uppgift vara korrekt enbart för att den lämnas av en s.k. auktoritet på området (därtill anonym).
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12471) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Måndag den 20 augusti 2012 kl. 06.11
Citerar dessutom ett inlägg i den diskussion om Jämshögsdatabasen som hänvisas till ovan.

Inlägget gjordes 2012-04-05 16:22
"Visst vore det önskvärt att det i alla det otal databaser som produceras angavs källor. Att så inte alltid sker får vi leva med – för hur skulle vi kunna hindra det?

Om man hämtar uppgifter från en databas ska man givetvis ange denna databas som källa – vad annars? Tillförlitligheten får värderas av var och en som tar del av uppgifterna, och den som vill förvissa sig får i vanlig ordning själv söka i originalkällorna. Det är ju det som är släktforskning . . ."


Men som efterföljande debattör bl.a. skriver (jag utelämnar namnet): "hur ska man kunna värdera tillförlitligheten i databasen genom att själv söka i originalkällorna när man inte får reda på vilka dom är?"

M.a.o. torde det vara en självklar och allmän regel inom all forskning att korrekta källhänvisningar lämnas. Först då kan de uppgifter som lämnas kontrolleras utan allt för stor tidsåtgång och en källkritisk granskning göras.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12494) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Onsdag den 22 augusti 2012 kl. 07.34
För kännedom kan jag meddela att jag igår på Facebook ställde följande fråga:
Hur viktig är källkritiken för dig i din släkt- och hembygdsforskning?. Tre svarsalternativ: Mycket viktig, Mindre viktig, Vet ej.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12496) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson (Jts) - Onsdag den 22 augusti 2012 kl. 10.36
"Du måste logga in för att se sidan."
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12500) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Onsdag den 22 augusti 2012 kl. 11.17
Det var konstigt. Det brukar inte alltid behövas. Nåja, se här. Frågan visas här Släkt- och hembygdsforskning, men tyvärr ser man tydligen inte svaren om inloggning inte skett. I skrivande stund är det åtminstone 15 som besvarat och angett alt. 1.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12503) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Christian Andersson (Xian) - Onsdag den 22 augusti 2012 kl. 12.45
Sten, jag tror inte att det lönar sig att skriva mer om Jämshögs släktdatabas i den här diskussionen. Jag har inte fått ta del av databasen och det har väl inte du heller gjort? Men där kan ju trots allt finnas en del matnyttigt.

Vad vi kan diskutera är givetvis vårt släktforskarförbunds ointresse när det gäller släktforskning med betoning på forskning. Ett ointresse som tyvärr verkar färga av sig både inom och utom medlemsföreningarna.

Jag diskuterar gärna forskning i Jämshögs socken men då i en egen tråd här i forumet. Lämpligen under Jämshög här i forumet. I Jämshög har kyrkböcker brunnit och det ställer naturligtvis krav på den som forskar.

Hur man forskar i socknar där böcker har brunnit illustreras på ett utmärkt sätt i detta inlägg här i forumet: Kville

Men ingen socken är den andra lik. I Jämshög är det bara en del böcker som brunnit och luckor går att överbrygga.

Helt nyligen lade vi ut en del av Jämshögs båtsmän och deras familjer i vår databas över båtsmännen i Blekinge och Södra Möre: Båtsmän i Jämshög socken.

Jag överlåter bedömningen av vår källhantering till andra. Jämför gärna med andra liknande databaser. Eventuella kommentar skrivs när det gäller vår forskning skrivs lämpligen in här: Forskning i Jämshögs socken.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12510) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Torsdag den 23 augusti 2012 kl. 06.23
Jag vill tillägga att den fråga jag ställde på Facebook gäller källkritik i allmänhet, alltså inte någon specifik databas.
Skriv ett inlägg

På sidan Formatering (som öppnas i ett nytt fönster) visas hur man får fetstilt och kursiverad text, gör länkar och infogar bilder, med mera.

När inlägget är sänt, så kan du ändra i det inom 12 timmar, genom att klicka på knappen Redigera detta inlägg till vänster om ditt namn i inlägget.

Om du abonnerar på inlägg från den här diskussionen, så får du besked per epost direkt när någon har svarat på ditt inlägg, och också om någon långt senare upptäcker diskussionen och kommer med ytterligare upplysningar (något som är lätt att missa annars). Logga in för att abonnera via länken Användarkonto överst på sidan.

OBS 1! Lämna inga personuppgifter om nu levande personer! Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om vad som räknas som personuppgifter (sidan öppnas i ett nytt fönster).

OBS 2! Glöm inte att alltid ange källan till de upplysningar som du lämnar både när du svarar och frågar, och att alltid tala om vad du redan vet och var du redan har sökt när du ber om hjälp. Och gör inte samma inlägg under flera rubriker. Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om varför detta är viktigt (sidan öppnas i ett nytt fönster).

Endast registrerade användare kan skriva inlägg här. Du kan registrera ett användarkonto, om du inte redan har ett.
Användarnamn:
Lösenord:

Du måste förhandsgranska inlägget innan det kan sändas.

Om Arkivguidens Forum      ·     Forumregler      ·     Kontakt      ·     Upphovsrätt (©)