|
|
|
|
Av Christian Andersson - Lördag den 13 maj 2017 kl. 17.15
|
Midsommarafton 1752 tog båtsman Hattmakare sig själv av daga: "druncknade sig sielf i Norje åå under Tinget, sjelfspilling, 64 år gammal".
Vilket datum inföll midsommarafton år 1752?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 13 maj 2017 kl. 17.51
|
Midsommarafton var alltid den 23 juni, tills man någon gång på 1950-talet fick för sig att dagen alltid skulle vara en fredag, för att minska antalet lediga dagar - inga klämdagar, och midsommardagen alltid på en lördag (då man väl bara arbetade halvdag på den tiden).
(Ändrat av kontoinnehavaren den 13 maj 2017 kl. 18.03.)
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 13 maj 2017 kl. 18.00
|
|
Enligt den kalender som medföljer Min Släkt, så var det 1953 som nyordningen infördes. 1952 är tisdagen den 24 juni en röd dag. Och 1953 står det Midsommarafton på fredagen den 19 juni.
|
|
|
|
Av Carin Olofsson - Lördag den 13 maj 2017 kl. 18.32
|
|
Enligt kalendern i Disgen så inföll midsommarafton 1752 tisdagen den 23 juni.
|
|
|
|
|
|
Av Carin Olofsson - Lördag den 13 maj 2017 kl. 19.26
|
|
Var har du hittat att han drunknade på midsommarafton?
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Lördag den 13 maj 2017 kl. 19.43
|
"År 1752 lyckades två för ett omfattande tjuveri häktade yngre båtsmän, Olof Falk och Nils Hiller, på midsommaraftonen bryta sig ut och rymma från fånghuset. Vid flykten hade de haft god hjälp av en kollega, båtsmannen Nils Hattemakare från Torsö, som via ett grovt lufthål utifrån försett dem med lämpliga verktyg.
Med dessa bröt arrestanterna först upp stengolvet i det rum, tre alnar under markytan, i vilket de hölls inspärrade. Efter att sedan ha "krafsat ner" omgivande lös sand och på det sättet urholkat yttermuren hade de krupit under en stor sten "såsom utur en bagareugn" för att slutligen komma upp i det fria genom ett hål, "likt en skårstenspipa".
Redan nästa dag infångades emellertid rymlingarna vid Listershuvud av uppbådade byemän från Lörby. Dömda att hängas och under sträng bevakning transporterades därpå de båda "stortjuvarna" omgående till kastellet i Karlshamn. Den olycklige Nils Hattemakare gick däremot själv rättvisan i förväg, och begick självmord genom att dränka sig i havet."
Norje tingshus : 1795-1918 / Janne Charlesen ISBN 91-630-3424-7
*************
Jag tycker det är besynnerligt om midsommar skulle komma två veckor efter sommarsolståndet.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 13 maj 2017 kl. 20.30
|
|
Att sommarsolståndet var den 10 juni 1752 beror på att Sverige då fortfarande använde den julianska kalendern. Men 1753 infördes den gregorianska kalendern, vilket gjordes genom att plocka bort elva dagar i februari.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Lördag den 13 maj 2017 kl. 21.48
|
|
Om Nils Persson Hattmakare dog vid midsommartid låt oss säga den 9 juni 1752 så är det inte orimligt att han begravdes den 12 juni.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Söndag den 14 maj 2017 kl. 09.39
|
MinSläkts kalender anger midsommaraftonen och midsommardagen som först från och med 1953. Klokt nog för då blir det inte fel. Av kalendern framgår det att 10 juni 1752 i den julianska och därmed också i den svenska kalendern motsvaras av den 21 juni 1752 i den gregorianska kalendern. Jag har skrivit till Henrik Dannberg för att få reda på hans syn på saken.
Mormonerna skriver att Sanct Hans, Johannes döparens dag och midsommardagen är den 24 Juni 1752. Jag har skrivit till en bekant i Salt Lake City för att efterhöra vad som sant är:
https://familysearch.org/wiki/sv/Svensk_Helgdags_Almanacka_1752
Lövmarknaden i Karlskrona sträckte sig förr i tiden från middagstid dagen före midsommarafton till middagstid på midsommarafton. Att få reda på marknadsdatumen för 1752 är säkert inte lätt.
Numera är lövmarknaden dagen före midsommarafton från 8 fm till midnatt. När det ändrades vet jag inte. Men det lär ha berott på allt stök och bråk fram på småtimmarna. Kroppkakekrigen är omtalade.
Jag har en bekant som är född 23 juni 1952. Den sista "riktiga midsommaraftonen". Det datumet får man inte glömma.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Söndag den 14 maj 2017 kl. 12.49
|
Sommarsolståndet och midsommardagen är inte samma sak.
Sommarsolståndet är ett naturfenomen som inte går att flytta på; det infaller när det infaller, oavsett vilket datum vi sätter på dagen.
Johannes Döparens dag är ett mänskligt påfund och sedan gammalt knutet till ett visst datum, den 24 juni, oavsett hur många dagar före eller efter sommarsolståndet den dagen infaller. Och det var den dagen som kallades midsommardagen t.o.m. 1952. Och det är därför som midsommar kallas Sankt Hans (= Johannes) i Norge och Danmark än i dag.
Så det är alltså rätt att midsommardagen var den 24 juni också 1752. Det är därför dagen är röd i Min Släkts kalender.
Att Midsommarafton och Midsommardagen står utsatt först 1953 i Min Släkts kalender förmodar jag är för att det var först då som det stod i de svenska almanackorna (men jag har inte någon gammal almanacka där jag kan kontrollera den saken). Man behövde väl upplysa om politikernas hitte-på-midsommar inföll fredag-lördag före eller efter den riktiga... 
(Ändrat av kontoinnehavaren den 14 maj 2017 kl. 13.18.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Söndag den 14 maj 2017 kl. 14.22
|
|
Enligt min låda med almanackor från första hälften av 1900-talet så skrevs midsommardagen in från omkring 1922. Det är ett litet glapp i samlingen. I svensk folkkalender från 1838 finns mycket intressant att läsa. Jag kan inte hitta något om midsommar i kalendern eller i resten av boken.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Söndag den 14 maj 2017 kl. 18.20
|
"Midsommar, den folkliga benämningen på 24 juni, i den kristna kalendern helgad åt Johannes Döparen (vilken enl. evangeliet var född 6 mån. före Jesus). I den hedniska världen grundades M:s helgd på närheten till sommarsolståndet, som firades med i europeisk folksed delvis ännu kvarlevande religiösa bruk. Den förkristna nordiska M. inföll trol. någon tid efter solståndet. S:t Johannesfesten, uppblandad med hedniska bruk, spred sig tidigt till Norden och övertog den gamla M:s funktioner. I de tidigare danska och norska landskapen i Sverige firas M., som här liksom i Danmark kallats S:t Hans, med eldar om aftonen 23 juni, medan i det övriga Sverige majstång och lövade hus varit i bruk åtminstone sedan 1600-talet."
(Bonniers Konversationslexikon, band IX, 1944.)
|
|
|
|
|
|
|
