|
|
Av Mats Werner - Onsdag den 12 februari 2014 kl. 13.48
|
Hej,
Jag håller på och söker kring ett torp (och dess soldater) som tillhörde Västgöta regemente, men jag fastnar på några texter som jag inte förmår helt avkoda.
Det vore jätteintressant om någon av er med större koll än jag kunde lägga några minuter på att försöka läsa ut vad som står i någon av dessa texter!
(TS avser Torpsyneprotokoll, GMR avser generalmönsterrullor)
// Mats
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 12 februari 2014 kl. 14.04
|
Du får gärna tala om var (arkivbildare, volymer och sidor) som dessa texter är hämtade. Det är alltid en fördel att kunna slå upp det själv och se hela sidan. Själva texten går väl att tyda ändå, men innebörden blir ju tydligare om man ser det hela i sitt sammanhang.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 12 februari 2014 kl. 14.12.)
|
|
|
|
Av Mats Werner - Torsdag den 13 februari 2014 kl. 12.50
|
Ja, jag är nog kanske inte en tillräckligt van forskare för att notera referenserna på den detaljnivån. Bilderna har jag (bortsett från ett) tagit själv vid besök på Krigsarkivet. Men de är följande:
* 1810 TS-144: Detta är ett utdrag ur torpsyneprotokollet för Skaraborgs Regemente, Livkompaniet, Nr 144, år 1810, de första meningarna som beskriver "Stufwan" och det som ska göras på den.
* 1785 TS-144: Detta är ett utdrag ur torpsyneprotokollet för Skaraborgs Regemente, Livkompaniet, Nr 144, år 1785, de första meningarna som beskriver "Stufwan med förstufwa..."
* 1708 GMR: Detta är ett utdrag ur Generalmönsterrullorna för Västgöta Regemente, Vartofta kompani, Nr 48. En notering längst till höger på sidan.
* GMR 1685: Detta är ett utdrag ur Generalmönsterrullorna (Regementsexpeditionen), för Västgöta Regemente, 1685, Vartofta kompani. Det beskriver de hemman som stod för nr 15.
* GMR 1691: Detta är ett utdrag ur Generalmönsterrullorna (Regementsexpeditionen), Volym 2, för Västgöta Regemente, 1691, Vartofta kompani, sida 294. Det beskriver de hemman som stod för nr 23.
Som sagt, tacksam för den hjälp jag kan få. Jag kan ju uttyda vissa ord själv, men jag är rädd också att jag tolkar in mitt "önsketänkande" i vissa ord, för att hitta samband som kanske inte finns där...
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 14 februari 2014 kl. 18.42
|
Bilderna i tur och ordning:
----------
"1:o Stufwan nybygd efter författning. I
kammaren inlägges golf."
Kommentar: Jag förmodar att siffrorna som står till höger är kostnaden, även om det inte framgår av detta lilla klipp.
----------
"1:o Stufwa med förstufwa och afdelt kammare
befans wara nog liten, men til Tak och wäggar för-
swarlig, och kan således ännu i några år gjöra
tjenst. Rothållarne åtogo sig dock at innan
den 24 Junij nesta år 1786 hafwa afsten upfört
förstufwa 8 al:r lång 4 dito bred, samt 4 1/4 hög
deraf 5 al:r afdelas til ett rum derutj"
Kommentar: "al:r" måste vara alnar. 1 aln = 2 fot, d.v.s. omkring 60 cm.
----------
"Hästen för swag
och odugl. Cas-
seras. Ryttaren
Pehr Erichson som är
St:re bör skaffa duchtig
Karl till Ryttare
och blir Rusthållare
till halfwa Munderingn
när han Prästerat Causion."
Kommentar: "St:re" = Sventjänare (se nedan). Ryttaren skulle alltså själv bli rusthållare och måste därför skaffa en ny ryttare. "Mundering" är här det samma som rusthållet; man ser ofta att när gårdar som ingår i ett rusthåll säljs, så sägs att det gäller gården "med dess mundering", d.v.s. det som tillhör rusthållet. "Causion" = borgen, som behövdes för att bli antagen som rusthållare, så att Kronan hade garantier för att utgifterna för rusthållet kunde betalas.
----------
"Corporal Erich Pährßons S:t:re
Oluf Arffwidßon för
Öfratorph [1 Cr.]
Aug. Skattegården i Sierf-
wom i Grolanda Sochn och
Frökindz härad, hemman
1 förmedl. i alt till 1/2 där-
af här indelt 1/4 [Sk.]"
Kommentar: OBS! Detta är rusthåll nummer 34. Det som står inom klammer syns inte i bild på detta klipp; uppgifterna har hämtats från motsvarande rulla hos Arkiv Digital (bild 167) som är från Krigsarkivets serie Generalmönsterrullor. "Aug." = Augment (se nedan). Här syns alltså vilken gård som ingår i rusthållet samt dess augment, och storlek i mantal samt jordnatur (skatte och krono). "Förmedl." = förmedlat (se nedan).
----------
"Corporal Erick Peersons St. Peer
Erickson för Öfratorp 1 för:t i alt til [1/2 Cr.]
Nohlgårdem ibd. 1 för:t i alt til [1/4 Cr.]
Tångegården i Hwarf 1 der af
1/4 Stam och 3/4 Augment [1 Sk.]"
Kommentar: Som föregående. I det exemplar av rullan som Arkiv Digital har fotograferat finns detta rusthåll på uppslag 308.
----------
Mer om rusthåll (inkl. förklaring av "sventjänare" och "augment") finns i Båhus Arkivguide på sidan Rusthåll, rotar och boställen. Sidan finns under rubriken Båhusläns regemente, men beskrivningen av vad ett rusthåll var gäller för alla beridna regementen.
I Båhus Arkivguide finns också sidan Jordnatur och gårdsstorlek, och under rubriken Gårdarnas storlek finns där bl.a. en förklaring av vad som menas med "förmedlat" mantal. Också denna beskrivning av mantal gäller utanför Båhuslän.
|
|
|
|
Av Mats Werner - Lördag den 15 februari 2014 kl. 17.23
|
Jag är väldigt tacksam för hjälpen! Generöst av dig att lägga den tiden åt mig. Jag ska studera vidare dina länkar och den info du "översatt" åt mig.
Jag försöker lägga ett pussel kring när torpet (som är av kalksten) är byggt, och av ovanstående låter det som att det är i perioden mellan 1786 och 1810.
Detta hör då till Skaraborgs regemente nr 144. Men efter studier av historiska kartor och skiftesupppgifter hos Lantmäteriet har jag märkt att soldatbostället på 1700-talet var ett ryttareboställe åt VGR nr 48, och torpets historiska namn ("Långens torp") vittnar om samma sak. I samband med skiften 1774 och 1838 har soldattorpen bytt ägare och nummer.
Sedan är ju frågan om torpet byggts om helt och hållet, eller om tidigare torp byggts ut. Varken utrymme eller nivå av allmänintresse tillåter att jag drar upp allt kring detta i detta forum (även om det är en väldigt spännande resa att pussla ihop svaren), men kanske kunde någon se i denna text om det framgår något om nybygge eller tillbygge skett vid 1799 års torpsyne av nr 144?
Tacksam för hjälpen!
/ Mats
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson; - Måndag den 17 februari 2014 kl. 12.31
|
Visst bygger man nytt:
"1:o Stufwa med förstufwa och Kammare äro af ålder och röta
aldeles förlorade, hwarföre ny måste byggas 12 al.
lång med förstufwa, 8 al. bred 4 1/4 hög på 1/2 alns
hög stenfot, förses med behållit tak, trosning, tilgde
murning och öfrigt innanrede, med Bakugn och järn
läm. Skorstenen samt låsar för Kammars och Förstuf-
wu dörrarna, som ställas på järngång, som anses kosta | 50"
Och så ett förslag på byggnadsvirke.
Därefter:
"2:o Loge med 2:ne lador äro jämwäl så förfallne at
de med gamla wirkets tillhjelp måste ombyggas.
12 al:r långe, 8 brede, 5 d:o höge på 1/2 alns hög
stenfot förses med godt tak, dörrar och låsar.
Kåstar _____ | 25"
Och så virkesberäkning för det också.
|
|
|
|
Av Mats Werner - Torsdag den 20 februari 2014 kl. 09.42
|
Tack återigen för värdefull input.
Men nu har jag en mer principiell fråga som du (eller någon annan) kanske kan svara på. Den stuga som beskrivs och ska byggas är sannolikt inte det torp jag forskar efter. I början av 1800-talet sker nämligen två förändringar som påverkar detta, som leder till min allmänna fråga.
I byn finns under yngre indelningsverkets tid tre nummer, två tillhörande Västergötlands Regemente / Vartofta kompani (nr 48 och 49) och ett tillhörande Skaraborgs Regemente / Livkompaniet (nr 144).
Vid laga skifte 1838 sker en utflyttning av ett av rusthållen (för nr 48), och markerna skiftas om. Marken som Soldattorp 144 står på, ägs efter detta av rusthållet för nr 49 (där både torpen för 48 och 49 sedermera ligger), och rotehållaren för 144 tar över marken där nr 48 tidigare låg.
Det är dock oklart om roteringen av soldaterna i torpen skedde i samband med laga skiftet, eller om det skedde tidigare.
Min fråga gäller därför ett annat faktum (som kanske kan ge mig mer information).
Västgöta Regemente var ett rent kavalleriregemente fram till 1773, varefter det blev ett dragonregemente (eller om detta i praktiken skedde först 1802, men det spelar ingen roll). 1811 satt regementet emellertid av och blev infanteriregemente.
De tidigaste torpsyneprotokollen på Krigsarkivet för Västgöta Regemente är från 1815 (för aktuellt torp) och några år tidigare (jag noterade inte exakt årtal för första torpsynet). För Skaraborgs Regemente (infanteri) finns däremot torpsyneprotokoll från mitten av 1700-talet.
Min fråga är därför: Finns det någon koppling mellan att torpsynesprotokollen bara verkar finnas för tiden då regementet var ett infanteriregemente? Var det andra rutiner som gällde när det var ryttareboställen? Kan jag i så fall leta efter noteringar om ryttarboställen (under 1700-talet) under andra rubriker i arkiven, än under torpsyneprotokoll?
|
|
|
|
Av Mats Werner - Måndag den 24 februari 2014 kl. 10.19
|
|
(jag skriver ett separat inlägg om detta, det är ju ändå en separat tråd)
|
|
|
|
|
|
|
