Forskningstips      ·     Diskussionsöversikt      ·     Sök      ·     Användarkonto
Arkivguiden   >   Arkivguidens Forum   >   Övriga ämnen   >   Övrigt   >  
Enkät - Hur använder släktforskare datorn som hjälpmedel?
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11619) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Christian Andersson - Tisdag den 20 mars 2012 kl. 16.52
Saxat från ett annat forum:


Släktforskarens datorvanor

För 10 år sedan, våren 2002 gjorde jag en enkätundersökning bland medlemmar i en släktforskarförening och som skickades ut per brev. Den handlade om hur släktforskare använder sig av dator och datorhjälpmedel i sin släktforskning.

Enkätundersökningen låg till grund för den examensuppgift och uppsats som jag gjorde i den datapedagogiska utbildningen på högskolan i Skövde.

Vad har hänt på 10 år sedan sist? Har den svenska släktforskarens vanor och användande av datorn och datahjälpmedel förändrats? Det vill jag nu undersöka. Den här gången har jag gjort en internetenkät och en webbplats för att få svar på frågorna. Frågorna i den nya enkäten är i stort sett samma som i den gamla för att en jämförelse ska kunna göras. Vissa delar har dock omarbetats eftersom utveckling och tiden har gjort sitt.

Förklaringar till varför enkäten genomförs samt uppsatsen från 2002 och den nya enkäten finns på webbplatsen www.westgota.se

Resultat och jämförelse mellan enkäterna 2002 och 2012 kommer att göras och publiceras på webbplatsen.

Enkäten går att besvara fram till 8 april.

Tack för hjälpen!

Annelie Jonsson, Falköping



Om man besvarar enkäten får man ta del av resultatet fram till dags dato. Intressant!

Christian
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11804) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Christian Andersson - Söndag den 13 maj 2012 kl. 00.08
"Nu är enkätten klar och bearbetad. Rapporten ligger nu ute på westgota.se"
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11807) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson - Söndag den 13 maj 2012 kl. 19.23
Jag har bara kikat snabbt på enkäten och i slutet står ju bl.a. att
"2002 angavs:
"Källkritik är ju A o O. Man utgår från att tryckt litteratur är mest bearbetat. CD-rom har ju felinläsningsfaktor. Databaser och annat material på Internet finns större chans att fel fortplantar sig."
Nu 2012 är det:
"Material på internet kan uppdateras allteftersom, tryckt litteratur och CD/DVD måste vänta tills nästa version innan ev. felaktigheter kan rättas till.""

En hastig slutsats av ovanstående citat blir väl att källkritiken hamnat i skymundan? Underlaget för enkäten är väl också något litet om det nu bara var 439 som svarade? Att felaktiga hemsidor på internet kan uppdateras stämmer ju också men det innebär ju inte nödvändigtvis att så görs. Undertecknad hade f.ö. tänkt besvara enkäten men p.g.a. datorhaveri gick det inte.

(Ändrat av kontoinnehavaren den 13 maj 2012 kl. 19.26.)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11808) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Håkan Andersson - Måndag den 14 maj 2012 kl. 15.18
Kikade också på uppsatsen från 2012 och fann följande kommentar under 15b: "Genline och Ancestry har lika stora andelar men om man slår ihop de två eftersom se har samma material, kommer de upp i en bra procent"

Menar skribenten att Genlines 110 abonnenter och Ancestrys 103 abonnenter skulle bli 213 abonnenter och därmed komma upp i en bra procent? Vill minnas att Genline blev uppköpta av Ancenstry och då borde det räcka med ett abonnemang hos Ancestry för att även komma över Genline. I detta fall Ancestrys 103 abonnenter vilket skulle göra Genline till den minsta aktören. Vet inte om det i och med sammanslagningen går att få ett abonnemang i Genline utan att blanda in Ancestry.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11811) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - forumguide - Tisdag den 15 maj 2012 kl. 09.04
Ett dubblerat inlägg (den 14/5 kl. 15.18) och en kommentar (kl. 15.19) om att det var dubblerat har tagits bort.

Det ska egentligen inte gå att göra två identiska inlägg inom en halvtimme, och nu var det t.o.m. samma minut - men tekniken fungerar ju inte alltid som den ska... :-)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11812) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 15 maj 2012 kl. 10.17
Det är riktigt att Ancestry har köpt upp Genline - men hur det gör Genline med 110 abonnenter bland enkätsvararna mindre än Ancestrys med 103 förstår jag inte... Men jag kanske missförstår vad du menar... :-)

Eftersom frågan löd "Vilket abonnemang använder Du Dig av för de svenska kyrkoböckerna på Internet?", så är det hur som helst riktigt att slå ihop de två, eftersom Ancestry genom uppköpet numera har alla Genlines bilder. Men det går fortfarande att teckna ett abonnemang hos Genline. Skillnaden är att man då får Genlines bildläsarprogam Familyfinder, medan Ancestry har ett annat.

Av de 439 som besvarade enkäten, så svarade 413 (94 %) att de har "Abonnemang t ex kyrkoböcker eller databaser". Och sedan har 326 (79 % av de 413) Arkiv Digital, 278 (67 %) SVAR, och 213 (52 %) Genline/Ancestry (27 resp. 25 % om man delar upp det på de båda). Dessutom har 38 (9 %) kryssat för alternativet "Använder mig av flera".

Om det sistnämnda står i kommentaren: "Några svarare har t o m flera abonnemnang."

Men nu är det inte bara "några" (d.v.s. de 38) som har det. De tre (fyra) aktörerna får sammanlagt 817 'röster' (198 % av de 413 som har abonnemang), vilket betyder att i snitt har i stort sett alla två abonnemang.

Jag har inte hunnit att studera enkäten i detalj i övrigt, så jag återkommer till det senare.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11814) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Håkan Andersson - Tisdag den 15 maj 2012 kl. 14.31
Det är denna ihopslagningen av antalet abonnenter hos Ancestry och Genline i undersökningen som jag inte är riktigt med på. Alltså Genline med 110 abonnenter och Ancestry med 103 abonnenter. Borde bli således bli 213 abonnenter vid en sammanslagning trots att dessa är att betrakta som samma aktör idag. Kan det rent av vara så att Ancestrys 103 abonnenter även ingår i Genlines 110 abonnenter?

Kan det vara så att frågan skulle varit annorlunda ställd och frågat efter abonnenter hos Genline/Ancestry istället för att särskilja Genline och Ancestry?

Följdfunderingen borde också bli varför man skall skaffa ett abonnemang endast hos Genline om det nu går idag när man kan få Genline plus mycket mer genom ett abonnemang hos Ancestry till samma pris som endast Genline. Under förutsättning att jag förstått dett hela rätt.

Det borde således räcka med abonnemanget hos Ancestry.

Se länkar för att

Svenska kyrkoböcer på nätet via Ancestry (Genline):

http://search.ancestry.se/search/db.aspx?dbid=2225

På följande länk står det också antecknat när det gäller abonnemang hos Genline "Ett Sverige-abonnemang hos Ancestry kostar endast 995 kr/år och ger dig tillgång till de svenska kyrkböckerna, namnindexerade födelseuppgifter, uppgifter om emigration och mycket annat."

http://www.genline.se/handla/index.php?_com=_showCategory&_cat=Abonnemang

Utifrån det så frågar jag mig om det i nuläget verkligen går att teckna sig för ett abonnemang endast hos Genline och därmed utelämna Ancestry. Om det inte går utan man skall teckna abonnemanget av kyrkoböckerna via Ancestry så borde Genlines 110 anonnenter strykas och Ancestrys 103 abonnenter gälla då man kommer åt den inscannade kyrkobokförningen
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post11815) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Håkan Andersson - Tisdag den 15 maj 2012 kl. 14.49
Hittade följande på nedanstående länk:

"Vad är Genline FamilyFinder?
Genline FamilyFinder (nedan GFF) är det program man måste ha installerat för att kunna titta på och arbeta med bilderna i Genlines bildarkiv."

Länk: http://www.genline.se/gff/
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12188) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson - Fredag den 29 juni 2012 kl. 07.13
I det nummer av DISKULOGEN nr 97 2012-06 jag fick i brevlådan igår, finns en artikel på sida 8 och 9 som enkätens utsändare skrivit.

Jag har inte hunnit studera allt än så länge, men att bl.a. synen på källkritik skulle behöva vara annorlunda nu än för 10 år sedan är väl ändå inte rimlig?

Det finns ju idag betydligt mer publicerat material nu jämfört med då och därmed torde väl behovet av information om källkritik snarare vara större?
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12215) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson - Söndag den 01 juli 2012 kl. 14.39
Nu var det ju bara 439 som besvarade enkäten, vilket väl gör att underlaget inte är riktigt tillförlitligt?

En sak som ju framkommer här är att man tydligen litar på följande andrahandskällor.

2002 resp. 2012

CD/DVD 25 resp. 29 %

Internetdatabaser 13 resp. 36 %

Material på Internet 0 resp. 17 %

Tryckt litteratur 62 resp. 18 %

Skulle detta resultat verkligen vara rimligt?
Att dessutom tryckt litteratur skulle få så dåligt förtroende i 2012 års enkät låter anmärkningsvärt.

Ju mer material det finns desto större risk för felspridning borde det väl vara?
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12216) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Söndag den 01 juli 2012 kl. 15.22
Man ska ju alltid kontrollera andrahandsuppgifter, så då gjorde jag det med uppgifterna i ditt inlägg... :-)

Du anger inte vilken punkt i enkäten [pdf] det gäller, men det måste ju vara 28a: Vilket medium litar Du mest på?

Och resultaten där är som följer:

 20022012
CD/DVD25 %28 %
Databaser på Internet13 %34 %
Annat material på Internet0 %17 %
Tryckt litteratur62 %17 %

Förutom att rubrikerna och talen skiljer sig något från dina, så är frågan alltså inte om man litar på respektive medium, utan vilket medium man litar mest på. Att man inte i så stor utsträckning längre litar mest på tryckt litteratur är ju inte det samma som att detta medium nu har "dåligt förtroende".

Eftersom deltagarna i enkäten har valt ett medium som man litar mest på (till skillnad från om frågan hade varit om man litar på respektive medium, då man ju kunde ha kryssat för flera alternativ), så blir det sammanlagda resultatet 100 % (men tydligen med något avrundningsfel 2012). Det är alltså inte bara 17 % som litar på tryckt litteratur; det är så många som sätter det alternativet främst.

Att framför allt "Databaser på Internet" och "Annat material på Internet" har ökat som mest betrodda medium på bekostnad av tryckt litteratur beror väl i icke ringa grad på att det finns så mycket mer av sådana källor i dag än för tio år sedan. Och sedan är det väl kanske inte heller ett representativt genomsnitt av alla släktforskare som har svarat på denna internetenkät (2002 sändes formuläret ut per post).

F.ö. är ju det viktiga för pålitligheten inte om något trycks på papper eller publiceras på annat sätt, utan om källorna anges, så att man själv kan kontrollera uppgifterna. Först då kan kan ju trovärdigheten bedömas. Och det är verkligen inte i alla böcker som författaren anger korrekta källor eller ens några källor alls.

(Ändrat av kontoinnehavaren den 01 juli 2012 kl. 23.33.)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12223) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson - Tisdag den 03 juli 2012 kl. 05.17
Mina uppgifter utgick från artikeln i DISKULOGEN nr 97 2012-06. Artikelns författare var alltså samma som den som sände ut den här nämnda enkäten. Jag tycker det är anmärkningsvärt att uppgifterna som författaren redovisar i den tryckta upplagan av DISKULOGEN skiljer sig från vad som faktiskt står i den publicerade enkäten. Det finns fler exempel, men jag ska ta en titt på det också när jag hittar den f.n. förlagda tidskriften.

Sedan kanske det inte är så stor skillnad i procent men det torde väl vara självklart att det i båda fallen ska vara exakt samma siffertal?

Jag kanske feltolkade slutsatserna, men som du säger, trovärdigheten avgörs ju inte av publiceringssättet utan främst om det finns källhänvisningar.

Jag har f.ö. hittat mängder med antavor publicerade på nätet utan tillstymmelse till sådana. Jag skulle väl gett exempel själv, men hittar inget just nu.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12231) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Christian Andersson - Onsdag den 04 juli 2012 kl. 12.38
Såväl statistik som enkäter måste man ta för vad det är och analysera noggrant innan man drar några slutsatser.

Jag anser att den aktuella frågan i enkäten är för generell. Innehåll och författare och som sagt källanginelser betyder mer för pålitligheten än i vilken form presentation sker.

Källangivelser är naturligtvis A och O oavsett om publiceringen sker på tryckt papper, cdrom eller internet. Fast förutsättningarna är olika. En bok har ett begränsat utrymme. Men för den skull får man inte ge avkall när det gäller källangivelser och referenser. En cd har mycket gott om utrymme när det gäller text och på internet finns det hur mycket plats som helst. Men varför inte använda en kombination? När man jobbar med en hembygdsbok har man oftast personuppgifterna i en relationsdatabas (släktforskningsprogram) Förhoppningsvis med bra källangivelser. Varför inte bifoga databasen på en skiva?

Det går naturligtvis bra att hänvisa/länka till sidor på internet. Men internetsidor är flyktiga, de kan ändras, flyttas eller rent av försvinna. Förutom adressen måste man ange nedladdningsdatum, sidans datering och eventuellt versionsnummer. Och helst spara sidan som den såg ut vid det tillfället. Att sedan länkar i en tryckt bok eller på en skiva blir inaktuella är smällar man får ta.

Nästa version av "Begravda i Sverige" kommer att innehålla länkar till olika gravregister som finns på nätet (vems var den idèn) Där skulle kanske "uppdateringar" kunna fixas med en "buggfix"?

Att avsikten med en källangivelse är naturligtvis att läsaren (lätt) ska kunna hitta källan. Men jag ser andra effekter. Synliga och tydliga anvisningar kan vara ett "konkurrensmedel" Att läsarna efterfrågar källanvisningar där sådana saknas. Att inte okritiskt svälja allt som finns att läsa på internet. Det kan också skapa en nyfikenhet hos den som läser. Alla vet inte vad Nationella Arkivdatabasen (NAD) är. Eller Sveriges Dödbok. Många vet inte ens var de riktiga böckerna finns. Det kan skapa ett intresse för egen forskning. Inte bara forskning på internet.

Jag har (äntligen) kommit underfund med att en källanvisning inte är något annat än en länk till källan. Går det inte att länka på ett eller annat sätt är det ingen källanvisning. Därför har jag roat mig med att lägga in länkar i en databas jag håller på med: Båtsmän i Rödeby Surfa gärna runt och testa. Länkar till arkivalierna är länkade till NAD >>> SVAR och Arkiv Digital >>> AD Online. Uppgifter från cdskivor och böcker är länkade till Libris. Ett fåtal länkar går till "originaldokument" som finns på den egna hemsidan. Främsta tanken med databasen är att skapa ett intresse för våra båtsmän, inte att tillhandahålla enstaka uppgifter. Snarare att visa var uppgifterna finns att hämta. I civila och militära handlingar.

Vilka kan vi kräva allt detta av? Först och främst oss själva. Knappast av privata hemsidor, där gäller det att föregå med gott exempel. Några som borde vara goda exempel är släktforskarförbundet och dess medlemsföreningar. Där kan vi ställa krav. Det vore roligt om representanter för dessa ville komma med i den här diskussionen. Alla andra intresserade är naturligtvis också välkomna. Författare av hembygdsböcker och såväl som de som hackar hemsidor.

Det här blev långt och hamnade kanske på fel ställe. I så fall får jag be moderatorn att flytta inlägget.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12235) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson - Fredag den 06 juli 2012 kl. 03.30
Säg att att enkätens upphovsman publicerar sina slutsater från enkäten, som i detta fall i Släkthistoriskt Forum. Ska då inte artikelförfattaren redovisa exakt vilka slutsatser som dragits och därtill om den publiceras på fler ställen också citera dessa korrekt i samtliga fall. Här har man ju tydligen kommit fram till en slutsats i fall A medan redogörelsen för den i fall B skiljer sig från fall A.

Nåja, som föregående skribenter nämner, källangivelser är det primära. Sedan får läsaren källkritiskt granska resultatet innan slutsatser ev. kan dras. Här fick jag år 2011 besked på Wiki-Rötter av en administratör i en numera raderad artikeldiskussion kopplad till en artikel om volymbeteckningar, att en handbok om källkritik skulle ges ut förra sommaren.

När jag då ställde frågan var den informationen fanns, blev jag så småningom kallad rättshaverist. Detta indirekt även i Angeläget 2/11.

F.ö. är det tydligen en bok om källhänvisningar, vilken än idag inte blivit utgiven.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12236) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Christian Andersson - Fredag den 06 juli 2012 kl. 16.23
Sten, jag tycker du ska släppa dina funderingar när det gäller släktforskarförbundet och deras syn på källhänvisningar och källkritik. Hittills är det inte mycket man har lärt ut. Och lever man inte själv som man lär är det ingen som bryr sig.

Varför gå över ån efter vatten? Det finns ett par utmärkta sidor här på Arkivguiden: Källkritik.

Jag använder Jörgens material i olika sammanhang, främst inom cirkelverksamhet. Det fungerar alldeles utmärkt.

Tänk bara på att länka till sidorna inte kopiera över dem till din egen sida. Ett tips är att låta varje cirkeldeltagare skriva ut sidorna på papper. Utskrifter enbart för eget bruk. ;-)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13178) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - forumguide - Onsdag den 21 november 2012 kl. 18.54
Tre inlägg (den 11/11 kl. 12.18 samt 17/11 kl. 14.26 och 23.35) har flyttats till Länktips: Källhänvisningar, källkritik, källor.
Skriv ett inlägg

På sidan Formatering (som öppnas i ett nytt fönster) visas hur man får fetstilt och kursiverad text, gör länkar och infogar bilder, med mera.

När inlägget är sänt, så kan du ändra i det inom 12 timmar, genom att klicka på knappen Redigera detta inlägg till vänster om ditt namn i inlägget.

Om du abonnerar på inlägg från den här diskussionen, så får du besked per epost direkt när någon har svarat på ditt inlägg, och också om någon långt senare upptäcker diskussionen och kommer med ytterligare upplysningar (något som är lätt att missa annars). Logga in för att abonnera via länken Användarkonto överst på sidan.

OBS 1! Lämna inga personuppgifter om nu levande personer! Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om vad som räknas som personuppgifter (sidan öppnas i ett nytt fönster).

OBS 2! Glöm inte att alltid ange källan till de upplysningar som du lämnar både när du svarar och frågar, och att alltid tala om vad du redan vet och var du redan har sökt när du ber om hjälp. Och gör inte samma inlägg under flera rubriker. Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om varför detta är viktigt (sidan öppnas i ett nytt fönster).

Endast registrerade användare kan skriva inlägg här. Du kan registrera ett användarkonto, om du inte redan har ett.
Användarnamn:
Lösenord:

Du måste förhandsgranska inlägget innan det kan sändas.

Om Arkivguidens Forum      ·     Forumregler      ·     Kontakt      ·     Upphovsrätt (©)