|
|
Av Sten Magnusson - Torsdag den 02 september 2010 kl. 22.53
|
Tänkte skapa en diskussion med ovanstående rubrik för att om möjligt kunna få till stånd en debatt om vissa avarter inom forskningsvärlden.
Låt säga att x gör ett debattinlägg med synpunkter på ett annat av y.
Om då y svarar på inlägget från x och då citerar ett stycke av det som x skrivit. är det väl rimligt att detta citat speglar helheten i x inlägg och att det inte görs lösryckt ur sammanhanget och dessutom låter påskina att x skrivit något annat än det som faktiskt skrevs?
Att y sedan skriver om x på annan plats där x inte kan bemöta det är väl inte heller så etiskt?
Mvh/Sten Magnusson
|
|
|
|
Av Stig-Ove Wisberg - Söndag den 05 september 2010 kl. 15.35
|
En annan avart är om A ställer en direkt fråga till B och B fullkomligt struntar i att svara A.
Mvh/Stig-Ove
|
|
|
|
Av Eivor Andersson - Måndag den 06 september 2010 kl. 19.08
|
Det är alltid roligt om folk svarar på en direkt fråga.
Men frågan är om de inte ser den eller om de inte vill svara.
Men jag har vant mig (bl.a. från Förbundsforum) och andra ställen.
Hälsn. Eivor
|
|
|
|
Av Stig-Ove Wisberg - Måndag den 06 september 2010 kl. 21.53
|
Det är riktigt, kan finnas många orsaker till uteblivet svar. I långa loppet brukar det ju ändå dyka upp ett svar, på endera sättet, många gånger oväntat.
Mvh
Stig-Ove
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Tisdag den 07 september 2010 kl. 02.52
|
Vi bör ju komma ihåg att när det gäller en diskussion mellan exempelvis x och y är det viktigt att om y svarar på en fråga från x, dels håller sig till det som x faktiskt sagt och inte påstår att x sagt något annat än det som x faktiskt framfört.
Sedan vad gäller att "A ställer en direkt fråga till B och B fullkomligt struntar i att svara A." Därutöver kan det också finnas dels en möjlighet att B är upptagen med annat, väljer att avvakta p.g.a. särskilda omständigheter m.m.
Dels måste här B få rimlig tid att formulera ett svar som bygger på sakargument på A:s fråga och i svaret måste väl rimligen också framgå vad som B avser med korrekt hänvisning till frågan och om A dessutom ställt en annan fråga på annan plats i annat ämne då specificera detta så att A vet vad B avser.
Annars pratar man ju bara förbi varandra och det är väl inte meningen? Det som jag menar är oetiskt är att t.ex. B säger att A påstått att B sagt något som inte är fallet och då därmed kanske B till och med far med direkt osanning.
Mvh/Sten Magnusson
(Ändrat av kontoinnehavaren den 07 september 2010 kl. 02.57.)
(Ändrat av kontoinnehavaren den 07 september 2010 kl. 11.53.)
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Lördag den 02 april 2011 kl. 15.01
|
Om x i ett diskussionsinlägg får ett svar från y att "du bara klagar på ditt och datt" trots att x dessförinnan ställt en fråga till y varför t.ex. en tidskrift läggs ner. Skulle det vara acceptabelt?
Mvh/Sten Magnusson
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Onsdag den 13 april 2011 kl. 08.23
|
Till ovanstående inlägg skulle jag vilja nämna ett annat exempel. X ställer en fråga på en offentlig webbplats till Y lydande bl.a. att "Detta var nytt för mig. Var finns den informationen?". Y svarar då bl.a. att "Mig veterligen har jag ingen skyldighet att redogöra särskilt för dig." Till saken hör att Y dessförinnan bl.a. kommit med information om att en ny handbok i källkritik planeras att utges i sommar, något som inte X kände till. Det är väl ändå så att X blir intresserad och kanske då ställer den frågan till Y. Ska då inte X kunna slippa svar som att "Fortsätter du att agera självutnämnd polis här i nn (jag utelämnar namnet), riskerar du att gå samma väg som du gjorde i nn (namnet på platsen utelämnat)?"
Mvh/Sten Magnusson
|
|
|
|
Av Jarl Magnusson - Onsdag den 13 april 2011 kl. 11.15
|
Är det inte så här vi vill ha det?
Hänsynsfull... agerar aldrig medvetet på ett sätt minskar nöjet för andra
Lojal... erbjuder lojalitet, uppmuntran och stöd åt andra
Progressiv... håller sin egen forskning på en hög nivå, sättet att forska är oantastligt
Vänlig... kommunicerar sakta och tålmodigt, hjälper andra när assistans behövs, samarbete och omtanke i andras strävan att hitta rätt
Balanserad... släktforskning är en hobby för de flesta och skall aldrig orsaka konflikter
Nyanserad.... visar med sitt språk, formuleringar och tålmodighet, i inlägg, respekt för andras insatser
//Jarl
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Lördag den 16 april 2011 kl. 13.58
|
Hej Jarl.
Vad säger du om följande exempel?
Y säger till X bl.a. att "Och nu ger man ut en handbok om källkritik av NN, som ska vara färdig i sommar. Jag känner inte till någon annan aktör som gjort lika mycket."
X ställer då frågan bl.a. att: "Var finns den informationen?"
Y: "Nu får du verkligen ge dig! Din attityd snuddar nu vid vad man brukar beteckna som rättshaveristens"
X: "Var finns information om den nya handboken? Jag undanber mig personpåhopp och förväntar mig ett klargörande svar på min fråga."
Y svarar bl.a. att: "Mig veterligen har jag ingen skyldighet att redogöra särskilt för dig... "
I samma andetag hotar Y också X med diverse åtgärder om X inte rättar sig i ledet och slutar med att konsumera värdefull arbetstid för Y.
Sammanfattningsvis tycker jag nog att om man ser på ovanstående exempel att Y väl skulle kunnat ge ett klargörande svar på X fråga. Varför skulle Y annars nämna handboken om inte Y kan svara på frågan?
Här skulle det vara intressant att höra hur t.ex. ni andra tycker om parternas agerande ur debattetisk synvinkel.
Mvh/Sten Magnusson
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Lördag den 16 april 2011 kl. 14.05
|
Jag glömde tillägga att jag håller med dig Jarl ang. dina synpunkter på hur det kanske borde vara, men är lite osäker på hur du uppfattar mina exempel.
Mvh/Sten Magnusson
|
|
|
|
Av Jarl Magnusson - Lördag den 16 april 2011 kl. 19.18
|
Sten!
Om man frågar så förväntar man sig ett svar men det är inte alltid man får ett.
Om man får svar förväntar man sig också att det skall vara nyanserat men om
man inte tycker så, skall man inte fortsätta diskussionen, för en fortsatt
diskussion orsakar bara en näst intill olöslig konflikt, eftersom konflikten
inte kan lösas med vanliga medel ( ex. vinna - vinna ).
En balanserad och nyanserad konversation orsakar ingen konflikt, det är i grunden
respekt för andra människors sätt att uttrycka sig som håller en konflikt borta,
liksom att ha förmågan att "bita i sura äpplet" någon gång ibland.
Mvh
Jarl
|
|
|
|
Av Stig-Ove Wisberg - Tisdag den 19 april 2011 kl. 21.53
|
Jarl, ett mycket klokt och sunt inlägg. Om alla följde det skulle det råda harmoni trådarna.
Sten, jag vet inte riktigt hur jag skall svara för att inte trampa Dig på tårna. Dina exempel ovan, låter som något som hänt Dig på andra sajter och ska kanske inte tas upp här. Bara genom att starta en sådan här tråd på det sättet är grogrund för en konflikt. Ibland känns det som om Du försöker slåss mot väderkvarnar och det är ganska svårt, kanske skulle Du vara lite mindre påstridig. Vi behöver nog alla ibland göra som Jarl säger, "bita i det sura äpplet". Hoppas att Du tar detta på "rätt" sätt.
Mvh
Stig-Ove
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Fredag den 22 april 2011 kl. 14.42
|
Nu ska vi kanske fundera lite på vad som avses med påstridig (jag skulle nog hellre använt uttrycket odiplomatisk). Rubriken är ju "Forsknings- och debattetik" vilket ju också t.ex. inbegriper en sådan sak som att en debatt förs med justa medel, alltså sakargument. Det innebär ju också enligt vad jag fått lära mig att de exempel som nämns här bara är typexempel på hur en debatt inte borde föras. Påstår X att Y sagt eller gjort något som kanske inte Y håller med om ska då Y använda sig av sakliga argument och inte komma med påståenden att X sagt eller gjort något som inte X gjort.
Vad gäller forskningsetik kan jag bara nämna att ett exempel på bristande etik där torde väl vara att X t.ex. får en släktutredning från Y, publicerar den, struntar i att nämna källans ursprung, så att det ser ut som om det publicerade resultatet är X eget arbete.
Sammanfattningsvis kan jag väl säga att jag i princip håller med Jarls tolkning, men att parterna i en diskussion då ska framföra sina synpunkter på ett korrekt och sakligt sätt. Vad gäller Stig-Oves påstående känner jag mig inte trampad på tårna eftersom det enligt min synpunkt är rimligt att de parter som deltar i en diskussion får möjlighet att framföra sina synpunkter på lika villkor under förutsättning att argumenten är hållbara. Mina exempel tar jag från diverse platser jag sett och att det skulle röra specifikt undertecknad får väl vara en tolkningsfråga.
Mvh/Sten Magnusson
|
|
|
|
Av Jarl Magnusson - Söndag den 24 april 2011 kl. 08.58
|
Sten!
Visst Kan man begära att få sakliga svar på en fråga,
men när man ställer följdfrågor så beror det på hur
dom frågorna ställs på hur svaren blir, man behöver
ju inte dra allt till sin spets. Jag har inte följt dina
tidigare inlägg (frågor - svar) så jag vet inte direkt
vad det rör sig om, men här skall vi väl bara diskutera
etik?
Det med "ett bett i surt äpple" och inte driva frågandet
till sin spets är nog ett väldigt bra alternativ, även
Hamlet visste detta, om man läser fortsättningen
på en känd monolog:
-"mång ädlare att lida och fördraga,
än ett bittert ödes stygn av pilar
eller att ta till vapen mot ett hav av kval"-
Det är ädlare att ta ett bett i ett surt äpple, än att
Slänga iväg bittra ord eller att framhävda och ta till
ännu starkare ord. (påstridig - odiplomatisk)
Mvh
Jarl
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Måndag den 25 april 2011 kl. 08.51
|
Mja, varför jag öppnade denna diskussion framgår egentligen i början. Se de fem första inläggen i diskussionen. För mig är debattetik bl.a. att om X ställer en hövlig fråga till Y att Y då kommer med ett hövligt svar på frågan som innebär att X får klarhet i ärendet. Motsatsen blir då att X t.ex. ställer en hövlig fråga till Y som då ger ett ohövligt svar t.ex. "blind på båda ögonen". X kanske då uppfattar det som en ren provokation och då är cirkusen igång. Det bästa är ju att om Y ger en upplysning i ett ärende om t.ex. en ny bok planeras att tryckas också samtidigt upplyser X om var den informationen finns. Annars kan det väl tolkas som att Y inte kan bekräfta detta och därmed att information saknas. Det bästa är ju naturligtvis om X struntar i Y i framtiden men också att Y samtidigt kanske ber X om ursäkt. Då kan ju båda parter kanske avsluta det hela på ett relativt bra sätt.
För att inga missförstånd ska uppstå skrev jag ju 22 april bl.a. att "de exempel som nämns här bara är typexempel på hur en debatt inte borde föras". Jag menade då de exempel som nämns i debattinläggen och inte diskussionen i sig.
Mvh/Sten Magnusson
|
|
|
|
Av Stig-Ove Wisberg - Måndag den 25 april 2011 kl. 10.23
|
|
Sten, kan Du ange någon källa till dessa exempel, eller är det bara hypotetiska exempel. Är det något som inte hänt i verkligheten så är det ju inte något som ens är lönt att diskutera.
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Måndag den 25 april 2011 kl. 11.41
|
Låt oss säga så här. De citat jag framlagt i exemplen ovan är tagna från diverse debatter från olika håll. En debatt ska vara ärlig och om då någon av parterna X eller Y ogillar den andres ståndpunkt får då inte ena parten komma med t.ex. provocerande uttalanden. Vi vet båda att det har förekommit och förekommer märkliga debattknep i diverse forum både på Internet och på annat håll. Jag såg t.ex. under den förra veckan i svensk texttelevision ett synnerligen grovt påhopp på en EU-representant från en dansk regeringsmedlem. Detta enbart för att det riktats kritik mot denne i ett ärende. Jag förstår också att ämnet som sådant kan vara känsligt i en del sammanhang, men att det inte kan tas upp som exempel är väl ändå synd.
Vad gäller den första delen i ämnet "Forsknings- och debattetik" nämligen Forskningsetik finns det några synpunkter jag skulle vilja framföra.
1. Se det exempel jag gav 22 april ang. mottagande av släktutredning.
2. X skriver av en text i en bok författad av Y, men utelämnar vid publicering att dessa uppgifter enbart är en avskrift som hämtats från t.ex. en domboksavskrift från en bok som Y står för.
3. Att ena parten då ger sken av att forskningsresultatet är något som beror enbart på eget arbete utan att det verkliga förhållandet nämns menar jag är bristande etik.
Mvh/Sten Magnusson
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Måndag den 25 april 2011 kl. 19.45
|
En annan vinkling kring det här med domstolsavskrifter som du nämner. Eller avskrifter i största allmänhet.
Om man har en given handskriven text i, låt oss säga en kyrkobok, kan också vara en dombok eller vad som helst, och X skriver av detta bokstavstroget. Person Y och Z skriver av exakt samma stycke bokstavstroget som X och resultatet blir exakt detsamma. Vem har då upphovsrätten till detta och till vem skall man göra hänvisningen till?
Tänker då på domboksavskriften som nämns i föregående inlägg. Om flera personer bearbear samma avsnitt i domboken med samma förutsättningar vilket resulterar i samma resultat...
Kanske en vinkling... Får ses som lite funderingar från min sida
|
|
|
|
Av Jarl Magnusson - Måndag den 25 april 2011 kl. 22.06
|
Svar med sakligt innehåll blir i många fall inte överdrivet hövliga,
innehållet i svaren är i regel sakliga och därmed lite "torra",
bedömningen ligger i betraktarens ögon.
Direkta ohövligheter skall inte få förekomma, men jag kan förstå
om frågandet blir överdrivet eller kanske inte så nyanserat,
det ligger i betraktarens ögon här också, så kanske tålamodet tryter
på den som svarar och skriver ett svar som kanske är lite ohyfsat och
onyanserat, det gäller då att inte vara för snarstucken utan låta det bero.
//Jarl
|
|
|
|
Av Stig-Ove Wisberg - Måndag den 25 april 2011 kl. 22.17
|
Kan inte debattera den saken om jag inte kan bilda mig en egen uppfattning om den. Nu är det bara Stens ord som gäller.
Själv har jag skrivit av en hel del domböcker, en del av det finns på min hemsida. Några forskare har frågat om de får använda texten och det har jag inte något emot, om de hänvisar eller inte stör mig ej. Jag anser att text från offentliga handlingar som t.ex. kyrko- och domböcker inte "tillhör" någon. Vem som helst som är läs- och skrivkunnig kan göra det, om jag är först med det så kan jag ändå inte göra anspråk på det.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - forumguide - Torsdag den 28 april 2011 kl. 20.57
|
På forumets förstasida återfinns Netikett under rubriken Om Arkivguiden och Arkivguidens Forum. Och på Netiketts egen förstasida står bl.a. följande:
"I Arkivguidens Forum ska det inte vara någon 'diskussion om diskussionen' under de enskilda ämnesdiskussionerna; sådana diskussioner förs i stället här."
Syftet med ämnet Netikett är alltså att man där ska kunna diskutera sådana frågor som berör Arkivguidens Forum; detta för att 'diskussioner om diskussionerna' inte ska förekomma i AGF. Det finns nämligen inget som så lätt ödelägger både sakdiskussioner och den allmänna stämningen i ett forum som 'recensioner' av andra skribenter. Och för att undvika detta i AGF, så hänvisas alltså synpunkter på olika forumuppträdanden hit till Netikett (dock utan att enskilda 'syndare' hängs ut; diskussionerna under Netikett ska vara principiella).
Det är m.a.o. inte tänkt att det under Netikett ska diskuteras netikett i största allmänhet. Släkt- och hembygdsforskningsforumet AGF är helt enkelt inte rätt plats att diskutera vad som har hänt eller inte hänt eller kan tänkas hända eller inte hända i det oräkneliga antalet andra forum m.m. på internet, varken med verkliga eller tänkta exempel. Syftet med Netikett är alltså kort sagt bara att vara AGF:s interna 'säkerhetsventil'.
F.ö. ändrar jag diskussionens rubrik från Forsknings- och debattetik till enbart Debattetik, eftersom forskningsetik inte är något som hör hemma under Netikett. Forskningsetik är förvisso en viktig fråga, men passar bättre under Forskningsmetoder.
|
|
|
|
|
|
|