I diskussionsrubriken står att Arvid Bergman heter Olofsson. Var har du sett det? Det står inte i någon av de källor som du anger. Men det passar i varje fall bra med de möjliga 'kandidaterna' till föräldrar...  Jag återkommer till det längre ned.
I vigselboken 1752 har Arfwid Bergman titeln ryttare (eller Rytt, som det förkortas där). Därmed ska han tillhöra Västgöta kavalleriregemente.
"Wassby" står som vigselort, men det fattas en krumelur över a:et; Wässby alltså. Vässby var tidigare en egen socken, som tidigt uppgick i Längjums kyrkosocken, men bestod som egen jordebokssocken till slutet av 1800-talet. (Rubriken på sidan i vigselboken är "Sammanwigde i Larfs Församling 1752". Församling betyder här pastorat, något som jag har stött på också i andra delar av Västergötland under 1700-talet.)
I mantalslängden finns den ogifte ryttaren Arfwid Bergman på Vässby Stora Hökagård första gången 1751. Där är han också 1753. 1752 saknas han emellertid, men det är möjligt att det bara är en ren miss (man börjar på en ny sida precis där han ska stå, så den sista raden på förra sidans sista gård kanske bara glömdes bort när man började på en ny gård på nästa sida). 1754 är han gift och brukar 1/4 mantal Tomten i Tråvads socken, men är fortfarande ryttare. 1755 finns en förnamnslös ryttare Bergman med hustru som brukare av 3/8 Tråvad Nordgård, som möjligen kan vara han.
Dessvärre går det inte att hitta Arfwid Bergman i generalmönsterrullorna. Han är inte med 1749 och 1759, och däremellan finns det rullor inga bevarade.
Var kommer han då ifrån? Först ska sägas att soldatnamn rent generellt inte bevisar något släktskap; ofta följde namnet med roten/rusthållet (även om detta varierade, och alls inte var någon allmän regel). Men det betyder å andra sidan inte att samma soldatnamn bevisar att de inte är släkt...
I landsarkivets släktnamnsregister för kyrkoböckerna i Laske härad (som finns hos Arkiv Digital) hittade jag ryttaren Oluf Arfvidsson Bergmans vigsel den 29/12 1717. Och i vigselboken (Larv C:2, sidan 283) ser man att han gifte sig med Annicka Olufsdotter, och som bostadsort anges Vässby.
Han finns som ryttare i mantalslängerna på Vässby Olof Bengtsgård 1718-1724 (eller rättare sagt är det hans hustru som står där, själv var han som soldat befriad från mantalspenningen); 1718-1720 kallas han bara Oluf, sedan Oluf Bergman. 1725-1744 står han som förlovad (avskedad) ryttare, fortfarande på Olof Bengtsgården; 1725 heter han Oluf Bergman, därefter bara Bergman. 1745-1746 står hans änka för gården. Och 1747-1755 finns där den gifte ryttaren Hallberg.
Det sistnämnda förklaras av en vigselnotis (Larv C:4, sidan 20) från den 9/4 1746: Ryttaren Göran Hallberg från Jung och änkan Annicka Olufsdotter från Vässby.
Bergman har fr.o.m. 1742 en son Arfwid, som sedan är kvar hos änkan. Han finns också hos Hallberg, där han står som styvson. Sista året som Arfwid finns där är 1750. 1751 är han alltså borta - samtidigt som ryttaren Arfwid Bergman dyker upp för första gången på Stora Hökagården.
Detta är naturligtvis inget bevis för att Olof Arfwidsson Bergman och Annicka Olofsdotter är föräldrar till 'din' Arfwid Bergman, men det är ju hyfsat god sannolikhet för det - och den minskar ju inte om du är säker på att Arfwid heter Olofsson.
I mantalslängden 1750 (när alltså Olof Bergmans son är kvar hemma) finns Arfwid Bergman i varje fall inte någon annanstans i Larvs pastorat (Larvs, Längjums, Vässby, Södra Lundby och Tråvads socknar; den sistnämnda delad mellan Laske och Skånings härader). Där finns fyra förnamnslösa Bergman (varav två ryttare), men alla är kvar på samma ställe 1751. Men Arfwid kan naturligtvis komma från en annan socken.
Det kan tilläggas att hos Hallberg finns också styvdöttrarna Elin 1748-1751 och Annicka 1751-1755. (Annicka är inte med i 1751 års längd, men 1752 tas också hennes mantalspenning för 1751 upp, med noteringen "warit undandölgd". )
Dessvärre har jag inte hittat någon bouppteckning (i Laske häradsrätt) efter Olof Arfwidsson Bergman eller hans hustru Annicka Olofsdotter. Men kanske kan en genomgång av födelseböckerna ge något; faddrar till Olofs och Arfwids barn kan ge ledtrådar.
Vad som skulle kunna ge besked vore förmynderskapsprotokollet, eftersom Olof lär ha haft omyndiga barn när han dog omkring 1744. Kanske var också Arfwid fortfarande omyndig då; han står med i mantalslängden för första gången bara tre år innan modern står som änka. Dessvärre är det enligt arkivförteckningen en lucka i Laske häradsrätt vid den tiden, men det kan finnas i hovrättens exemplar.
Olof Bengtsgården (som den alltså kallas i mantalslängden) står i den första husförhörslängden (1805-1812) som Bjuggagården eller Olof Bengtsgården. Och vid storskiftet i Vässby 1787 sägs att Bjuggagården också kallas Arvidsgården. Och Arvidsgården är vad den officiellt heter i dag, enligt Lantmäteriet.
Mantalslängderna som jag har använt är landskontorets (länsstyrelsens) exemplar (som finns på landsarkivet, och hos Arkiv Digital); efter 1755 är de inte utbrutna till en egen serie, utan ingår i landsboksverifikationerna (länsräkenskaperna), och är därför inte fotograferade. (Fr.o.m. 1764 finns Kammarkollegiums exemplar, hos Riksarkivet/SVAR; där finns också tidigare årgångar, men det är en lucka 1745-1763.)
|
|
Av Solveig Gavik (Cissis_matte) - Tisdag den 11 september 2012 kl. 20.36