|
|
|
|
Av Annika Gylling - Fredag den 16 december 2011 kl. 20.28
|
Ställer samma fråga till dig, vad vinner du på att tjata om detta?
Du blir inte lurad, då det står i boken hur det ligger till 1471. Sedan är det en beskrivning om hur jag har fått fram uppgifterna. Observera, det står inte "Namngivna Jordöfolk från 1471 till nutid" Utan det är bara en utgångspunkt, då jag första gången har funnit Jordö i skriven handling och sedan berättar jag vidare.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 16 december 2011 kl. 23.54
|
Alla tycks i varje fall vara överens om tre saker:
1) Kapitlets rubrik är "Jordöfolk från 1471 till nutid".
2) I kapitlets text står, helt korrekt, att inget Jordö-folk nämns i brevet från 1471.
3) Kapitlets äldsta källa där Jordö-folk omnämns är från 1684.
Två saker råder det däremot uppenbarligen oenighet om:
1) Kan ett kapitel sägas handla om personer som inte nämns i texten?
2) Lurar en kapitelrubrik läsaren att tro att kapiteltexten handlar om något annat än den i själva verket handlar om, när något som nämns i rubriken inte återfinns i texten?
Jag har väl inga större förhoppningar om att enighet ska kunna nås om detta - men det behövs väl kanske inte heller. De flesta som läser det här har nog sin egen uppfattning klar om svaren på de frågorna... 
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Lördag den 17 december 2011 kl. 15.30
|
Annika
I inledningen till kapitlet Jordöfolk från 1471 till nutid skriver du så här:
Har du verkligen läst rätt på namnet i den skrivna handlingen? Du skriver här ovan att du har svårt för att läsa viss 1600-talstext. Och "för att inte uppge felaktiga uppgifter" väljer du att inte ta med uppgifterna.
Jag har aldrig försökt mig på att tolka medeltida text men jag förmodar att det är betydligt svårare än att tyda text från 1600-talet.
(Ändrat av Xian den 17 december 2011 kl. 15.33.)
|
|
|
|
Av Annika Gylling - Lördag den 17 december 2011 kl. 17.09
|
Tycker det är häftigt att byanamnet Jordö omnämns redan 1471 och det ville jag berätta om i boken. Och genom medeltidsbrevet fick man då veta att det fanns folk på Jordö vid denna tidpunkt, genom att det står att det fanns en gård (det kanske fanns fler, men tyvärr har jag inte funnit något om det, kan du ge nå´t tips om vart jag i så fall kan hitta det?) Men som jag sagt tidigare, tyvärr finns det inga namn att tillgå. Och sedan rullar min berättelse på och jag förklarar också hur jag gjort. Tycker att det är väl inte så svårt att förstå vad jag menar.
Byanamnet Jordö är tagen från den texten som är publicerad på http://62.20.57.212/ra/medeltid/FMPro?-db=hk.fp5&-format=detail.html&-lay=webb&-sortfield=brevnummer&-op=cn&Ortnamn=jord%f6&-max=10&-recid=12595567&-find=
och det är dit som jag har hänvisat till i boken, alltså "Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven SDHK 29233"
Och i den texten står "(i Listerby sn) två gårdar i Heaby, en gård i Jordö". Jag har inte läst originalhandlingen vad det gäller detta.
Jag skrev att jag har svårt att tolka texten från mantalslängderna 1661. De är suddiga och väldigt otydliga, tycker jag i alla fall.
|
|
|
|
Av Anders Berg - Lördag den 17 december 2011 kl. 17.30
|
Texten i Svenskt diplomatariums huvudkartotek är en sammanfattning på modern svenska, inte en ordagrann avskrift. Ortnamn har ändrats till modern stavning. Påståendet "I det brevet är faktiskt ortsnamnet skrivet Jordö" förutsätter att du läst originalet, men det stämmer alltså inte. Jordö torde med mycket stor sannolikhet inte ha skrivits så 1471.
Jag tycker du ska släppa detta nu, Annika, och helt enkelt erkänna att du valt en mindre lyckad rubrik på kapitlet, och att ditt påstående om namnet Jordö blev fel.
|
|
|
|
Av Annika Gylling - Lördag den 17 december 2011 kl. 21.33
|
Jaa, det var ju från medeltidsbrevet som ortsnamnet anges som Jordö eller hur? Och vem vet, det kanske var skrivit så, jag har hittat namnet skrivit som Jordö t ex 1739 [Källa: Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Blekinge län, SE/RA/55203/55203.10/25 (1739), bildid: A0001609_00090] Men som sagt jag har inte läst originalet för medeltidsbrevet och det har jag aldrig heller påstått, så varför haka upp sig på det?
Det var inte jag som började med denna diskussion, så jag ska alltså släppa det hela och inte kunna svara på några frågor, okej då hoppar jag av.
Då får ni själva stå för vad ni skriver och att ingen kan kommentera och eventuellt rätta till felaktigheter som ni påstår.
Och boken är tryckt, utgiven, slutsåld, och fått väldig god respons i press och bland många kulturhistoriker, släktforskare och hembygdsforskare, så nu är det bara att acceptera att boken är som den är.
|
|
|
|
Av Anders Berg - Lördag den 17 december 2011 kl. 22.11
|
|
Det är detta jag menar med att släppa detta, nämligen att du vägrar att erkänna något misstag. Alla gör misstag, det är ingen katastrof att erkänna. Nu säger du att du aldrig påstått att du läst originalet, men det är precis det du påstår i meningen "I det brevet är faktiskt ortsnamnet skrivet Jordö". Att säga att något "faktiskt" är skrivet på ett visst sätt förutsätter ju att du läst det i original, och inte bara en sammanfattning på modern svenska.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 17 december 2011 kl. 22.50
|
I Ortnamnsarkivets (SOFI) kortregister finns följande notering:
"en gard j hiordhøø" [pdf-fil]
Skrivningen sägs vara daterad Skara den 17/3 1471. Som källa anges "RAp orig", vilket jag förmodar är Riksarkivets pergamentbrev i original.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Söndag den 18 december 2011 kl. 07.20
|
Annika
Jag tycker vi ska försöka hålla den här diskussionen på en saklig nivå. Att boken är tryckt och utgiven känner vi alla till, att den är slutsåld hör knappast till saken. Din uppmaning ”att acceptera boken som den är” hör inte heller hemma här.
Jag har läst vad som har skrivits i två av tidningarna du nämner.
I en helsidesartikel i Blekingeposten (2011-10-20) får boken mycket beröm. Och det är den väl värd, mer än väl. I den sakliga artikeln avhandlas huvudsakligen de kapitel som berör kulturhistorien från slutet av 1800-talet fram till nutid. Detta är ett område som Blekingeposten är känd för att omhulda och där har man mycken egen kunskap. Kapitlet ”Jordöbor från 1471 till nutid” nämns inte i artikeln, inte heller dess författare. Vad det kan bero på är svårt att säga. Der kan vara så att artikelförfattaren inte fann kapitlet intressant. Eller att han inte ville ge sig in på ett område som han inte behärskar tillräckligt bra. Orsaken kan naturligtvis ha varit någon helt annan.
I en kortfattad artikel i Bas Blekinge (2011-09-09) är det idel rosor och mycket beröm. Bland annat så får Annika Gylling Otfors beröm såsom ”kunnig expert”. Artikeln är skriven av en av Jordöbokens författare och bör nog värderas därefter.
Artikeln i Blekinge Läns Tidning hoppas jag kunna återkomma till i början av nästa vecka.
Annika, jag vill ta del av namnen på dina nytillkomna referenser bland kulturhistoriker, släktforskare och hembygdsforskare. Utan namn kan man inte få någon uppfattning om hur många de är. Utan namn går det inte att bedöma vilken kunskap de besitter inom respektive område. Utan namnuppgifter är inte din information av något värde.
(Ändrat av Xian den 18 december 2011 kl. 12.21.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Söndag den 18 december 2011 kl. 23.12
|
Annika
I kapitlet Jordöfolk från 1471 till nutid skriver du så här:
Husförhörslängden för Listerby sträcker sig fram till och med 1900. Vad har du haft för källor till ägarlängderna från 1901 till nutid? Jag hittar inte någon förklaring.
Länkar:
Nationella Arkivdatabasen: Listerby kyrkoarkiv
Sveriges släktforskarförbund: Kvalitet inom släktforskningen (pdf) Gun Haskå – Annika Otfors – Bodil Persson (2001)
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Onsdag den 21 december 2011 kl. 09.09
|
Oavsett denna boks tillförlitlighet i övrigt anser jag det förkastligt att utelämna information som författaren/författarna känner till. Är det så att något inte stänmmer ska då detta redovisas i särskild rättelse, allt enligt god källkritisk sed. Om den dessutom rör tiden efter 1900 torde det också vara givet att även dessa källor som uppgifterna bygger på redovisas i boken.
Mvh/Sten Magnusson DIS06438
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 21 december 2011 kl. 18.41
|
"Och boken är tryckt, utgiven, slutsåld, och fått väldig god respons i press och bland många kulturhistoriker, släktforskare och hembygdsforskare, så nu är det bara att acceptera att boken är som den är." Annika Gylling Otfors 2011-12-17
Byalaget har nu beslutat att trycka upp en andra upplaga av Jordöboken för leverans i februari 2012: Jordö Byalag 2011-12-20
Det är således hög tid att göra rättelser och kompletteringar.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 22 december 2011 kl. 07.50
|
I Jordöbokens kapitel Jordöfolk från 1471 till nutid finns nedanstående citat:
----------
Så här ser texten ut där citatet har hämtats (min fetstil)
Utfärdandedatum:
14710317
Innehåll:
Kristina Mattsdotter (sparre) i Martorp (i Husaby sn, Kinnefjärdings
härad) säljer för 600 mark lybska till rd Johan Slavika sina gods i
Blekinge, nämligen i Augerums sn en gård i Mölletorp, i Hjortsberga sn
en gård i Dagstorp, i Edestads sn två gårdar i Edestads kyrkby och en
gård i Levelundamåla, (i Listerby sn) två gårdar i Heaby, en
gård i Jordö, (i Ronneby sn) en gård i Rustorp, en gård i Droppemåla,
en gård i Bussemåla, en gård i Bolsbro (numera Karlstorp), en
gård i Rönninge, tre gårdar i Häggatorp och en gård i Bommestorp, (i
Bräkne-)Hoby sn (en gård?) i Silpinge, en gård i Tararp, två gårdar i
"Helzmryd" (enl. B. Ejder, Ryd och Rud 1979, s. 234, avses Hjälmsryd i
Ronneby sn}, två gårdar i Tokaryd, två gårdar i Svenstorp, en kvarn som
heter Evaryd och två gårdar i Evaryd, en gård i Kullåkra i samma socken,
en gård i Hällaryds sn som heter Kopprarp.
Sigillanter:
Ivar Axelsson, Karl Knutsson, Erland Petersson, Erik
Karlsson, Knut Eskilsson, Björn Nilsson och Jakob Björnsson.
Källa:
Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven - Post SDHK 29233
----------
Kapitelförfattaren har alltså redigerat texten. En tveksamhet har blivit till en sanning när det gäller Silpinge. Författaren har lagt till en egen tolkning när det gäller namnet Bolsbro. Hon har tagit bort ord och ändrat ordföljd på ett tredje ställe.
Det säger sig självt att det inte är tillåtet att göra några förändringar när man citerar en text. Jag förstår inte hur författaren har tänkt när hon gjorde sina ändringar. Det är något som bara hon själv kan förklara.
(Ändrat av Xian den 22 december 2011 kl. 17.32.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 22 december 2011 kl. 08.19
|
Det märkligaste ändå är kanske den presentation av Jordöboken som AGO gjorde i Släkt-Eken nr 107. Där hon underlät att nämna att det fanns fler författare än hon själv till boken, sammanlagt inte mindre än tolv stycken. Där hon ljög om innehållet i boken. Där hon tog upp spaltutrymme med en helt onödig och ovidkommande vägbeskrivning. Hennes kommentar när det gällde hemsidan är inte värd att kommentera.
I går damp Släkt-Eken nr 108 ned i brevlådan. I tidningen finns inte en tillstymmelse till tillrättaläggande av de felaktiga uppgifterna. Däremot har AGO skrivit en hel del annat. AGO kallar sig numera Annika när hon skriver i tidningen. Förutom när hon kallar sig Ordförande.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 28 december 2011 kl. 12.56
|
Digert tidsdokument om Jordö i Listerby skärgård kallar Leifh Stenholm sin recension av Jordöboken i Blekinge Läns Tidning från den 25 oktober 2011. Jag skulle helst vilja återge hela artikeln, men det är ju inte tillåtet.
Artikeln inleds så här: ”Det råder ingen tvekan om att de som bor och verkar på en plats är de som känner området bäst och som känner mest för det. Det är svårt för någon utifrån att nå den detaljkunskap eller att tränga in i de nätverk som den som har sina rötter eller levt länge på ett ställe kan göra.”
När det gäller kapitlet ”Jordöfolk från 1471 till nutid” verkar det föreligga ett missförstånd: ”Man har inventerat ort- och platsnamn, gått igenom ägarlängder för de enskilda fastigheterna.” Det är kapitelförfattaren som har konstruerat ägarlängderna från 1684 till och med 1900 med hjälp av mantalslängder och husförhörslängder. Som tidigare nämnts får vi inte veta vad hon har använt för underlag för sina ägarlängder för resterande tid fram till våra dagar. I övrigt är det inga kommentarer om innehållet i det kapitlet.
Det är på det hela taget ganska så goda vitsord och innehållet i de sista meningarna i första stycket är en uppfattning som jag delar till fullo: Artiklarna är således av skiftande innehåll och speglar olika ambitionsnivåer. Några är mer genomarbetade än andra. Vissa är antagligen mest intressanta för en trängre krets medan andra har ett läsvärde för en större publik.
I de tre recensioner jag har läst har jag inte sett att man ”höjer boken till skyarna och tycker att den är helt fantastisk med allt sitt innehåll”. Det verkar vara ett rent önsketänkande av författaren till kapitlet ”Jordöfolk från 1471 till nutid”.
(Ändrat av Xian den 28 december 2011 kl. 22.07.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Måndag den 02 januari 2012 kl. 01.15
|
Eftersom Annika själv har valt att släppa den här diskussionen helt och inte vill vara med att räta ut några frågetecken känns det ganska meningslöst att fortsätta. (17 december 2011 kl. 21.33)
Det är emellertid några rader som Annika skrev tidigare i den här diskussionen som jag inte blir riktigt klok på.
”Tycker också att det är konstigt att personen inte kontaktade mig direkt utan går till en "andrahands-person" istället, speciellt då det ev är en medförfattare till boken. Det är alltid mycket smidigare att kontakta personen direkt.” (Torsdag den 15 december 2011 kl. 09.33)
Annika, du kunde själv ha tillrättalagt din osanna och ofullständiga presentation av Jordöboken när jag öppnade den här diskussionen (19 september 2011 kl. 09.37). Varför din författarkollega inte ville komma med en kommentar här i forumet vet jag inte. Men det är i och för sig ett intressant faktum. Du kunde ha kommit med ett tillrättaläggande när som helst under diskussionens gång. Du kunde också ha kommit med ett tillrättaläggande i senaste numret av medlemstidningen.
På vilket sätt hade det varit smidigare att kontakta dig direkt? Hade det i så fall kommit ett tillrättaläggande den vägen eller hade det varit smidigare för dig att sopa befogad kritik under mattan?
Jag fortsätter gärna att diskutera hembygdslitteratur under rubriken: Släktforskar- och hembygdsrörelsernas ansvar
(Ändrat av Xian den 02 januari 2012 kl. 12.04.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 01 mars 2012 kl. 09.37
|
Nu kommer Jordöboken i en ny upplaga.
Så här skriver en av medförfattarna i tidningen Bas Blekinge 24 februari 2012.
"Boken förorsakade en mindre snölavin. Flera föreningar och studiecirklar i ämnet bildades bland annat i Kuggeboda och Listerby. Helt plötsligt blev alla intresserade av sin härkomst och Blekinges kusthistoria."
Jag ställer en enkel men viktig fråga till "historieforskaren" Annika Gylling Otfors: Har felen i kapitlet "Jordöbor från 1471 till nutid" rättats i den nya upplagan?
(Ändrat av Xian den 01 mars 2012 kl. 10.33.)
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Lördag den 03 mars 2012 kl. 16.12
|
Artikelförfattaren till det här omtvistade kapitlet skrev 2011-12-17 bl.a. "Och boken är tryckt, utgiven, slutsåld, och fått väldig god respons i press och bland många kulturhistoriker, släktforskare och hembygdsforskare, så nu är det bara att acceptera att boken är som den är."
Jag begriper inte detta resonemang.
Ska man acceptera felaktiga uppgifter enbart för att de fått god respons bland kulturhistoriker m.fl.?
Det torde vara självklart åtminstone för erfarna författare/forskare att uppgifter som lämnas i en bok eller på en webbplats kan komma att ifrågasättas.
Det är ju grunden för all källkritisk granskning.
|
|
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Söndag den 27 maj 2012 kl. 16.01
|
Den av Christian nämnda recensionen återfinns numera som PDF-fil här:
Sölvesborgs-Tidningen Finns nederst på sida 18 i detta dokument.
Jag ser dock inget i denna recension som skulle höja den utgivna boken till skyarna.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Tisdag den 29 maj 2012 kl. 09.42
|
I början av mars månad skrev jag till Jördö byalag eftersom jag var intresserad av att köpa ett exemplar av Jorööboken. Jag ville bara försäkra mig om att felen i kapitlet Jordöfolk från 1471 till nutid hade blivit rättade i den nya upplagan. Det är snart tre månader sedan jag skrev och det har till dags dato inte inkommit något svar.
Det vore tacknämligt om forskaren och författaren Annika Gylling Otfors kunde bringa klarhet när de gäller det uteblivna svaret och de uteblivna(?) rättningarna. Ett svar här i forumet blir bra.
(Ändrat av Xian den 29 maj 2012 kl. 12.53.)
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Onsdag den 30 maj 2012 kl. 09.41
|
Det var ett långt dröjsmål, men enligt vad jag sett f.ö. verkar det sammanfattningsvis vara som om recensenten jag hänvisade till menade att kvaliteten på materialet i boken var väldigt skiftande.
Som jag tidigare sagt torde det vara en självklarhet att upptäckta fel i en befintlig utgåva rättas till i en senare.
|
|
|
|
Av Lars Erik Blomqvist - Torsdag den 02 augusti 2012 kl. 09.37
|
|
Hoppsan vilket getingbo jag anmält mig till. Trodde i min enfald att forumet skulle vara ett seriöst sådant. Ni letar ju bara fel. Inse att Jordöboken finns och att det är väl bättre så än, att den inte blivit skriven. Det är ju snudd på personangrepp eller avundsjuka, välj själva. Jag tycker att Annicka skall ha all heder för det jobb som hon lagt ner.
|
|
|
|
Av Martin Brandt - Torsdag den 02 augusti 2012 kl. 11.28
|
Lars Erik,
Forumet är det inget fel på, det är bättre organiserat än Anbytarforum på vissa ställen tycker jag.
Men jag kan förstå att man blir tveksam när några på forumet har som hobby att jaga människor som råkat göra fel som om det gällde liv och död. Men låt inte dem skrämma bort dig och ta glädjen ur forskningen
/M
(Ändrat av Martinb den 02 augusti 2012 kl. 11.32.)
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - forumguide - Torsdag den 02 augusti 2012 kl. 14.57
|
Alla som har synpunkter på sakfrågan som diskuteras är välkomna att framföra dem - men i forumet ska inte förekomma några 'diskussioner om diskussionerna'!
'Recensioner' av inläggsskribenter personligen eller kritik av att något diskuteras räknas som just 'diskussion om diskussionen', och är den vanligaste orsaken till att diskussioner spårar ur i olika diskussionsforum. Och att den typen av inlägg ofta får ligga kvar utan moderatoringripande i ett visst annat forum, med följd att den påhoppade får försvara sig själv med storgräl som resultat, är en av huvudorsakerna till att Arkivguidens Forum startades. Här ska man kunna göra inlägg i olika sakdiskussioner utan att behöva riskera att man själv blir föremål för diskussion.
Detta framgår tydligt av både sidan Om Arkivguidens Forum, som man alltid bör läsa innan man gör sitt första inlägg, och forumreglerna, som det hänvisas till där. Se punkt 4 och punkt 8 i reglerna, inklusive regelkommentarerna (kommentar till punkt 4 och kommentar till punkt 8).
De två senaste inläggen borde egentligen tas bort, av ovannämnda skäl, men får ligga kvar (tills vidare åtminstone) som 'alibi' för den här kommentaren.
Den här diskussionen startade med ett återgivande av en presentation av Jordöboken i föreningstidningen Släkt-Eken, och strax efter recenserades bokens samtliga kapitel. Den kritik i recensionen som därefter har diskuterats här gäller inte hela boken, utan ett kapitel - och det är fakta i kapitlet som diskussionen har gällt, inte författaren personligen. Det är därför fel att framställa det som om det är boken som har kritiserats, när den tvärtom har fått beröm, och det är lika fel att påstå att författaren av det diskuterade kapitlet har utsatts för personangrepp, när det är fakta som har diskuterats.
Däremot har de som framfört kritiska synpunkter på nämnda kapitel flera gånger blivit påhoppade, vilket framgår av mina tidigare ingripanden som moderator.
Låt nu diskussionen handla om rubrikens ämne, alltså Jordöboken. Alla är välkommna att delta i diskussionen, både att framföra egna åsikter och fakta, och att invända mot det som andra har skrivit. Men det är alltså ämnet som ska diskuteras, och det är sakargument som ska användas - det är inte skribenterna personligen som ska kommenteras, inte heller att boken eller något av dess enskilda kapitel diskuteras.
Om någon anser att en skribent har gjort sig skyldig till personangrepp, så ska det anmälas direkt till forumguiden, inte kommenteras i forumet; det samma gäller om någon har synpunkter på moderatoringripande i enskilda fall. Och allmänna synpunkter på Arkivguidens Forum (regler och annat) framförs under ämnet Om Arkivguidens Forum.
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Lördag den 04 augusti 2012 kl. 11.32
|
Ang. de korrigeringar som bl.a. Christian och jag efterlyst, hur är det med dessa?
I går var jag inne en sväng på biblioteket i Sunne och läste då bl.a. en bokserie i fyra delar om Frykerud. Nåväl, poängen jag kommer till är att i varje efterföljande del finns en kort sammanfattning med rättelser av ev. fel i föregående del.
Det torde m.a.o. vara synnerligen anmärkningsvärt om man struntar i ev. upptäckta fel vid utgivning av en ny upplaga av Jordöboken.
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Torsdag den 07 februari 2013 kl. 10.24
|
|
Nu var det ett tag sedan det skrevs något i denna diskussionstråd, men är det någon som vet om det hänt något nytt vad gäller utgåvor, korrigeringar av kända fel m.m. i Jordöboken?
|
|
|
|
|
|
|
