|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 22 augusti 2012 kl. 12.28
|
|
I Jämshög har en del kyrkböcker försvunnit på grund av brand. Hur många gånger det har brunnit och exakt vad som har försvunnit vet jag inte. En socken som saknar böcker ställer krav på den som forskar. Här har jag tänkt att vi ska diskutera forskningsmetodik och då främst i Jämshög. Forskning som berör enskilda personer hänvisas till andra diskussioner.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 24 augusti 2012 kl. 14.50
|
Jämshögs kyrkoarkiv finns förtecknat i Nationella Arkivdatabasen (NAD). Databasen är oumbärlig när det gäller all slags forskning, inte bara släktforskning. Från NAD kan man komma vidare till aktuell volym i SVARs digitala forskarsal. Förutsatt att volymen är skannad/avfotograferad. Det finns ytterligare två aktörer på marknaden Arkiv Digital (AD) och Genline. För att få tillgång till de tre aktörernas utbud krävs abonnemang för var och en. AD har också försäljning av cd-skivor. Genlines beteckningar gör dem ointressanta i den fortsatta diskussionen. Läs mer i Arkivguiden.
När det gäller kyrkoarkivalierna är det tiden fram till och med 1894/1897 som är intressant i det här sammanhanget.
Det finns avskrifter av kyrkböckerna när det gäller födde-vigde-döde som kan vara till god hjälp. Det är dels Demografiska Databasen Södra Sverige (DDSS) dels Family Search – Vital Records (LDS). Såväl DDSS som LDS är fritt tillgängliga på Internet. Utöver dessa finns ett register i pappersformat av den första och en del av den andra födelseboken. Registret är är skannat och tillgängligt hos SVAR. Där finns också en sockenkatalog. Katalogen är inte av något större värde utom för den som fortfarande forskar med hjälp av mikrokort.
Biblioteket i Karlskrona har framställt en förteckning över de mikrofilmer som finns tillgängliga i släktforskarrummet. De som kan ha glädje av katalogen är de som forskar på plats (eller använder Genline). Förmodlingen finns katalogen också på biblioteket i Jämshög i deras släktforskarrum.
Utöver detta finns två ”sockensidor” på internet som kan vara till nytta. En hos Blekinge Släktforskarförening och en på Ostkanten. Ostkanten är en fristående hemsida.
Jämshögs Släktdatabas bör kanske nämnas i det här sammanhanget. Den finns på internet men är enbart tillgänglig för den som betalar en årlig avgift. Omfattning och kvalité är således svårt för en utomstående att bedöma. Det vore intressant om någon som är insatt i upplägget vill vara med i diskussionen.
Fortsättning följer …
(Ändrat av kontoinnehavaren den 24 augusti 2012 kl. 22.25.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Lördag den 25 augusti 2012 kl. 18.28
|
Kartor är oumbärliga för den som släktforskar. Särskilt om man forskar i socknar där man inte är så väl bevandrad.
På Ostkanten finns detaljerade kartor från tiden omkring 1870 för alla Blekinges socknar. På ingångssidan finns alfabetiska listor för byarna i länet. Observera att Jämshög/Kyrkhult är uppdelat på två kartblad. Länkar till historiska kartor och häradskartan finns på sockensidan.
Jämhögs läge i det nordvästra hörnet av Bekinge innebar naturligtvis ett ganska omfattande samröre med de närmast grannarna i Skåne och Småland.
Kronobergs Genealogiska Förening har flera kartor över sitt hemlän på hemsidan.
Genom att leta sig fram på DDSS hemsida hittar man den här kartan över Skånes härader och deras indelning i socknar. Socknarna är många, men det är de i Östra Göinge och Villands härader som är av störst intresse för den som forskar i Jämshög.
Fortsättning följer …
(Ändrat av kontoinnehavaren den 25 augusti 2012 kl. 18.44.)
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Söndag den 26 augusti 2012 kl. 23.59
|
Hej Christian!
Av någon orsak fungerar inte länkarna i ditt inlägg.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 27 augusti 2012 kl. 01.17
|
|
De fungerar i varje fall nu. Jag uppdaterade sidorna också, så att det inte var några gamla versioner jag hade sparade. Och eftersom de länkade sidorna finns på olika servrar, så vore det ju märkligt om alla skulle vara ur funktion samtidigt...
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Måndag den 27 augusti 2012 kl. 14.16
|
Sten, det är roligt att se att du läser det som jag har skrivit. Jag hoppas det är fler än du som läser ;-) Jag vill gärna ha kommentarer under resans gång. Det kan ju finnas sådant som jag har fått om bakfoten eller sådant som jag har tappat bort i hanteringen.
**************************************************
Jämshögs födelseböcker börjar 1726 och fortsätter fram till nutid (1991) Med en förarglig lucka 1793-1817 som det gäller att försöka överbrygga.
| Huvudserie - Jämshög | | | | | | | | SE/LLA/13196 Jämshög CI:1 | | 1726-1749 | | SVAR | | | | SE/LLA/13196 Jämshög CI:2 | | 1750-1764 | | | | LDS | | SE/LLA/13196 Jämshög CI:3 | | 1764-1792 | | DDSS | | LDS | | Lucka | | 1793-1817 | | | | | | SE/LLA/13196 Jämshög CI:4 | | 1818-1828 | | | | LDS | | SE/LLA/13196 Jämshög CI:5 | | 1828-1857 | | | | | | SE/LLA/13196 Jämshög CI:6 | | 1857-1864 | | | | | | SE/LLA/13196 Jämshög CI:7 | | 1849-1867 | | DDSS | | | | SE/LLA/13196 Jämshög CI:8 | | 1868-1881 | | DDSS | | | | SE/LLA/13196 Jämshög CI:9 | | 1882-1894 | | DDSS | | | | | | | | | | | | Dubblettserie - Jämshög | | | | | | | | SE/LLA/13196 Jämshög CII:1 | | 1821-1829 | | DDSS | | | | SE/LLA/13196 Jämshög CII:2 | | 1829-1848 | | DDSS | | | | | | | | | | | | Huvudserie - Kyrkhult | | | | | | | | SE/LLA/13225 Kyrkhult CI:1 | | 1865-1884 | | DDSS | | | | SE/LLA/13225 Kyrkhult CI:2 | | 1885-1894 | | DDSS | | |
SVAR i tabellen står för det maskinskrivna register som nämnts tidigare. Registret är uppdelat i två böcker, en för 1726-1740 och en för 1741-1755. Registret är ordnat alfabetiskt efter faderns förnamn. Böckerna finns med i förteckningen i NAD SE/RA/870001/2/10/ och i den digitala forskarsalen hos SVAR.
LDS står för Family Search Vital Records. Vital Records uppgifter är hämtade från födelse- och vigselböcker och är mycket tillförlitliga när det gäller datum. Tolkningen av namn är det däremot si och så med. I likhet med ovannämnda register saknas källhänvisningar men det är inga större problem att hitta till förlagan. Vital Records får absolut inte förväxlas med annat på Family Search såsom insända anonyma släktutredningar utan källvisningar. Tyvärr verkar det vara så att det inte går att söka på enbart Vital Records numera och därmed är det inte lika intressant som tidigare. Men det kan ju vara bra att känna till att registren finns.
Att följa upp dopvittnen är en beprövad metod när det gäller att hitta släktskap och försöka bygga upp familjer. DDSS är ett alldeles utmärkt hjälpmedel i det här sammanhanget med sina olika sökmöjligheter. Att DDSS har valt de två volymerna i dubblettserien beror säkerligen på att det saknas uppgifter om dopvittnen i huvudseriens volymer för motsvarande period!
De kringliggande socknarna är minst lika intressanta. Bland annat för att de har böcker för den tid Jämshög saknar födelseböcker. DDSS har skrivit av mycket när det gäller grannsocknarna i Skåne. Förteckning för respektive härad finns givetvis på DDSS hemsida. Exempel: Villands härad
När det gäller grannarna i Blekinge är det inte lika väl beställt: Listers härad Mjällby undantaget men den socknen ligger i periferin i det här sammanhanget.
Så för de övriga Blekingesocknarna får man ägna sig åt det tidskrävande nöjet att leta på egen hand i de riktiga böckerna. Likaså när det gäller socknarna i Småland.
I DDSS hänvisas till motsvarande volym och i förekommande fall även till sidan i volymen. Det gör det enkelt att kontrollera uppgifterna gentemot originalet.
Husförhörslängderna i den mån de finns bevarade är naturligtvis det enklaste och säkraste sättet att att få fram födelseår/födelsedatum. Men inte släktskapet. Husförhörslängderna i Jämshög är värda ett kapitel för sig.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 27 augusti 2012 kl. 23.09.)
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Tisdag den 28 augusti 2012 kl. 01.38
|
|
Jag medger att det där med länkarna verkade skumt, men kan det möjligen bero på tidpunkten? Jag kollade allt precis innan dygnet skiftade som ni ser på tidpunkten i inlägget.
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Tisdag den 28 augusti 2012 kl. 08.14
|
Christian.
Jag läser allt på Forumet.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Söndag den 16 september 2012 kl. 08.03
|
|
Andra källor som exempelvis husförhörslängder i både närliggande och mer avlägsna socknar kan ge besked om födelsedatum men bara i undantagsfall kopplingar till några föräldrar. Födelsedatum kan finnas i bouppteckningar och militära rullor. Andrahandskällor får gälla som förstahandskällor när originalhandlingarna saknas. Men mer om dessa källor kommer längre fram i diskussionen.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Söndag den 16 september 2012 kl. 19.14
|
Jämshögs vigselböcker har en lucka 1765-1832. Gapet är alltså större jämfört med födelseböckerna.
| | | Jämshög | | | | | | | | SE/LLA/13196 Jämshög CI:1 | | 1728-1749 | | | | | | SE/LLA/13196 Jämshög CI:2 | | 1750-1764 | | | | LDS | | Lucka | | 1765-1832 | | | | | | SE/LLA/13196 Jämshög EI:1 | | 1833-1851 | | DDSS | | | | SE/LLA/13196 Jämshög EI:2 | | 1852-1873 | | DDSS | | | | SE/LLA/13196 Jämshög EI:3 | | 1874-1894 | | DDSS | | | | | | | | | | | | Kyrkhult | | | | | | | | SE/LLA/13225 Kyrkhult E:1 | | 1865-1885 | | DDSS | | | | SE/LLA/13225 Kyrkhult E:2 | | 1886-1894 | | DDSS | | | |
Hur ska man då kunna få fram några vigseldatum? Svaret är enkelt, det går inte. Och hur kan man veta att vigseln har ägt rum i just Jämshög? Här är det uteslutningsmetoden som gäller. Vilket innebär att man måste söka i andra församlingar och då först och främst i alla de närliggande.
Genom att pussla dopvittnen i födelseböcker går det att få fram en ungefärlig tidpunkt för giftermålet. Det gäller födelseböckerna i grannförsamlingarna. Naturligtvis också Jämshög CI:3 som omfattar tiden 1764-1792. Där hittar man i bästa fall en egen barnaskara att utgå ifrån. Ett aber är att de flesta dopnotiserna inte har några uppgifter om moderns namn. Även här är självklart DDSS till stor hjälp i sökandet.
Andra källor kan givetvis vara till nytta i pusslandet. Exempelvis bouppteckningar och mantalslängder. Och så givetvis husförhörslängderna i den mån de är bevarade.
I en del grannförsamlingar finns föräldrarna till kontrahenterna noterade i vigselboken. I andra församlingar finns giftomännen med. Det gäller även Jämshögs vigselböcker efter den försmädliga luckan. Dessa uppgifter ersätter naturligtvis inte de brunna böckerna men kan täppa till andra luckor.
Det är två saker man måste se upp med när det gäller Jämshög. Prästerna var duktiga på att leta reda på fäderna till de utomäktenskapliga barnen. Det kunde innebära att det fanns två, kanske flera söner eller döttrar med samma namn att gifta bort. Det andra dilemmat är att det förekom att man antog ”patronymikon” efter styvfadern.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 16 september 2012 kl. 23.38.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 08 november 2012 kl. 22.09
|
Jämshögs död- och begravningsböcker har en lucka mellan 1766-1817. Det är alltså mer än femtio år som saknas.
| | | Jämshög | | | | | | SE/LLA/13196 Jämshög CI:1 | | 1726-1749 | | | | SE/LLA/13196 Jämshög CI:2 | | 1750-1765 | | | | Lucka | | 1766-1817 | | | | SE/LLA/13196 Jämshög CI:4 | | 1818-1828 | | DDSS | | SE/LLA/13196 Jämshög CI:5 | | 1828-1857 | | | | SE/LLA/13196 Jämshög CI:6 | | 1857-1864 | | | | SE/LLA/13196 Jämshög CII:2 | | 1844-1848 | | | | SE/LLA/13196 Jämshög FI:1 | | 1849-1873 | | DDSS | | SE/LLA/13196 Jämshög FI:2 | | 1874-1895 | | DDSS | | | | | | | | Kyrkhult | | | | | | SE/LLA/13225 Kyrkhult F:1 | | 1865-1894 | | DDSS | |
Här är bouppteckningarna ett bra hjälpmedel att få fram saknade uppgifter. Uppgifter i mantalslängderna kan också utgöra viktiga pusselbitar. Men det första man bör göra är att leta i de böcker som finns efter luckan och förvissa sig om att den man söker inte finns med där. Den första av dessa böcker omfattar åren 1818-1828 och finns med i DDSS.
I den mån det finns bouppteckningar bevarade är de den säkraste källan när det gäller dödsfall då kyrkböcker saknas. Många gånger finns döddatumet med och ibland finns det utförliga beskrivningar av hur dödsfallet gick till. Vanligast när det rör sig om vådliga händelser, det vill säga olycksfall med dödlig utgång.
Båtsmännen är ett kapitel för sig. När det gäller de aktiva båtsmännen kan det finnas uppgifter om dödsfall i de militära rullorna. I regel noterades inte dödsfallen i hemsocknens böcker, de var ju i första hand begravningsböcker. För Jämshögs vidkommande finns det ju dessutom inte några böcker att leta i.
I Karlskrona amiralitetsförsamlings begravningsböcker infördes flottans personal som dött under tjänstgöring i Karlskrona. Utöver de ordinarie böckerna så finns det två böcker för sjökastellet 1702-1770 & 1771-1808 och en särskild bok för amiralitetssjukhuset 1790-1827. Det är i den senare boken man hittar flest båtsmän. Båtsmännen står som regel endast med sina båtsmansnamn och kompanitillhörighet, så det kan vara svårt att identifiera dem. Det var stor omsättning under krigsåren, många båtsmän var unga och ogifta och de har allmänt sett inte lämnat några spår efter sig i kyrkböcker och bouppteckningar.
Amiralitetsförsamlingens böcker finns till stor del registrerade i DDSS. Databasen är till stor hjälp särskilt under krigsåren omkring 1790 och 1808-1809 då det rör sig om tusentals dödsfall om året. Men det gäller att ha fantasi när man söker då det finns en del tolkningsfel. Alla uppgifter från databasen måste naturligtvis verifieras i källorna. Sjökastellets böcker ingår inte i databasen.
De båtsmän som dog ute till sjöss kom inte med i någon död- och begravningsbok.
Flera av Jämshögs båtsman var bosatta utanför socknen. De flesta i Näsum på andra sidan skånegränsen. Så det kan finnas fog för att leta efter båtsmän och deras familjer i grannsocknarnas böcker. Även här är DDSS till stor hjälp.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 08 november 2012 kl. 22.19.)
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Söndag den 11 november 2012 kl. 09.45
|
|
En annan källa som kan vara bra om död- och begravningsböcker saknas är de förteckningar över avlidna som prästerna upprättade och som skickades in till häradsrätten/rådhusrätten och som sedan kan förekomma i domböcker. Dessa listor, som regel över den vuxna befolkningen, låg till grund till de bouppteckningar som upprättades. Kan tilläggas att det inte var alla vuxna på denna lista som hade en bouppteckning efter sig.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Söndag den 11 november 2012 kl. 19.35
|
Det var en intressant upplysning. Du skriver att de kan förekomma i domböcker. Jag förmodar att det är de orenoverade domböckerna du menar. Vet du om listorna har tagits med när volymerna blev avfotograferade?
Bouppteckningarna kommer att behandlas i ett eget avsnitt. Av intresse är förstås hur många bouppteckningar det finns bevarade. Totalt och relation till antalet avlidna.
Dödboken 1818-1828 innehåller 1714 dödsnotiser. Det kan ge en uppfattning om hur många det var under den drygt femtioåriga luckan. För att få balans i kalkylen borde man också räkna notiserna i volymen före luckan. Men de är inte lika lättvindiga att räkna, den volymen finns inte med i DDSS.
För åren 1737-1840 finns det för Östra Härad i Blekinge drygt fem tusen bouppteckningar bevarade. I runda tal femtio för varje år fördelade på åtta socknar. (uppgifterna kommer från Björn-Åke Peterssons cd med avskrifter av bouppteckningsingresser)
Detta går givetvis inte att överföra direkt till Listers härad men kan ändå ge en god uppfattning. Listers härad omfattar sex socknar där Jämshög är den största.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Söndag den 11 november 2012 kl. 20.02
|
Dödlistor har jag inte stött på i själva domböckerna, utan som en egen serie i domstolsarkiven. Men vad som är inbundet i domböckerna, och vad som finns i egna volymer kan variera både mellan olika rätter och olika tider i samma rätt, så dödlistor kan säkert återfinnas inbundna i domböckerna i en del arkiv.
När det gäller vilka personer som det upprättades bouppteckningar efter, så kan vi bara säga det säkert när det finns protokoll över de som inlämnades till rätten och det samtidigt finns bevarade dödböcker att jämföra med. Klart är i varje fall att alla bouppteckningar inte är bevarade; det har jag sett många exempel på, dels när alla protokollförda bouppteckningar inte finns i bouppteckningsvolymerna, dels när det är luckor i bevarade bouppteckningars nummer, och dels i hänvisningar (i t.ex. lagfarts- eller förmynderskapsprotokoll) till bouppteckningar som inte går att återfinna i dag.
Förmynderskapsprotokoll är f.ö. ytterligare en källa där man kan få upplysningar om avlidna.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 11 november 2012 kl. 20.08.)
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Måndag den 12 november 2012 kl. 22.02
|
|
Stämmer som Jörgen skriver. Använde begreppet domböcker mer som ett samlat begrepp på de olika serierna som domstolsarkivet är uppdelade i. Rätt eller fel vet jag inte.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 02 januari 2013 kl. 17.18
|
Tack för tipset. Det hade jag inte en aning om. Dessvärre tycks det inte finnas några dödlistor bevarade för Listers härad. De borde i så fall funnits i anslutning till bouppteckningarna i arkivförteckningen: Listers häradsrätts arkiv.
Så det blir att se vad som står i domböckerna. Men det får bli en senare fråga. Domböckerna finns inte att tillgå i digital form så det blir att plocka fram läsapparaten:
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 02 januari 2013 kl. 17.50
|
|
Skulle inte tro att dödslistorna fanns i anslutning till bouppteckningarna utan snarare i anslutning till domböckerna.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 02 januari 2013 kl. 18.16
|
|
FV: Uppgifter om dödsfall.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 02 januari 2013 kl. 19.21
|
|
Okej. Mitt ordval kanske var fel. Det var uppgifter om dödsfall jag menade!
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 02 januari 2013 kl. 20.07
|
Jag korrigerade inte något ordval (jag kallar det ju själv för dödlistor...  ) - jag upplyste om var i arkivförteckningen de återfinns: Serie FV (F5) - Uppgifter om dödsfall.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 02 januari 2013 kl. 20.08.)
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 02 januari 2013 kl. 20.23
|
|
Är med på det du skriver Jörgen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
