|
Av Håkan Andersson - Måndag den 20 november 2023 kl. 00.30
|
Satt här inatt och funderade lite. Församlingarna i Blekinge som renskrivs verkar ingå i PLF:s databas i Oskarshamn. Sedan finns det en aktör i Lund som förkortars SSDD som berabetar församlingar i Blekinge, Halland och Skåne. Vet inte hur aktiva de är. Har också för mig att landsarkivet i Lund var inblandat i det. Vad Blekinge beträffar så bygger två aktörer, PLF och då landsarkivet i Lund (SSDD) upp en data bas med samma inriktning i Blekinge. Lika ledes över Halland. Då är det SSDD och Hallands släktforskarförening som gör register över samma geografiska område. Snacka om dubbelarbete.
|
|
|
Av Christian Andersson - Tisdag den 21 november 2023 kl. 00.24
|
DDSS inte SSDD! Demografisk Databas Södra Sverige (DDSS) mål är att alla kyrkböcker över födda, vigda och döda för Skåne, Blekinge och Halland ska registreras för perioden 1650-1900 och vara fritt sökbara på Internet. Ansvaret för registrering och publicering ligger på Riksarkivet/Landsarkivet i Lund om jag har förstått deras hemsida rätt. Projektet ligger för närvarande i träda. DDSS använder min karta över socknarna i Blekinge: http://ddss.nu/maps/blekinge,http://ddss.nu/maps/blekinge Och jag har tagit mig friheten att modifiera deras skånekarta och använda den på vår hemsida: https://www.diginpast.se/ostkanten/swe/link/skane.html SVAR-projektet i Kallinge har utfört en del stor del av registreringarna i Blekinge åt DDSS. Jag tror utan att säkert veta att projektledaren i viss utsträckning kunde styra vilka församlingar som skulle registreras. Arbetsmarknadsprojektet har avslutats och projektledaren har med ålderns rätt lämnat arbetslivet. DDSS och SVAR-projektet har diskuterats på annan plats här i forumet. PLF (Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrum) är en förening som på frivillig basis registrar födda, vigda och döda i Kalmar län och några församlingar i Blekinge län. Dessa register saluförs på fyra (4) USB-minnen. Att det är överlappning i Blekinge ska vi nog skylla på Björn-Åke Petersson (1948-2014). Han gjorde många register huvudsakligen för PLF över födda, vigda och döda. i Blekinge Han gjorde även avskrifter av bouppteckningsingresser och utdrag ur domböcker. Till och från fanns han på SVAR-projektet i Kallinge. Därför misstänker jag att han skyllas för överlappningen. Titta in på vår länksida på Ostkanten. Där finns en hel del användbara länkar: https://www.diginpast.se/ostkanten/swe/link/index.html Vilken webläsare använder du när du surfar på internet?
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 22 november 2023 kl. 00.25
|
Skrev fel förkortning ser jag, Får hoppas att någon tar vid och fortsätter efter Björn-Åke Petersson framöver inte det redan har skett. Vet inte om jag frågat om var hans material finns någonstans att tillgå. Utgivet i någon form? Renskrivna domböcker skulle vara intressant
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 22 november 2023 kl. 07.06
|
Hej Håkan Efter vad jag vet så är det så är det Blekinge Släktforskarförening som förfogar över det som Björn-Åke har gjort. Jag har inte någon insyn i hur detta hanteras. Om vi tar de 'tre små' församlingarna Listerby, Edestad och Hjortsberga som exempel. DDSS skriver ordagrant av det som står i respektive födelseböcker, vigselböcker och dödböcker. Med angivande av källor. Och numera med länkar till respektive sida berörd bok. Finns det ingen sidnumrering har man länkat till början av volymen. DDSS använde sig av fotostatkopior av originalböckerna. Dessa gjordes i Lund och skickades tillbaka till Lund efter registreringen. Var kopiorna finns idag har jag ingen aning om. Mot slutet gick man över till att använda sig av Arkiv Digitals avfotograferingar. Det material som man samlat på sig i Kallinge finns i dag på Blekingearkivet Jag och jag förmodar flera med mig vill att det ska finnas en klar avgränsning när det gäller register. Man ska inte lägga till sådan som inte står i källan. Ett exempel är en del av de bidrag Björn-Åke har lämnat till PLF. Exempelvis har han i sammanställningen över döda lagt till födelsedatum. Ju mer man lägger till desto större risk är det att det del blir fel. Dessutom är källhänvisningarna otillräckliga när det gäller födelsedatum. DDSS avskrifter upplever jag som mycket tillförlitliga. Klara avgränsningar och uppgifterna är lätts kontrollera. PLF register är inte fullt så tillförlitliga. De är till god hjälp inte minst för att få ihop familjer. Särskilt när det fattas husförhörslängder. Och det gör det ju. Björn-Åkes register i övrigt bedömer jag inte vara i skick att ge ut. Där krävs mycket handpåläggning i så fall. De är en tillgång när man hjälper andra eller forskar för egen räkning. Jag har ingen påverkan när det gäller utgivning. Jag tror att det är släktforskarföreningen som har fått ärva Björn-Åkes samlade verk och upphovsrätt.
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 22 november 2023 kl. 20.45
|
Kan hålla med om man skall följa källmaterialet när man bearbetar något. Konstaterar också att det också finns mycket fel i källmaterialet av olika skäl.
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 22 november 2023 kl. 20.59
|
Du vet inte vilka församlingar i Blekinge som finns i Blekingearkivet. Tidsperiod också vidare. Hur kan man få tag på dessa register? Vem man man skall ta kontakt med?
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 23 november 2023 kl. 06.01
|
Det material som man samlat på sig i Kallinge finns i dag på Blekingearkivet. Björn-Åkes register var hans egna och ingår inte i SVAR-enhetens material. Utan att säkert veta så förmodar jag att Björn-Åke överlät materialet till släktforskarföreningen. Jag vet inte för jag har inte någon insyn. Mycket är och blir inaktuellt ju mer AD lägger ut på nätet. Vad jag eventuellt har i min dator är inget jag kan dela mig. Jag har sammanställt en del åt Björn-Åke. Det kan jag inte heller dela med mig. Det skulle bli hans pensionsförsäkring men så blev det inte. Blekinge släktforskarening har en del register på hemsidan. Om de registren skulle jag kunna säga mycket med det ska jag inte göra.
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 23 november 2023 kl. 06.43
|
Något om 'dödskivan'. När det gäller Bräkne-Hoby socken inklusive Öljehult så har jag upptäckt en hel del konstigheter. Till exempel födda i Hoby som har fått helt andra födelsesocknar på 'dödskivan'. Dum som jag är så har jag tagit mig för att rätta felaktigheterna. Utan DDSS avskrifter skulle det vara ogörligt. Lite gnäll på 'dödskivan'. Jag förstår inte varför man ska gå så långt tillbaka'. Det kunde gott räckt med döda efter 1860 eller möjligen 1830. Jag skriver dödskivan fast jag vet att registret numera ligger på USB. Jag ska passa på att gnälla på AD också. Man måste vara en rutinerad släktforskare för att ha verklig nytta av deras register. En stor fördel är med befolkningsregistret är naturligtvis att det finns en direktlänk till sidan i husförlängd och församlingsbok. När jag går igenom Hobys födda som inte finns med på dödskivan har jag sett att det var många som emigrerade. Jag har noterat varthän och året de flyttade. Till vilken nytta vet jag inte. Det flyttade fler till Danmark än till N Amerika. Vet ni varför Hoby bytte namn till Bräkne-Hoby? Jag vet inte men jag har mina funderingar. Rättstavningsprogrammet godkänner Bräkne-Hoby. Men inte Öljehult.
|
|
|
Av Allan Sjöö - Fredag den 24 november 2023 kl. 08.28
|
Hoby kyrka är från 1100-talet. Ur socknen utbröts 4 maj 1859 Öljehult socken. Prefixet Bräkne från häradet lades till 1886 i särskiljande syfte. Samma sak gjodes med Västra Hoby i Lunds kommun och Östra Hoby i Simrishams kommun, båda socknarna är medeltida. I Västergötland finns det 5 socknar med namnet Åsaka, som har fått prefix från häradet.
|
|
|
Av Håkan Andersson - Fredag den 24 november 2023 kl. 09.49
|
När skapade man indelningen av kyrkoförsamlingarna här i landet?
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 24 november 2023 kl. 09.52
|
På medeltiden (det gäller hela Norden). Men därefter har många små socknar försvunnit, och en del nya socknar utbrutits. (Ändrat av kontoinnehavaren den 24 november 2023 kl. 09.55.)
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 24 november 2023 kl. 17.47
|
----- dubbelpostat ----- (Ändrat av kontoinnehavaren den 24 november 2023 kl. 21.48.)
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 24 november 2023 kl. 21.43
|
Västra Blekinge Järnväg färdigställdes mellan 1886 och 1889. Det var säkerligen det som framtvingade ändringen från Hoby till Bräkne-Hobv 1886. Det var nog så på många ställen i landet. Så var det med Jämjö vid Östra Blekinge Järnväg. Där var man tvungna att byta postadress till Jämjöslätt och det blev också stationens namn. Invånarna fick strida i många för att få byta tillbaka efter att järnvägen försvann. I Ljungby socken vid Kalmar Torsås Järnväg blev stationsnamnet Ljungbyholm. Tänk om man ändå hade passat på att byta namn på socknen.
|
|
|
|
|
|