|
|
Av Arne Johnsson - Torsdag den 27 november 2008 kl. 21.58
|
Solberga B:2 Bild 6 (Arkiv Digital)
Där har Prästen skrivit ett recept på en kanna bläck.
Kan någon tyda vad han har skrivit.
|
|
|
|
Av Eivor Andersson - Torsdag den 27 november 2008 kl. 22.29
|
Hej Arne,
Här är bilden så kanske någon kan fylla i.
Galläpplen, salt vinättika, regnvatten m.m.
Hälsn. Eivor
|
|
|
|
Av Marita Persson - Torsdag den 27 november 2008 kl. 23.44
|
Hej!
Det här var riktigt kul, efter lite läsande och Googlande har jag kommit fram till att ingredienserna var:
Galläpple som innehöll gallussyra = garvsyra (för färgens skull)
Gummi (för att få ett mer trögflytande bläck
Stekt kandis = kokat socker (för att få det lite klistrigt)
Vitriol = järnvitriol = järnsulfat (troligen för färgen)
Salt från Tyska staden Lüneburg
Vinättika (för att lösa syran i galläpplena)
Efterlank = biprodukt vill tillverkning av starkvaror
Regnvatten
Mvh Marita
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 27 november 2008 kl. 23.56
|
Här kommer min tolkning:
Recept till en kanna Bläck
12 lod galläpple
8 Do gummi
3 lod Stekt Candi
6 dito witriol
1 1/2 dito Lünneburgs salt
1 1/2 Quarter vinättika
2 1/2 Quarter Efterlank
1 Stop Rägnvatten
Förenemnda ingredientier stötes väl sönder och lägges först
i blöt i ättikan, hwarefetr bläcket sättes sista qvarteret
uti ny, då det är färdigt 1ta qvarteret uti nästa ny.
Lycka till med tillverkningen, Arne! Du har väl ingredienterna hemma?
(Ändrat av kontoinnehavaren den 28 november 2008 kl. 00.04.)
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Fredag den 28 november 2008 kl. 07.52
|
Ja det var kul det här.
Det enda jag har är rägnvatten.
Men vad är Galläpplen.
|
|
|
|
Av Marita Persson - Fredag den 28 november 2008 kl. 08.21
|
Hej Arne!
Om galläpplen kan du läsa här.
Mvh Marita
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 28 november 2008 kl. 13.14
|
|
Men nymåne har du väl i alla fall där hemma? Åtminstone någon gång ibland. Det är ett tag tills månen går i ny igen, så du hinner nog köpa hem. Fast jag vet inte om det går så bra med det 10-dubbelt renade. Det ska nog vara en slatt Skogsstjärnan.
|
|
|
|
Av Eivor Andersson - Fredag den 28 november 2008 kl. 13.53
|
I norrland kan dom ju ta vargtass om det kniper (men utan lingon)
Eivor
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 28 november 2008 kl. 14.14
|
|
Det finns väl rött bläck? Jag funderar på om prästen i Solberga använde sitt eget bläck när han skrev in mina förfäder i kyrkoböckerna.
|
|
|
|
Av Eivor Andersson - Fredag den 28 november 2008 kl. 14.19
|
Hej Christian,
Är dina förfäder långt tillbaka i tiden?
Jag tänkte på hur dom hörde på Branehög hur knivarna slipades i prästgården i Herr Arnes penningar.. 
|
|
|
|
Av Niklas Hertzman - Fredag den 28 november 2008 kl. 14.22
|
Hej !
Kul med lite annorlunda saker i kyrkoböckerna. Jag har sett ett recept på "Godt Bläck" i en av Össjös kyrkoböcker. Jag renskrev receptet till en släktforskarförenings medlemstidning.
Tag galläplen -- 12 lod.
Tag vitriol -- 1/4 lod.
Tag gummi -- 4 lod.
Tag socker -- 2 lod.
Tag salt -- 1 lod.
Lägger uti en stenkruka, hwartill slås 1. qvart. gammalt klart Öl samt 1 qvart. ättika, rör det sedan wäl om, wäl igenlikt stå i 3 el. 4 dagar under omskakning hwarefter det kokas så länge som färsk fisk, sedan står det tillikt och skakas stundom.
Lite förklaringar är väl på sin plats. Källa: Nordisk familjebok - 1800-talsutgåvan
Galläpplen - kallas vissa egendomliga bildningar, hvilka hos en mängd olika slags växter uppkomma till följd af insekters sting i vissa delar af dem. Det i farmakologiskt hänseende vigtigaste slaget af galläpplen bildas å knopparna eller barken af de unga grenskotten hos galläpple-eken. ... Den vigtigaste beståndsdelen i alla galläpplen är ett eget slag af garfsyra, den s.k. galläpplegarfsyran.
Vitriol - Benämnes i allmänhet tunga metallers sulfat för sitt glasliknande utseendes skull. Man skiljer mellan grön vitriol eller ferrosulfat (jernvitriol), hvit vitriol eller zinksulfat och blå vitriol eller kopparsulfat. Vitriololja = svavelsyra. [Nordisk familjebok - 1800-talsutgåvan]
1 lod - Enligt det äldre (före 1855) svenska viktsystemet = 13.3 gram.
1 qvarter - Äldre rymdmått = 0.33 liter.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 28 november 2008 kl. 15.09
|
Jag har aldrig hört någon annan benämning än just galläpplen!
Jag har följt mina anor i Branehög tillbaks till mitten av 1700-talet. Men det är ju långt efter Herr Arnes tid. Jag ska försöka utforska mer nu när jag har tillgång till AD Online.
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Fredag den 28 november 2008 kl. 17.14
|
Christian.
Jag sålde många kaniner i olika färger till Karl-Johan i Branehög under kriget.
Var han en släkting till dig.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 28 november 2008 kl. 18.03
|
|
Det är väl inte helt omöjligt. Fast det måste nog vara på lite håll i så fall, min morfars far gifte sig till en gård i Kareby. Och det var omkring 1860. Han var född 1834 i Tunge i Solberga socken. I Kareby hölls de nog med egna kaniner under kriget. Fast jag vet inte i hur många färger. Hur var det, det var väl inga kuponger på kanin?
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 28 november 2008 kl. 19.51
|
Selma Lagerlöfs ruskiga berättelse finns att läsa på nätet: Herr Arnes penningar
På CD:n Sveriges Befolkning 1900 såg jag att Selma Lagerlöfs bror hade en piga ifrån Solberga. Kan det vara så det hänger ihop? Muntlig tradition och god berättarkonst. Och naturligtvis forskning i de få källor som står till buds.
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Fredag den 28 november 2008 kl. 21.54
|
Christian.
Det kan vara så att vi är släkt.
Ibland tror jag att jag är släkt med hela Solberga.
Hette din Morfarsfar Anders eller Lars eller Janny?.
Var i Kareby hamnade han.
Karl-Johan betarte bra för kaninerna,bättre än Fredrik i Hallter.
Du förstår 25 öre hit eller dit,betydde mycket,när jag tjänade 10 kr.i månaden + Maten
Arbetstid minst 12 timmar om dagen.På våren och sommaren mycket mer.
Lördagen var en bra dag för då slutade vi senast kl.6
Då inträdde helgen.Jag minns med nöje den tiden.
Bonden var bra,jag fick snus av han.
Men kokt torsk tre gånger om i tre veckor. Fy fasen.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Fredag den 28 november 2008 kl. 22.09
|
Christian.
Inga kuponger på kaniner och inte på tuppkycklingar heller.
Det var bra när hösten och vintern kom,då hade man saltebalja och äta ur.
himmelskt gott var spegefläsket,det skulle vara minst 6-8 centimeter tjockt.
Tänk att jag har fått uppleva den gamla goda tiden.
Nu är ju ingen nöjd med nånting,om man skall tro tv och tidningar.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 28 november 2008 kl. 22.39
|
Han hette August Andersson och borta i Solberga är det mest Anders och en och annan Ambjörn . Efter vad jag har förstått så hamnade August i Lilla Ringby. Jag har lite svårt för att hålla isär allt vad Ringby heter. Jag får nog ta ned Karebyboken från hyllan och titta efter.
Så finns det en och annan Börta förstås. Tänk, jag trodde länge att dialekten satt kvar när min mor talade om någon släkting som hette Börta. Att hon menade Berta. Ända tills jag fick se det skrivet i böckerna.
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Lördag den 29 november 2008 kl. 09.14
|
Vi är inte släkt Christian.
August Andersson f. 1834-12-08 i Häljeröd i Solberga.
Häljeröd ligger i norra delen av Solberga
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Lördag den 29 november 2008 kl. 09.37
|
|
Säg inte det! Jag har fler grenar åt Solberga till ;-) Men det kan jag inte reda ut just nu. Jag är inte så känd med trakten. Jag har bara varit i Solberga socken en enda endaste gång. Jag ska ta tag i den här delen av min släkt nu när jag har tillgång till AD Online. Lite trist bara att Karebys böcker har brunnit.
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Torsdag den 25 mars 2010 kl. 22.51
|
Jag har nu suttit och läst alla inlägg om Recept på bläck.
Det var faktigst riktigt roligt. Tycker jag.
Vad mycket recept det finns på allting.
Eldorado köttbullar är bäst tycker jag, för dom är billiga.
När skall brännevinet komma upp i sitt rätta värde.
Mvh.Arne
|
|
|
|
|
|
|
|
|
