Hej Håkan.
Släkten Plagman i Strömstad/Bohuslän är komplex av många anledningar. Jag har dock inte kommit längre än till Jaktlöjtnant Jacob Plagman i Strömstad och hans hustru Marta. Jacob nämns bara en gång som Abrahmsson och det är i domboken. Vidare har jag inte funnit några starka band på hans frus sida. Jag lägger in samma inlägg här som jag lade in på anbytarforumet. Där ligger också det tyska brevet angående Abraham Plagman d.ä. beträffande hans flytt till Sverige. Det är fullt möjligt att han är son till Abraham d.ä. men bevis för detta saknas.
Hej, det vore roligt att få igång en ordentlig diskussion om släkten(erna) Plagman.
Jag personligen brukar dela upp den i ”Finska” släkten och ”Mecklenburgska” släkten. Det kan mycket väl vara så att de båda är besläktade, men inga bevis om eventuellt släktskap har hittats.”Finska” släkten har många –Peter i sin namnkedja, den ”Mecklenburgska har Abraham.
Det var med delad glädje jag fann att min Plagman i domstolsprotokoll kallades för Abraham Plagman, vilket jag uppfattar som en felskrivning av Abrahamsson Plagman (se nedan), och att senare få veta att han hade en son som heter Peter. Jag har samlat på mig en del information, förutom min egen ana, även Mecklenburgska släkten. Detta kanske är gammal ”skåpmat” för många men det är en början.
Min ana;
Jacob Plagman, född ca 1640 okänt var, död 1716-07-12 i Strömstad. Jaktlöjtnant.
Exakt var Jakob är född vet man inte, men gissningsvis runt Linköping eller Stockholmstrakten där de övriga Plagmansläkterna komma ifrån, men förmodligen ville man ha svenskar i ansvarsfulla positioner så här tätt efter Sveriges övertagande av Bohuslän. Man vet inte heller när han kom till Strömstad som jaktlöjtnant eller tull-löjtnant vilken var högsta befälet på tulljakterna. Förutom detta figurerar Jacob även som förvaltare och fogde för herrar både på svenska och norska sidan.
Strömstads invånare presenteras första gången i mantalslängden för år 1669. Av de sex
manspersoner som står antecknade under rubriken Strömstad, är tre tullare. Först står Nils
Krook och hustrun, därefter Anders Håkansson och sedan Jakob Plagman. Jakob skulle vid
denna tid vara 29 år gammal.
I Tanum var Jacob bosatt bl.a. i Klätta och Havstenssund, i Kärnö på Korsnäs. Jacob är gift
två gånger, första i Naverstad med Wivika Gedda, dotter kyrkoherde Gude Pedersen Gedda
(född ca 1645) och hans hustru Karin Povelsdotter Nöring (född ca1630). Hustrun Wivika avled på Tjärnö 1692. Tillsammans hade de bl.a. dottern Sophia Jacobsdotter Plagman vilken var född 1673 och blev gift till Raftötången i Tanum med Anders Pigg, född 1664 och död 1737. Sophia avled 1737 23/10 på Raftötången.
Härpå tycks Jacob haft ett förhållande med en tjänsteflicka på Tjärnö, vilket resulterade i
ett oäkta barn vid namn Anders Jacobsson Plagman, född 1694 25/3 på Tjärnö. Jacob
erkände barnet. Anders blev framgångsrik och blev bl.a. bylärare på Tjärnö. Jacob Plagman
försäljer Korshamn på Tjärnö och flyttar tillbaka till Strömstad. Här gifter han sig med vår
anmoder någon gång runt 1696. Det finns uppgifter ur kyrkoräkenskaperna om hemmavigsel (2:handsuppgift), och då hustrun kallade sig Plagman från början vet vi inte hennes efternamn utan endast förnamnet Marta. Det kanske är trovärdigt att det är samma kvinna som till det oäkta barnet.
Jacob Plagman avlider i Strömstad 1716 och hustrun Marta flyttar till sin dotter och min ana i Lur socken och Skälleröd gästgiveri. I dödboken för Lur socken står det "Catarina Plagmans
moder i Skälleröd död 1744 18/3.
Jacob Plagman hade följande barn:
I giftet med Wiwika Gedda;
-Plagman Paul
-Plagman Gude
-Plagman Peter
-Plagman Sofia, född 1673, död 1737-10-23
-Plagman Vivika
(Alla hämtade ur bouppteckning i Geddasläkten 2-handsuppgift, sönerna vistas utomlands).
Oäkta son med Marta Andersdotter;
-Plagman Anders, född 1694-03-21 på Tjärnö.
I andra giftet med Marta Plagman;
-Plagman Catharina, född 1697 i Strömstad, död 1768-06-01 i Lur socken.
Plagman nämns i följande centrala arkiv; Kammararkivet POA, band 25, tulllöjtnant, Tullaccis den 16/3 1682, jaktlöjtnant, Plagman söker ny fullmakt då fienden tagit hans gamla 1682 1/4, Kammararkivet, löjtnant vid Srömstad Sjötull 1704 22/10, Jaktlöjtnant i Strömstad i LIKV:8, samt Enligt mantalslängden för år 1673 anges under Havstenssund en löjtnant Jacob, vilken borde vara indentisk med Jacob Plagman.
Följande återfinns om Plagman i domböckerna (endast sammandrag!) ;
Ting Hede 1669 14/6:
§4: Jacob Plagman Tullöjtnant anklagar Henrik i Linebacka för att åkt Strömstad förbi.
§5: Jacob Plagman angiver att Per i Eigde rest åt Norge och åkt tullplaten förbi. Simon Jonson
var också med.
Ting Hede 1669 20/9:
§4: Jacob Plagman söker Per Persson, Musö och Hans Persson, Musö för att ha varit utrikes
med några varor. Hans svarade att ingen av hans bröder varit med honom, utan en dräng
Jakob från Kville.
Ting Skälleröd 1684 9/12:
§11: Löjtnant Plagman, Klätta, utbjuder Klätta.
Vätte härad 1681 28/6,
Konfiskering av ett segel.
1688
2§5
Löjtnanten på tulljakten Abraham Plagman låtit efter dess fullmäktiges vid strandvrak Per på Röd angivande, instämma strandsittarna på Grebbestad, Jon Olofsson, Simon Sörensson, Olof Jonsson och Anders Sörensson, som skolat funnit i sjön ett fat med vinättika sjöblandat, vilket de de angivit och är kommit kungl. majt och kronan till räkning, men dessutom är 3 fat funna som icke är angivna. Strandsittarna hava för häradshövdingen och befallningsmannen framvist 2ne träd som det ena var bägge botten utur, och det andra hade en botten vilka funnits i skärgården, och stodo på deras bryggor i några dagar, för alla mäns åsyn, kunna sådant med närboende grannar betyga. Per på Röd kan på intet sätt nu för denna gången bevisa, att i samma trä något något varit ej heller tillägga dem det, utan anklagar deras stilltigande att de ej detta fynd för honom angivit. Ty blev av rätten Per på Röd befallt att skola till nästa ting här omgöra en närmare undersökning, och strandsittarna som äro svarande, vara pliktiga med goda och trovärdiga vittnesbörd deras oskyldighet bevisa.
1691; Jacob Plagman säljer hus i Korshamn, Tjärnö på Sydkoster o processar med köparen.
1699; Löjtnant Plagman hittar pallar med tyg i Ryd.
1699 3/6; Ting i Rabbalshede, konfiskering Dyngön.
Mecklenburgska Plagman-släkten, eller varför inte Tyska;
För ungefär sju år sedan bestämde mig för att översätta ett brev ifrån Abraham Plagman d.ä. till Herr Oxenstierna. Det vill säga den Plagman som inkom till Sverige ca 1626 ifrån Mecklenburg. Det var inte lättöversatt men med hjälp från en skicklig forskarvän, vilken läste tyska i skolan, istället för franska som jag, löste det sig. Det visade sig att han kom till Sverige, i första hand för att få ärva sin bortgångne kusin Herr Magnus Wulf, vilken avlidit barnlös i Oxenstiernas tjänst. Han kom att stanna i Sverige och hamnade på Blästad i Linköping. Han var son till Stallmästaren, sedermera enspännaren i Mecklenburg Marten Plagman.
I mina kontakter med Lars-Göran Plagman och hans broder har jag fått följande uppgifter;
Abraham Plagman d.ä. reste 1626 till Sverige i en arvsangelägenhet. Han stannade och inträdde i armén som barberare. Nämnes i 1640-1657 års mönsterrullor såsom barberare vid Östgöta Kavalleri. Han ägde Blästad i S:t Lars socken i Östergötland som han 1645 fick i donation enär han lång tid tjänat svenska kronan ”ährligen och väl”.
Son: Plagman (Plagheman) Burchart, ”mäster”,
Var 1664-1684 anställd vid K Andra Lifregementet. Transporterades 1684 till överste Gyldenpistols skånska kavalleri och erhöll 1686 genom kungl. Resolution rättighet att i Stockholm lyfta 100 daler för medikamenter, emedan han i Stockholm åsamkat sig så stora skulder att han inte kunde komma därifrån.
År 168(4) hade Regementsfältskär Burchart Plagman vid indelningen fått sig en gård tilldelad som föruts ägts av löjtnant Jonas Paulin. Gården var i ett eländigt tillstånd varför Paulin blev dömd att sätta den i ordentligt skick. Paulin hade avskedats därför att han var en ”ynkrygg”, men vid detta tillfälle morskade han upp sig och hotade den gamle fältskären.(Källa Sveriges Läkare-historia från Konung Gustav I:s tid till närvarande tid av Sellen/Wistrand 1835)
År 1685 hade reg.fältskär Burchart Plagheman blivit beordrad att inställa sig i Stockholm för att undergå examen inför ”Societas chirurgiae”, emedan han inte kunnat uppvisa intyg om någon avlagd examen. Den gamle mannen blev ”kuggad” i brist på nödiga kunskaper och i följd därav avskedad. Då Plagheman emellertid alltid skött sig väl i tjänsten och oaktat sin stora fattigdom själv bekostat medikamenter, så inga funnits i den gamla odugliga fältkistan som tillhörde regementet, så fick han behålla hela årets lön och 100 daler i ersättning.
Gift 1667-05-29 i Viby socken, Östergötland med Margaretha Månsdotter Ahlman, från Alkarp i samma socken. Skilda från varandra 1681 (Källa Andra Lifgrenadjärregementets historia) Fick förmodligen med henne sonen Magnus Plagman, död 1733-02-13. Kornett 1704 2/12, löjtnant 1705 2/11, fången 1709 1/7, hemkommen 1722. Ryttmästares karaktär vid Södra Skånska Kavalleriregementet 1722.
Son: Plagman Abraham d.y:
Son till Plagman Abraham d.ä. Fältskär vid Östgöta Kavalleri 1657-1660, samt 1667 11/12-1669, sedermera amiralitetsfältskär.
Utan känt samband;
Plagman Petter: Arklimästare vid Corborns skans 1674 29/8
Plagman Peter: Född 1675, Furir 1707, Fältväbel 1710, Fången 1713, hemkom 1714. Kornett vid Verdiska Dragonregementet 1715. Fången 1715, hemkom 1717. Avsked med respass 1719 30/9. (min?)
Plagman Carl: Övervaktmästare Hovet 1700-1719 (Likvidationer 19)
Vänliga Hälsningar
B-A Stenqvist
|
|
Av Håkan Andersson - Fredag den 09 januari 2009 kl. 22.59