|
|
Av Arne Johnsson - Fredag den 12 november 2010 kl. 22.09
|
Läshjälp önskas.
Olof Rasmusson f.27/11-1763
Arkiv Digital C:1 sid.3
Jag kan ej läsa den raden.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 12 november 2010 kl. 22.37
|
"Älfwersrö Rasmus Swens S. Olof"
Och enligt 1763 års mantalslängd finns det mycket riktigt en Rasmus Svensson i Elversröd då.
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Lördag den 13 november 2010 kl. 13.59
|
Jörgen.
Tack för hjälpen.
Rasmus var min Morfars Farmors Farfar.
Vilket bör man skriva, det var eller det är.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Lördag den 13 november 2010 kl. 15.09
|
|
Bör skrivas "det är" för han är väl det fortfarande fast han inte lever.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 13 november 2010 kl. 16.45
|
Han var ju definitivt inte morfars farmors farfar när han levde - han blev det först när hans sondotters sonsons dotterson föddes. 
Just därför är det riktigt att skriva "är" - han är det nu och förblir det för evigt.
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Lördag den 13 november 2010 kl. 17.07
|
Tack för edra svar.
Jag har funderat mycket på detta.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Lördag den 13 november 2010 kl. 21.44
|
Jörgen.
Jag kan ej hitta 1763 års mantalslängd över Grinneröd.
Jag vill gärna hitta Rasmus Svensson
Jag har Arkiv Digital och Svar
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Söndag den 14 november 2010 kl. 01.03
|
SVAR har det exemplar av mantalslängderna som sändes till Kammarkollegium och nu finns på Riksarkivet.
På SVAR:s förstasida finns "Gå direkt till" överst till vänster. Välj "Mantalslängder" i den listan, så får du upp ett formulär där du kan fylla i församling och år; härad behöver du inte fylla i. Och om du inte fyller i årtal, så får du upp en lista med alla längder som finns för den socknen.
Sedan är det bara att välja det år som du vill titta på; varje år som du väljer öppnas i ett nytt fönster. Och om du vill se på en annan socken för samma år, så behöver du inte söka på nytt; det är bara att välja socknen i listan till höger om själva bilden (den listan kan döljas om du vill att bilden ska fylla hela fönstret).
Arkiv Digital har det exemplar av mantalslängderna som sändes till landskontoret (en avdelning av länsstyrelsen) och nu finns på landsarkivet.
Du finner dem under "Göteborgs och Bohus läns landskontor" (jo, de stavar faktiskt Båhus så konstigt... ). I de flesta längderna finns det ett register i början.
Kammarkollegiums längder (hos SVAR) börjar redan på 1600-talet, men det finns stora luckor på 1730- och 1740-talen.
Landskontorets längder (hos AD) börjar 1748, men sedan är det en lucka ända till 1764, då den sammanhängande serien av längder börjar.
I några fall finns längder på det ena stället när det är en lucka på det andra.
Längderna omfattar hela länet, men hos SVAR är de alltså indexerade så att man kommer direkt till början på den valda socknen.
Hos AD får man använda registret som finns i början på längderna. Men tänk då på att det ofta är folio- inte sidnummer som anges, d.v.s. bladnummer. Det innebär att vänstersidan på ett uppslag räknas som baksidan på föregående uppslags högersida, och har samma nummer som den - så om socknen inte börjar på sidan med det nummer där den ska börja, så vänd på bladet...
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Söndag den 14 november 2010 kl. 10.16
|
Jörgen.
Jag har aldrig letat i mantalslängderna förut.
Men det gick lätt efter dina anvisningar,tyckte jag.
Jag hittar ändock icke säkert Rasmus Svensson.
Kan det vara han på åttonde raden,då blir jag nyfiken på vad Prästen har skrivit om honom.
Vad betyder kolumnerna efter namnen.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Söndag den 14 november 2010 kl. 11.25
|
Ja, det är Rasmus på åttonde raden.
I vänsterspalten står gårdsnamnet, och sedan är det en rad per bonde där. I Elfwersröd finns alltså Lars Olsson, Rasmus Swensson och Arfwid Pärsson.
Kolumnerna därefter visar hur många det finns av olika 'sorters' folk. Först man, sedan hustru, därefter en kolumn för söner och drängar, och den fjärde kolumnen är döttrar och pigor. De två sista kolumnerna visar summan, alltså hur många som betalar mantalspenning; den första av de kolumnerna är de som av någon anledning har högre avgift.
Hur många kolumner det är kan variera för olika tidsperioder, fr.o.m. 1766 finns det t.ex. också kolumner för underåriga (som alltså inte betalar). Rubrikerna brukar stå i början av längden; 1763 finns den på SVAR-bild 5 (som du kan bläddra fram i listan uppe till höger).
I högermarginalen finns olika anmärkningar, t.ex. upplysningar om varför någon är befriad. Vid den här tiden, i mitten av 1700-talet, finns dessutom mer personupplysningar än det gör annars, t.ex. flyttnoteringar.
På Rasmus rad står det så här i högermarginalen:
"dr:g Jon R.D. herif:n ogift och utan privat års tienst"
Det är en förklaring till vart föregående års dräng Jon har tagit vägen. Han är reservdragon och nu borta härifrån. Inga upplysngar om Rasmus själv eller hans familj alltså.
Det var häradsskrivaren, inte prästen, som upprättade mantalslängden. Du kan läsa mer om mantalslängd ocn mantalsskrivning i Arkivguiden: Den svenska folkbokföringen genom tiderna: Del 1 - Mantalspenning och mantalslängd.
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Söndag den 14 november 2010 kl. 20.40
|
Rasmus på åttonde raden hittade jag alldeles själv,jag känner mig stolt.
Men det är ju för att du Jörgen förklarar allting på så enkelt sätt.
Nu skall jag undan för undan läsa allt som är skrivit i Arkivguiden.
Då kommer säkert Släktforskningen att få en större innebörd för mig.
Hitintils har jag bara mest ägnat mig åt Födda,Vigda,Döda och Husförhörslängder.
Jag känner nu ett återväckt intresse för mitt släktletande.
Jörgen. ett stort tack för hjälpen.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Kenneth Bengtsson - Tisdag den 16 november 2010 kl. 00.02
|
Arne
Följande från Inlands Fräkne Häradsrätt, angående dina förfäder kanske kan vara av intresse.
Inlands Fräkne HR AIa:3 10/10 1757 (sid.933)
Lagfartsprotokoll
Nr.9
"Med Kjöpebref af d.9 Junii nästl:ne som jämte Olof Larsson och Marit Olofsdotter i Elfwerseröd, war underskrifwit af deras Barn, Mårten Olofsson i Hog, Olof Olofsson i Häller, Lars Olofsson i Elfwerseröd och mågen Gjärmund Rasmusson i Bärg intygar Rasmus Swänsson i Backa, at de förra till honom och hans trolåfwade fästemö deras dotter Kjerstin Olofsd:r Emot Sex hundrade Dal:r S:rmt Kjöpeskilling afstådt och försåldt treåttings Skatterusthåldshemman i och der till hörande mundering Elfweröd och Grinneröd Sockn, och anhåller fördenskull Rasmuss Swänsson om upbud på berörde 3/8 hemman som bewiljades nu första gången"
m v h
Kenneth Bengtsson
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Tisdag den 16 november 2010 kl. 06.53
|
Kenneth.
Tack.
Detta är jag mycket glad för.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Tisdag den 16 november 2010 kl. 22.49
|
Jörgen och Kenneth.
Jag läser och läser,men jag vill gärna kontrollera om jag har fattat rätt.
Alltså,Olof Rasmussons föräldrar är Rasmus Svensson och Kjerstin Olofsdotter.
Kjerstins föräldrar är Olof Olofsson och Maret Olofsdotter.
Vad har ordet nästl:ne för betydelse.
Vad är treåttings skatterusthåldshemman för något.
Vad är upbud.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Kenneth Bengtsson - Tisdag den 16 november 2010 kl. 23.57
|
Hej Arne
Nästl:ne =
Nästlidna = Närmast föregående
Rusthållshemman=
Rustning var den skyldighet att utrusta en man och en häst för det svenska kavalleriet, som en innehavare av ett rusthållshemman åtog sig ca 1695-1901. I gengäld erhöll rusthållaren skattelindring frihet från rotering, med mera, vilket gjorde det ekonomiskt förmånligt för innehavare av större hemman att åtaga sig rustning. Rusthållsinrättningen var en viktig orsak till den svenska bondeklassens sociala differentiering under 1700-talet och bidrog till uppkomsten av en hemmansägareklass av kommersiellt inriktade bönder.
Uppbud =
När en gård skulle säljas måste försäljningen
tillkännagivas vid tinget. Detta kallades för uppbud.
Enligt landslagen skulle gårdar som låg ute i landsbygden
uppbjudas vid tre på varandra följande ting.
m v h
Kenneth
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 17 november 2010 kl. 00.10
|
Vi tar väl det i tur och ordning:
I Olof Rasmussons födelsenotis 1763 står bara faderns namn, Rasmus Swensson. Men 1757, när köpebrevet undertecknades, så var Kjerstin Olofsdotter Rasmus blivande hustru, och om hon inte hade dött innan 1763 och Rasmus gift om sig, så var hon alltså Olof Rasmussons mor. Hur det var med den saken ska inte vara omöjligt att ta reda på. Jag återkommer om det senare.
Kjerstin Olofsdotters föräldrar var Olof Larsson och Marit Olofsdotter. Och Kjerstins bröder var Mårten, Olof och Lars Olofssöner, och hennes syster var hustrun till Gjärmund Rasmusson (hon nämns inte i köpebrevet, men Gjärmund är ju måg till Kjerstins föräldrar).
"Nästl:ne" är en förkortning för nästledne, sistlidna.
"Treåttings Skatterusthåldshemman och der till hörande mundering" = 3/8 mantal skattehemman som var indelt som rusthåll, d.v.s. rustade en dragon (rusthållet utgjordes dock av hela Elversröd). Och "der till hörande mundering" innebär det som tillhör rusthållet, som alltså ingick i köpet. Du kan läsa mer om rusthåll i Båhus Arkivguide: Båhusläns regemente: Rusthåll, rotar och boställen.
Om uppbud kan du läsa i Arkivguiden: Svenska källor: Del 3 - Domstolshandlingar, under Uppbuds- och lagfartsprotokoll.
Jag kan tillägga att Elversröd utgjorde rusthåll nummer 54 vid Fräkne kompani, och totalt bestod av 1 mantal. Och därav ägde alltså Rasmus och Kjerstin 3/8.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 17 november 2010 kl. 00.27.)
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Onsdag den 17 november 2010 kl. 07.18
|
Tack för all hjälp.
Jag förstår nu att jag måste studera Arkivguiden mycket mera.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Kenneth Bengtsson - Onsdag den 17 november 2010 kl. 08.48
|
Arne
Lite fler notiser från Grinneröd kyrkobok angående Rasmus Svensson
1757-10-30
Vigdes drängen Rasmus Svensson och pigan Kerstin Olsdotter, skall bo i Elversröd.
1758-08-03
Föddes Rasmus Svenssons och Kerstin Olsdotters i Elversröd son Sven.
1759-12-04
Föddes Rasmus Svenssons och Kerstin Olsdotters i Elversröd 2 st dödfödda piltebarn.
1760-10-23
Föddes Rasmus Svenssons och Kerstin Olsdotters dotter Margareta i Elversröd.
1767-06-22
Dog Rasmus Svenssons hustru Kerstin i Elversröd, 32 år gammal.
1768-01-10
Vigdes änkemannen Rasmus Svensson och Pernilla Arvidsdotter i Elversröd.
m v h
Kenneth
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 17 november 2010 kl. 09.15
|
Återkommer som utlovat med uppgifter om Rasmus och Kjerstin.
Drängen Rasmus Swensson och pigan Kierstin Olofsdotter vigdes den 30/10 1757, "skola bo i Älfwersrö" (Ljung C:1 - där Grinneröds kyrkobok ingår - sidan 134).
Den 22/6 1767 dog Rasmus Swenssons hustru Kierstin i Älwersröd "af en grasserade Feber", 32 år gammal (Grinneröd C:1, sidan 216).
Och den 10/1 1768 vigdes änkemannen Rasmus Swensson och Pernilla Arwedsdotter (Grinneröd C:1, sidan 173).
(Ändrat av kontoinnehavaren den 17 november 2010 kl. 09.16.)
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 17 november 2010 kl. 09.17
|
|
Den händer hela tiden saker här medan jag skriver...
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 17 november 2010 kl. 11.53
|
|
Som att svara på samma fråga t.ex har ju hänt och så har inläggen kommit från flera olika personer med någon minuts mellanrum
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Torsdag den 18 november 2010 kl. 22.25
|
Det nämnes att en Germund är gift med Kjerstins syster.
Jag har hittat en Germund på Grinneröd AI:2 sid 5
Som år gift med Inger Svensdotter. Kjerstins syster borde väl heta Olofsdotter
Det är väl jag som rör till det,för att jag försöker hitta allting i källorna.
Är det någon som vill hjälpa mig vore jag tacksam.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Kenneth Bengtsson - Torsdag den 18 november 2010 kl. 23.49
|
Arne
Enligt Grinneröd kyrkobok så skall även hon ha hetat Kerstin.
Den Germund som du nämner är troligtvis Rasmus Svenssons och Pernilla Arvidsdotters son som föddes i Elversröd den 26/4 1770.
Rasmus Svensson i Elversröd dog den 3/5 1801, 62 år gammal av ålderdom.
Kenneth
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Fredag den 19 november 2010 kl. 06.09
|
Tack så mycket.
Nu har jag att fundera på.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 19 november 2010 kl. 10.58
|
Enligt köpebrevet av den 9/6 1757 bodde Germund Rasmusson i Berg.
Gårdar med namnet Berg finns i alla Fräknes socknar utom Resteröd. En koll i mantalslängden visar att det är i Berg i Grinneröd som han bor, eller Berget som det skrivs där. (I mantalslängden finns Berget i slutet av Grinneröds socken.)
I 1758 års längd (upprättad den 7/1 1758) är Germund gift, och det är han också i alla längder 1748-1757 (längder saknas dock 1749-1751). Dessförinnan saknas det mantalslängder 1743-1747. Och 1742 finns det ingen Germund på Berget.
1748 års längd är upprättad den 12/1 1748. Någon gång innan dess har de alltså gift sig. Men Grinneröds kyrkobok (som ingår i Ljung C:1) börjar först 1747, och där finns deras vigsel inte med; dessförinnan är det en lucka (p.g.a. brand) ända till 1707.
Men tre barn får Germund Rasmusson i Berg (som gården skrivs i kyrkoboken) fram till tiden för köpebrevet: Mårten den 16/11 1749 (Ljung C:1, sidan 106), Börta den 7/10 1752 (sidan 116) och Olof den 5/3 1756 (endast dopdag; sidan 129). Och vid alla tre tillfällena heter hans hustru Kierstin Olofsdotter.
Att det finns två döttrar Kierstin Olofsdotter i familjen kan möjligen bero på att Olof Larsson varit gift två gånger, eller att Marit Olofsdotter tidigare varit gift med en annan Olof. Men det är ju inte nödvändigt; det händer ju att samma föräldrar har två barn med samma namn. Kanske hette både farmor och mormor Kierstin?
|
|
|
|
Av Kenneth Bengtsson - Fredag den 19 november 2010 kl. 18.09
|
Arne
Om du har tid i morgon så har Inlands släktforskare träff i
Biblioteket i Stenungsund i morgon lördag 20/11 klockan 11:00 - 14:00.
Släktforska på biblioteket
Möt Inlands släktforskare på biblioteket lördagar under hösten. Information om släktforskning och möjlighet att ta del av föreningens eget material.
Lördag 25 september 11-14
Lördag 23 oktober 11-14
Lördag 20 november 11-14
I bibliotekets släktforskningsrum finns mikrofilmade kyrkoarkivalier från Jörlanda, Norums,Solberga, Spekeröds, Ucklums och Ödsmåls socknar.
Här hittar du också förteckningar över de kyrkoarkivalier som kan beställas från SVAR (Svensk Arkivinformation).
På biblioteket hittar du Genline och Arkiv Digital som erbjuder sökningar i kyrkoarkivalier via Internet. Det är gratis att använda dator för släktforskning, boka genom bibliotekets information.
Material på cd-rom skivor för släktforskning finns att låna på biblioteket
Kenneth
(Ändrat av kontoinnehavaren den 19 november 2010 kl. 18.11.)
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Fredag den 19 november 2010 kl. 23.24
|
Tack för all hjälp jag har fått.
Jag är gammal och enveten,så nu måste jag leta upp källorna till alla uppgifter jag har fått.
Det går ej så fort för mig,för när jag sitter och försöker läsa alla dessa gamla skrifter,då blir jag
ofta bara sittande och tänker på vad tänkte människorna på för så länge sedan,och hur var deras liv.
Släktforskningen har berikat mitt liv mycket de senare åren.För mig är det icke enbart namnen,
Det finns ju ett livsöde bakom varje namn,svar på detta kan jag aldrig få,ej ens av Grållen.
Nästa forskning blir om postrånet i Kungälv 1866,jag har hittat en Skans som gifte sig med en syster
till min Farfar.
Kenneth.jag vet ej om kommer till Biblioteket i morgon,jag måste till Spekeröd i morgon
och köpa en massa tunnbröd och brynost.
Inlands Släktforskare är toppen.
Kenneth,vet du om att där finns en massa tjocka handskrivna pärmar från Harry Rundqvist,
från sjuttonhundratalet och bakåt.
Jag tror att det är nyckel n:r 32. du får rycka av bara fasen annars får du inte upp det.
Mvh.Arne
|
|
|
|
|
|
|