Forskningstips      ·     Diskussionsöversikt      ·     Sök      ·     Användarkonto
Arkivguiden   >   Arkivguidens Forum   >   Båhuslän (Bohuslän)   >   Askum   >  
Assleröd - tingstvist om inlösen av odelsjord år 1699
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12258) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Lördag den 14 juli 2012 kl. 16.04
I Anbytarforum har under Askums socken ställts en fråga om ett domboksmål från 1699.

Målet är från det ordinarie häradstinget med Stångenäs och Sotenäs den 14/2 1699, n:o 13 (Tunge m.fl. häradsrätt AIa:6, inget sidnummer, AD-bild 15-16). Jag delar upp svaret för översiktlighetens skull. Här är först min version av dombokstexten:

"Lars Wigenßon i Aßleröödh instämpt sin fahrbror Nämdhem:n
Nillß Olufßon i Wattersröödh, och tilltahlar honom för Jordhe-
Löößen i Aßleröödh, berättandhes att dher wore Twenne* brödre
och een Syster, Lars Nillß och Jöran Olufs söner och Hillebor
Olufs dotter som ägdhe Aßleröödh beståendhe uthj 4 1/2 Tunna skyld
medh Ödhegårdhen Lilla Swenneby, Lars war denne Nills Olufßons
Fahr fahr och Lars Wigenßons Fahrs Far fahr, och aufladhe
2 Söhner Oluf och Wigen och 3 döttrar, Brijtta, Anna och Johan-
na Oluf är Nillßes Fadher och Larßes Fahr fahr, så att dhe
äre bägge Jambskylle, förmodar dherföre att fåe Löößa
Lijcka medh Nillß i dhen tredie parten som är effter Lars O-
lufßon på dhett han måtte fåe een fierdingh i bruck, effter
han har een tolfftepart iordh af annatt folck till bruckz.
Nillß Olufßon upwijßar een Häradtz domb, Dat. d. 30 octobr.
An:o 1612. som för mähler att ey fleera män boe på Aßleröödh
än 2:ne Män, och altså förmodar, effter han är af Eldste bro-
dheren, fåe Löößa dhem andre Arfwingerne uth, att han kan
fåe een Tredie part, wijßar och medh bref, att han så myckett
löst, att han har een full Tredingh, dhen han förmodar
fåe till bruckz till wåhren, tillbiuder och dhenne sin broer-
sohn Lars som, arfweligen äger een tredie part i Lilla Askum
samma sin Tredie part i Aßleröödh om han will updraga
honom sin Tredingh i Lilla Askum igen till odell och ägen-
domb, på hwilcken händelße Larß då fåer helfften i Aßleröödh
gårdh. Lars will intet här till samtyckia, utan påstår att fåe
Löößa Lijcka medh sin farbroer i Aßleröödh, så dhe hwar sin
fierding, och ehuruwell dhen gamble dommen tillåtter icke
mehr än 2 åsätter, har lijckwell sedermehra 4 dher på
sutet och sigh well närdt, begärer dherföre blifwa dher widh
handht häfdher. Resol. Alldhenstundh parterne äre Jämbskyl-
dhe och kunna fåe hwar sin fierdingh i bruck, dhe rusta och bägge
till sammans för halfwe gårdhen, ty har rätten intet
rättare kunnatt finna, än dhe nu bägge måge Löößa Lijcka,
så att dhe fåe Lijcka bruck."


* Det står twenne, men måste vara en felskrivning för trenne, eftersom det är tre bröder som räknas upp (Lars, Nils och Jöran).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Jag svarar här i Arkivguidens Forum, eftersom det är lättare att följa med i den här aktuella saken om den får en egen diskussion där inläggen inte blandas med en massa andra saker från samma socken (som fallet är i Anbytarforums sockendiskussioner). (Det finns också andra orsaker till att jag inte skriver i Anbytarforum längre - men det är en annan historia...)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12259) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Lördag den 14 juli 2012 kl. 16.05
De släktingar som nämns i texten är alltså följande syskon med arvingar:

Lars Olofsson
· s. Olof Larsson
· · s. Nils Olofsson (NM), Vattersröd (svarande)
· · s. Wigen Olofsson
· · · s. Lars Wigensson, Asleröd (kärande)
· s. Wigen Larsson
· d. Britta Larsdotter
· d. Anna Larsdotter
· d. Johanna Larsdotter
Nils Olofsson
Jöran Olofsson
Hildeborg Olofsdotter

Syskonen ägde alltså tillsammans 4 1/2 tunna Asleröd med ödegården Lille Svenneby. Jag återkommer längre ned med en förklaring till vad "4 1/2 tunna" innebär.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12260) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Lördag den 14 juli 2012 kl. 16.07
Enligt odelsrätten (Norge)/bördsrätten (Sverige) hade släktingar rätt att lösa in gården om den såldes till någon utomstående, eller om man hade större rätt till den (d.v.s. stod närmare den förfader som tidigare ägt den) än de andra släktingar som nu ägde den. (Norsk lag gällde i Båhuslän även under den första svenska tiden, men svensk lag infördes i början av 1680-talet, efter Gyldenlövefejden. Men odel och andra gamla norska begrepp fortsatte att användas i lång tid där efter.)

Det är en sådan inlösen av odelsjord i Asleröd som detta handlar om.

De tre ovan nämnda bröderna Lars, Nils och Jöran Olofssöner hade 1/3 (en tredjepart) vardera av gården. Förmodligen hade man löst ut systern Hildeborg, även om det inte sägs något om det.

Och det är Lars Olofssons del (tredjepart) som tvisten gäller. Hans son var Olof Larsson, som hade sönerna Wigen och Nils Olofssöner, och Wigen var i sin tur far till Lars Wigensson.

Lars Wigensson säger nu att eftersom han och farbrodern Nils Olofsson är "jämnskylda" (skylda = i släkt), d.v.s. han (eller snarare fadern Wigen) och farbrodern Nils är lika nära släkt med den tidigare ägaren, så har han rätt att "lösa lika" med Nils i den tredjeparten, d.v.s. att de ska ha hälften var. Detta skulle då alltså innebära att de skulle äga 1/6 var av gården.

Det fjärdings bruk som det talas om är så stor del av gården som de brukar, eller skulle komma att bruka. Man skulle då alltså bruka mer än man ägde. Det var nämligen mycket vanligt i Båhuslän att den som brukade en gård inte alltid löste in all den brukade jorden från övriga arvingar (som kunde ha eget gårdsbruk på annat håll), utan i stället betalade landskyld (arrende) till ägarna. Lars har redan "en tolftepart jord av annat folk till bruks"; tillsammans med den sjättedel som han skulle äga (om han får som han vill), så skulle han alltså bruka en fjärdedel av gården.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12261) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Lördag den 14 juli 2012 kl. 16.14
Enligt den mantalslängd som ligger närmast i tiden, år 1700 (daterad den 16/11 1699; Kammarkollegiums exemplar, oläsligt sidnummer, SVAR-bild 43), finns fyra hushåll i Asleröd:

· Jörn
· Swen
· Lars Nilsson
· Lars

(Vid den här tiden skrevs bara förnamn, om inte flera med samma namn behövde kunna skiljas åt.)

Det sägs inte där hur stora delar av gården som de brukar.

Och i 1699 års jordebok (Kammarkollegiums exemplar, sidan 408, SVAR-bild 227) finns följande brukare i Asleröd:

· Lars 1/4
· Swen 1/4
· Lars 1/4
· Jöran 1/4

De brukar alltså en 1/4 mantal vardera, sammanlagt 1 mantal skatte för hela Asleröd. (Här i den svenska jordeboken är det alltså det svenska måttet mantal som officiellt anger hela gårdens respektive varje bruks storlek.)

Om vi i stället går fram till 1703 års jordebok (sidan 827, SVAR-bild 429), så finns där också angivet vem som äger gården:

Asleröd, Askum s:n, JB 1703

Samma fyra brukare av en fjärding vardera alltså. Det verkligt intressanta står till höger:

"Åborna råder Byxlen och
14 7/8 skeppa mallt.
Pehr i Ödhby äger 6 3/4 skeppa
Nilß hallfsyskon i Wattersröd
1 skeppa och Karin Wjgenßdotter
1 3/8 skeppa mallt, betalas Odelß
1/2:n Upbördzel af 9 1/8 skeppa"


"Råder bygseln" är ännu ett gammal norskt begrepp som lever kvar, också i svenska jordeböcker som synes. Den som hade bygselrådigheten hade rätt att bygsla (leja) bort jorden, och avgjorde därmed vem som brukade den. Det var den ägare som hade störst part i gården som hade den rätten. Här är det alltså åborna själva som råder över bygseln.

Det står längst ned här att det för gården betalas "odelshalva" av 9 1/8 skäppa. Odelshalva kallades en skatt som infördes under den norska tiden (och självklart behölls av de nya svenska herrarna). Namnet kommer av att när man bygslade bort sin ägda jord (alltså inte brukade den själv), så betalade man hälften av landskylden i skatt.

Här är det alltså 9 1/8 skäppa som det betalas odelshalva för. Och det stämmer med de delar av gården som uppges ägas av andra än åborna, d.v.s. de delar av åbornas bruk som de lejer av andra ägare och betalar landskyld för. I Lars Wigenssons fall var det ju "en tolftepart jord av annat folk" som han brukade.

Ägarna är alltså (med så många skäppor som de äger):

Åborna 14 7/8
Per i Ödby 6 3/4
Nils halvsyskon i Vattersröd 1
Karin Wigensdotter 1 3/8

Övriga ägare har då tillsammans 9 1/8 skäppa. Lägger man det till åbornas 14 7/8 skäppa, så blir det sammanlagt 24 skäppor, d.v.s. 4 tunnor, vilket är en normalstor gård. I dombokstexten sägs att de först nämnda syskonen ägde "Asleröd bestående uti 4 1/2 tunna skyld med ödegården Lille Svenneby". Det måste då vara Lille Svenneby som värderas till en halv tunna.

Lille Svenneby sägs alltså vara en ödegård. Det finns många gårdar i Båhuslän som varit öde sedan länge (ofta sedan medeltiden), och hamnat som utjord under en annan gård. Detta är alltså ett exempel på det.

I 1703 års jordebok (sidan 833, SVAR-bild 432) finns Lille Svenneby under rubriken "Skattehusmän" (hus = torp; husman = torpare). En Olof finns som brukare där; hade jorden inte varit bebyggd, så hade den stått som äng eller utjord eller något liknande i jordeboken. Lille Svenneby är alltså inte mantalssatt, inte heller står landskylden, men det står att den ligger under Asleröd.

Vad menas då med "tunna" och "skäppa" i det här sammanhanget? Jo, i norra Båhuslän erlades landskylden i tunnor malt (1 tunna = 6 skäppor). Och landskylden hade under den norska tiden officiellt fastställts för alla landets gårdar (oavsett om de lejdes bort eller inte), och den kom att användas som ett mått på gårdens storlek, både när det gällde ägarandel och skatter. Se också avsnittet Gårdarnas storlek på sidan Jordnatur och gårdsstorlek i Båhus Arkivguide.

Observera också att när det talas om "gården" här, så är det hela Assleröd. Om det fanns fyra brukare/hushåll här så hade var och en sin (vad vi i dag kallar) gård, alltså egna byggnader och en egen del av jorden. För skillnaden mellan gård och bruk, se sidan Gårdar och bruk, också det i Båhus Arkivguide.
Skriv ett inlägg

På sidan Formatering (som öppnas i ett nytt fönster) visas hur man får fetstilt och kursiverad text, gör länkar och infogar bilder, med mera.

När inlägget är sänt, så kan du ändra i det inom 12 timmar, genom att klicka på knappen Redigera detta inlägg till vänster om ditt namn i inlägget.

Om du abonnerar på inlägg från den här diskussionen, så får du besked per epost direkt när någon har svarat på ditt inlägg, och också om någon långt senare upptäcker diskussionen och kommer med ytterligare upplysningar (något som är lätt att missa annars). Logga in för att abonnera via länken Användarkonto överst på sidan.

OBS 1! Lämna inga personuppgifter om nu levande personer! Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om vad som räknas som personuppgifter (sidan öppnas i ett nytt fönster).

OBS 2! Glöm inte att alltid ange källan till de upplysningar som du lämnar både när du svarar och frågar, och att alltid tala om vad du redan vet och var du redan har sökt när du ber om hjälp. Och gör inte samma inlägg under flera rubriker. Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om varför detta är viktigt (sidan öppnas i ett nytt fönster).

Endast registrerade användare kan skriva inlägg här. Du kan registrera ett användarkonto, om du inte redan har ett.
Användarnamn:
Lösenord:

Du måste förhandsgranska inlägget innan det kan sändas.

Om Arkivguidens Forum      ·     Forumregler      ·     Kontakt      ·     Upphovsrätt (©)