|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 14 juli 2012 kl. 16.04
|
I Anbytarforum har under Askums socken ställts en fråga om ett domboksmål från 1699. Målet är från det ordinarie häradstinget med Stångenäs och Sotenäs den 14/2 1699, n:o 13 (Tunge m.fl. häradsrätt AIa:6, inget sidnummer, AD-bild 15-16). Jag delar upp svaret för översiktlighetens skull. Här är först min version av dombokstexten: "Lars Wigenßon i Aßleröödh instämpt sin fahrbror Nämdhem:n Nillß Olufßon i Wattersröödh, och tilltahlar honom för Jordhe- Löößen i Aßleröödh, berättandhes att dher wore Twenne* brödre och een Syster, Lars Nillß och Jöran Olufs söner och Hillebor Olufs dotter som ägdhe Aßleröödh beståendhe uthj 4 1/2 Tunna skyld medh Ödhegårdhen Lilla Swenneby, Lars war denne Nills Olufßons Fahr fahr och Lars Wigenßons Fahrs Far fahr, och aufladhe 2 Söhner Oluf och Wigen och 3 döttrar, Brijtta, Anna och Johan- na Oluf är Nillßes Fadher och Larßes Fahr fahr, så att dhe äre bägge Jambskylle, förmodar dherföre att fåe Löößa Lijcka medh Nillß i dhen tredie parten som är effter Lars O- lufßon på dhett han måtte fåe een fierdingh i bruck, effter han har een tolfftepart iordh af annatt folck till bruckz. Nillß Olufßon upwijßar een Häradtz domb, Dat. d. 30 octobr. An:o 1612. som för mähler att ey fleera män boe på Aßleröödh än 2:ne Män, och altså förmodar, effter han är af Eldste bro- dheren, fåe Löößa dhem andre Arfwingerne uth, att han kan fåe een Tredie part, wijßar och medh bref, att han så myckett löst, att han har een full Tredingh, dhen han förmodar fåe till bruckz till wåhren, tillbiuder och dhenne sin broer- sohn Lars som, arfweligen äger een tredie part i Lilla Askum samma sin Tredie part i Aßleröödh om han will updraga honom sin Tredingh i Lilla Askum igen till odell och ägen- domb, på hwilcken händelße Larß då fåer helfften i Aßleröödh gårdh. Lars will intet här till samtyckia, utan påstår att fåe Löößa Lijcka medh sin farbroer i Aßleröödh, så dhe hwar sin fierding, och ehuruwell dhen gamble dommen tillåtter icke mehr än 2 åsätter, har lijckwell sedermehra 4 dher på sutet och sigh well närdt, begärer dherföre blifwa dher widh handht häfdher. Resol. Alldhenstundh parterne äre Jämbskyl- dhe och kunna fåe hwar sin fierdingh i bruck, dhe rusta och bägge till sammans för halfwe gårdhen, ty har rätten intet rättare kunnatt finna, än dhe nu bägge måge Löößa Lijcka, så att dhe fåe Lijcka bruck." * Det står twenne, men måste vara en felskrivning för trenne, eftersom det är tre bröder som räknas upp (Lars, Nils och Jöran). - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Jag svarar här i Arkivguidens Forum, eftersom det är lättare att följa med i den här aktuella saken om den får en egen diskussion där inläggen inte blandas med en massa andra saker från samma socken (som fallet är i Anbytarforums sockendiskussioner). (Det finns också andra orsaker till att jag inte skriver i Anbytarforum längre - men det är en annan historia...)
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 14 juli 2012 kl. 16.05
|
De släktingar som nämns i texten är alltså följande syskon med arvingar: Lars Olofsson · s. Olof Larsson · · s. Nils Olofsson (NM), Vattersröd (svarande) · · s. Wigen Olofsson · · · s. Lars Wigensson, Asleröd (kärande) · s. Wigen Larsson · d. Britta Larsdotter · d. Anna Larsdotter · d. Johanna Larsdotter Nils Olofsson Jöran Olofsson Hildeborg Olofsdotter Syskonen ägde alltså tillsammans 4 1/2 tunna Asleröd med ödegården Lille Svenneby. Jag återkommer längre ned med en förklaring till vad "4 1/2 tunna" innebär.
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 14 juli 2012 kl. 16.07
|
Enligt odelsrätten (Norge)/bördsrätten (Sverige) hade släktingar rätt att lösa in gården om den såldes till någon utomstående, eller om man hade större rätt till den (d.v.s. stod närmare den förfader som tidigare ägt den) än de andra släktingar som nu ägde den. (Norsk lag gällde i Båhuslän även under den första svenska tiden, men svensk lag infördes i början av 1680-talet, efter Gyldenlövefejden. Men odel och andra gamla norska begrepp fortsatte att användas i lång tid där efter.) Det är en sådan inlösen av odelsjord i Asleröd som detta handlar om. De tre ovan nämnda bröderna Lars, Nils och Jöran Olofssöner hade 1/3 (en tredjepart) vardera av gården. Förmodligen hade man löst ut systern Hildeborg, även om det inte sägs något om det. Och det är Lars Olofssons del (tredjepart) som tvisten gäller. Hans son var Olof Larsson, som hade sönerna Wigen och Nils Olofssöner, och Wigen var i sin tur far till Lars Wigensson. Lars Wigensson säger nu att eftersom han och farbrodern Nils Olofsson är "jämnskylda" (skylda = i släkt), d.v.s. han (eller snarare fadern Wigen) och farbrodern Nils är lika nära släkt med den tidigare ägaren, så har han rätt att "lösa lika" med Nils i den tredjeparten, d.v.s. att de ska ha hälften var. Detta skulle då alltså innebära att de skulle äga 1/6 var av gården. Det fjärdings bruk som det talas om är så stor del av gården som de brukar, eller skulle komma att bruka. Man skulle då alltså bruka mer än man ägde. Det var nämligen mycket vanligt i Båhuslän att den som brukade en gård inte alltid löste in all den brukade jorden från övriga arvingar (som kunde ha eget gårdsbruk på annat håll), utan i stället betalade landskyld (arrende) till ägarna. Lars har redan "en tolftepart jord av annat folk till bruks"; tillsammans med den sjättedel som han skulle äga (om han får som han vill), så skulle han alltså bruka en fjärdedel av gården.
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 14 juli 2012 kl. 16.14
|
Enligt den mantalslängd som ligger närmast i tiden, år 1700 (daterad den 16/11 1699; Kammarkollegiums exemplar, oläsligt sidnummer, SVAR-bild 43), finns fyra hushåll i Asleröd: · Jörn · Swen · Lars Nilsson · Lars (Vid den här tiden skrevs bara förnamn, om inte flera med samma namn behövde kunna skiljas åt.) Det sägs inte där hur stora delar av gården som de brukar. Och i 1699 års jordebok (Kammarkollegiums exemplar, sidan 408, SVAR-bild 227) finns följande brukare i Asleröd: · Lars 1/4 · Swen 1/4 · Lars 1/4 · Jöran 1/4 De brukar alltså en 1/4 mantal vardera, sammanlagt 1 mantal skatte för hela Asleröd. (Här i den svenska jordeboken är det alltså det svenska måttet mantal som officiellt anger hela gårdens respektive varje bruks storlek.) Om vi i stället går fram till 1703 års jordebok (sidan 827, SVAR-bild 429), så finns där också angivet vem som äger gården: Samma fyra brukare av en fjärding vardera alltså. Det verkligt intressanta står till höger: "Åborna råder Byxlen och 14 7/8 skeppa mallt. Pehr i Ödhby äger 6 3/4 skeppa Nilß hallfsyskon i Wattersröd 1 skeppa och Karin Wjgenßdotter 1 3/8 skeppa mallt, betalas Odelß 1/2:n Upbördzel af 9 1/8 skeppa" "Råder bygseln" är ännu ett gammal norskt begrepp som lever kvar, också i svenska jordeböcker som synes. Den som hade bygselrådigheten hade rätt att bygsla (leja) bort jorden, och avgjorde därmed vem som brukade den. Det var den ägare som hade störst part i gården som hade den rätten. Här är det alltså åborna själva som råder över bygseln. Det står längst ned här att det för gården betalas "odelshalva" av 9 1/8 skäppa. Odelshalva kallades en skatt som infördes under den norska tiden (och självklart behölls av de nya svenska herrarna). Namnet kommer av att när man bygslade bort sin ägda jord (alltså inte brukade den själv), så betalade man hälften av landskylden i skatt. Här är det alltså 9 1/8 skäppa som det betalas odelshalva för. Och det stämmer med de delar av gården som uppges ägas av andra än åborna, d.v.s. de delar av åbornas bruk som de lejer av andra ägare och betalar landskyld för. I Lars Wigenssons fall var det ju "en tolftepart jord av annat folk" som han brukade. Ägarna är alltså (med så många skäppor som de äger): Åborna 14 7/8 Per i Ödby 6 3/4 Nils halvsyskon i Vattersröd 1 Karin Wigensdotter 1 3/8 Övriga ägare har då tillsammans 9 1/8 skäppa. Lägger man det till åbornas 14 7/8 skäppa, så blir det sammanlagt 24 skäppor, d.v.s. 4 tunnor, vilket är en normalstor gård. I dombokstexten sägs att de först nämnda syskonen ägde "Asleröd bestående uti 4 1/2 tunna skyld med ödegården Lille Svenneby". Det måste då vara Lille Svenneby som värderas till en halv tunna. Lille Svenneby sägs alltså vara en ödegård. Det finns många gårdar i Båhuslän som varit öde sedan länge (ofta sedan medeltiden), och hamnat som utjord under en annan gård. Detta är alltså ett exempel på det. I 1703 års jordebok (sidan 833, SVAR-bild 432) finns Lille Svenneby under rubriken "Skattehusmän" (hus = torp; husman = torpare). En Olof finns som brukare där; hade jorden inte varit bebyggd, så hade den stått som äng eller utjord eller något liknande i jordeboken. Lille Svenneby är alltså inte mantalssatt, inte heller står landskylden, men det står att den ligger under Asleröd. Vad menas då med "tunna" och "skäppa" i det här sammanhanget? Jo, i norra Båhuslän erlades landskylden i tunnor malt (1 tunna = 6 skäppor). Och landskylden hade under den norska tiden officiellt fastställts för alla landets gårdar (oavsett om de lejdes bort eller inte), och den kom att användas som ett mått på gårdens storlek, både när det gällde ägarandel och skatter. Se också avsnittet Gårdarnas storlek på sidan Jordnatur och gårdsstorlek i Båhus Arkivguide. Observera också att när det talas om "gården" här, så är det hela Assleröd. Om det fanns fyra brukare/hushåll här så hade var och en sin (vad vi i dag kallar) gård, alltså egna byggnader och en egen del av jorden. För skillnaden mellan gård och bruk, se sidan Gårdar och bruk, också det i Båhus Arkivguide.
|
|
|
Av Gösta Axelsson - Torsdag den 02 februari 2023 kl. 21.59
|
I sockenlängd för Askum SNL:4 (1690-1700) Sida 2 finner man följande personer under Assleröd: Jöran Sörensson, Sven Olsson, Lars Nilsson och Lars Wigensson. Förnamnen är identiska med namnen i jordeboken från 1703, (bilden ovan). Jag är särskilt intresserad av Lars Nilsson, gift med Anna Olsdotter. Är det troligt att han är son till den Nils Olufsson i Wattersröd, som omnämns i domboksmålet ovan?
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 03 februari 2023 kl. 11.36
|
Enligt föregående sockenlängd (1680-1690, s. 4; AID v188783.b52.s4) ska Lars Nilssons hustru Anna Olsdotter komma från Ebbilslätt (i Tossene s:n), och de ska ha gift sig 3:e dag pingst 1685. Och det stämmer med kyrkobokens uppgifter (Tossene C:1, s. 101; AID v162.b56.s101). Asleröd bör då vara Lars odel, och han är också en av två rusthållare enligt GMR 1689; den andre är Sven Olsson (Rothliebs/Sotenäs kompani n:r 118; AID v48091.b301). Och då det står i domen från 1699 att Nils Olsson i Vattersröd och Lars Wigensson i Asleröd "rusta tillsammans för halva gården", så är det väl inte många andra alternativ än att Lars Nilsson är son till Nils i Vattersröd, och att Nils låtit sonen stå för rusthållet och bruket av hans del av Asleröd. Men jag vill gärna ha det i klartext från någon dombok... Jag kan tillägga att i sockenlängden 1700-1710 (s. 2; AID v188785.b88.s2) står att Lars Nilsson 1703 är "utg fat". Men i originalet av mantalslängden (som sockelängderna bygger på) står "uthfattig". Och det är ju lite tidigt att han ska vara "utgammal" (över 63) då när han gifte sig 1685.
|
|
|
Av Agneta Schick - Fredag den 03 februari 2023 kl. 13.44
|
Visst är Lars Nilsson Nils Olofssons son. Dombok Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:6 (1699) bild 133: ”35. Nils Olufsson i Wattersröödh bekiendhe för rätten at dhes Sohne hustru Anna Olufsdotter i Asslerödh hafwer bekommet af sin brodher Oluf Olufsson i Ebbeslät 15 ¾ daler smt till låns...." Dombok Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAABA:168 (1705) bild 1060: ”Eßbjörn Anderßon i Anneslätt på sine egne och sin Swågers Jacob Hanßons Wägnar i Askum framträdde för Rätten, tillstodh och bekiende huru dheras Swåger Lars Nillßon i Aslerödh hafwer dem richtigt betalt och för nögdt hwardhera dhe Trätton daler 24/öra Smt som deras Hustruer Karin och Elin Margareta på Skieptet efter afledne Nämpndhem:n Sahl: Nills Olufßon i Watersrödh tillföllo i Odelsiorden i Aslerödh, ..."
|
|
|
Av Gösta Axelsson - Fredag den 03 februari 2023 kl. 14.44
|
Tack Jörgen och Agneta för dessa klargöranden! Om jag tänker rätt är alltså Lars Nilsson och Lars Wigensson kusiner - barnbarn till Olof Larsson. Även Sven Olsson och Jöran Sörenson är kusiner. Deras farfar var gamle Nils Olofsson. Det finns en sak som gör mig förbryllad beträffande denna släkt. Såväl Sven Olsson som Lars Nilsson har en hustru som heter Anna Olsdotter. Går man till Sockenlängden i Tossene SNL:3 (1680-1690) sid 8 står det under Ebbilslätt: Anna Olsdotter gift i Askum den 22/4 1683 med Sven Olsson i Assleröd. På raden under står: Anna Olsdotter gift i Askum den 9/6 1685 med Lars Nilsson i Assleröd. En första tanke var att Sven var hennes första make och Lars hennes andra. Men både Sven och Lars och Annax2 finns med i sockenlängden i Askum SNL:4 (1690-1700) sid 2. Kan det möjligtvis funnits två systrar i Ebbilslätt med samma namn?? I sockenlängden i Tossene SNL:5 (1700-1710) sid 6 finner man under Ebbilslätt, Olof Olofsson (han som lånade ut pengar till Anna): "Olof hade en syster På Assleröd i Askum och en broder Anders i Bärrviken i Norge enligt dombok 1700 sid 192". Kan denna dombok måhända bringa klarhet i om det fanns en eller två Anna Olsdotter som flyttade till Assleröd?
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Lördag den 11 februari 2023 kl. 12.09
|
Kan dessa mål vara till någon nytta?? Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAAAH:30 (1689-1691) Bild 37. No 26. Pehr Jönsson i Swällte, Christen Jönsson på Skuutebacken och Espen Larsson på Hunnebostrandh sålt till nembdeman Nils i Watersröd, deras syskonebarn, Sålt Assleröd till honom. Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:5 (1695-1698) Bild 304 / sid 579. Ting 1698 d 7 octobr:No 36. För rätten framträdde bröderna Ifwar Sörensson i Tiöfwestadh, Nills Sörensson och Lars Sörensson som på egna och sin systers Kirstin Sörensdotters wägnar tillkiännagåfwo, att hafwa på kiöp öfwerdragit till Nembndemannen Nils Olsson i Wadersrud, fyra och en half sätting skylld i Ödegården under Asslerud Lilla Swenneby benämnd uti Sodenähs häradh Askiums sockn belägit, och dher före dhe redeligen uppburit och bekommit 16 rdr courant, änn wittnar Nembndemannen Sören Christensson i Knutswich, att Nills i Wadersrudh betahlt sin syster Marta Ollsdotter, som wistas i Norige på kiöp 2 rdr:, fyra? penningbohl skylld, i siälfwa Asslerudh gård beliggande, af hwilka 2 rdr böör betahlas siätte penningar med 16 ... afhändandes? i så måtto från sig och deras efterkommande erfwingar förestående jord i Asslerud till Nills Olsson i Wadersrud och hans anhörige erfwingar oklandrat i allo måtto.. Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAABA:168 (1705-1705) Bild 1060. Ting 1705 10 okt.No 16. Esbiörn Anersson i Anneslätt på sine egne och sin swåger Jacob Hanssons wägnar i Askum framträde för Rätten tillstod och bekiändhe hwad dheras swåger Lars Nilsson i Aslerödh, hafwa them riktigt betahlt och förnögdt hwardhera trätton dlr 24 öre smt deras systrar Karin och Elin Margareta på skiftet efter aflidne nämpdheman sahl. Nills Olufsson i Watersrödh tilföllo i odelsiorden i Asslerödh, ..odelsiordhen i Asslerödh till Lars Nilsson
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Söndag den 12 februari 2023 kl. 21.09
|
Inläggen med informationen hömtad från domböckerna är intressanta
|
|
|
|
|