|
|
Av Agneta Schick - Tisdag den 19 februari 2013 kl. 16.57
|
Jon Larsson (d ca.1773 Kville) gift med Johanna Larsdotter (d1770.01.06 Bottna) bodde på Lycke under Vrems Säteri enl mantalslängderna 1742-1763 (han köpte Lilla Gillingsmarken 1763 och flyttade dit, blev sen gift med änkan Börta Jönsdotter (hennes 3:e gifte) och flyttade till Flyg strax innan han dog). Första hustrun, Johanna Larsdotter kom ifrån Myren under Vrems Säteri (bouppteckning Kville 1770:15 och 1770:31).
Jag hittar Johannas familj i mantalslängderna på Myren: fader Lars Olsson (d ca. 1753) gift med Karin Jönsdotter (d 1763 bouppt Kville 1764:507), barnen Jöns Larsson (sen till Myren efter faderns död), Oluf Larsson i Bottna, Erik Larsson i Vassviken (finns det nåt som heter så?) och Johanna. Karin Jönsdotter blev gift efter Lars Olssons död med Nils Svensson. De flyttade till Hammaren enl. mantalslängden, men i Johannas bouppteckning står att de bodde på Udden under Vrems Säteri. Är det samma torp/gård?
Före Lars Olsson fanns en Oluf på Myren - fadern? Fanns det åborätt på dessa torp/gårdar under Vrems Säteri eller var bonden arrendatör?
På Lycke är det inte så klart: före Jon Larsson fanns Lars Nilsson (1716-1734), och dessförinnan Jonn (1675-1709) så det ser inte ut att vara en släkt.
Det enda jag vet om Jon Larsson var att han var nämndeman 1758-1763 (domböcker 1754-1757 finns inte hos AD) men var kom han ifrån? Tyvärr nämns inga släktingar i hans bouppteckning (Kville 1774:311). För de omyndiga barnen intressen var "deras bästa påse, dannemannen beskiedelige Anders Christophersson i Täcklebo".
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Torsdag den 21 februari 2013 kl. 21.43
|
Ett kort svar, så att du åtminstone ser att sökning pågår...  (Jag har varit upptagen med annat några dagar.)
Den som Jon Larsson efterträdde som nämndeman var Per Juhlsson i Skärperöd i Bottna socken. Per dog i mars 1754, och redan i november samma år har Jon undertecknat mantalslängden.
(Bilden från SVAR.)
Detta är underskrifterna för Svenneby och Bottna socknar i 1755 års längd, och Per Larsson i Ytterby är Svennebys nämndeman. Jon står också som nämndeman (NM) i själva mantalslängden.
Jon satt alltså som Bottnas nämndeman redan när han bodde i Vremslycke i Kville socken. Någon anknytning till Bottna borde han alltså ha haft. (Det var sex nämndemän från Kville härad; en vardera från Kville sockens fjärdingar, och en vardera från Svenneby och Bottna socknar.)
Och det var heller inte vem som helst som blev nämndeman. Förutom att vara en betrodd man i bygden, så var det en viss fördel om man var släkt med företrädaren - för att uttrycka det diplomatiskt...
Nämndemannaposterna gick mer eller mindre i arv. T.ex. efterträdde Svennebys nämndeman Per Larsson sin svärfar Hans Olsson, som i sin tur efterträdde sin farfar Gunnar Larsson; Hans var f.ö. farbror till Per Juhlsson. Och Jons egen son Olof blev ju också nämndeman.
Jon dök m.a.o. inte upp från ingenstans...
|
|
|
|
Av Agneta Schick - Torsdag den 21 februari 2013 kl. 22.20
|
Tack Jörgen.
Jag som gräver i domböcker och så står hans namn på mantalslängder som jag flera gånger granskat men aldrig sett!
Jag trodde nämndemän var 'bara' hederliga män! Nu skall jag vända upp och ner på Bottna...
|
|
|
|
Av Agneta Schick - Måndag den 01 december 2014 kl. 17.58
|
Jon Larsson blev vald till nämndeman den 25 juni 1754 (Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:45 s503). Jag har hittat en dom som gör min 'hedersman' till en 'wanryktad person'.
Kan någon vara snäll och hjälpa läsa: Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:57 s641: den 14de Martii 1765 N. 21
Sedan Nämndemanne i Qwille Härad och Bottna Sockn Jon Larsson i Lycke för et .het halfår sedan blifwit alln..neligen beryktad för at hafwa begådt stöld och Nidingswärck på en hop Får, tilhörig Assess. Wälborn Herr.. Wirgin, hwars Frälsehem: under Säteriet St. Wrem.. då bebodde, men blef derifrån genast bortdrifwen, har Things Rätten under bem..tid honom wid domstolen eij bruka kunnat inu..för besagde beskyllning sökt sig ledig giöra, hwar.. han ofte gångar tilsagt blifwit; icke des m.. har han icke sig urskulda sökt, förthen sku.. och som Rätten utom denna Felande .. denna eij längre kan ombära så warder Jon Larson som är en wanryktad person föraf..det .. stället har antagen blifwit danneman .. Johansson i Kals.. som al.. loford äger hwilken den wanlige Nämndens Ed .. tade och sitt säte i Rätten intog.
Trots Jon Larssons ryckte blev sonen Olof Jonsson senare nämndeman.
Tack för hjälpen
Agneta
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 02 december 2014 kl. 11.57
|
Det är inte så lätt att se allt, eftersom bladet buktar sig på bilden, så att en del av texten försvinner i ryggvecket. Det som jag har skrivit inom klamrar i slutet av raderna är det som inte syns, men 'borde' stå där.
"Sedan Nämndeman:n i Qwille Härad och Bottna Sockn J[on]
Larßon i Lycke för et ochethalfår sedan blifwit allm[än-]
neligen beryktad för at hafwa begådt stöld och Nidings-
wärck på en hop Får, tilhörig Assess. Wälborne Herr Arwid
Wirgin, hwars Frälsehem:n under Säteriet St:a Wrem
han då bebodde, men blef /förmedelst samma Rykte/ derifrån genast
bortdrifwen, har Tings Rätten under bem[:te]
tid honom wid domstolen ey bruka kunnat inna[n]
för besagde beskyllning sökt sig ledig giöra, hwar[til?]
han ofta gånger tilsagt blifwit; icke des mind[re]
har han icke sig urskulda sökt; Förthen sku[ll]
och som Rätten utom denna Felande Nä[mb-]
deman ey längre kan ombära så warder Jo[n]
Larßon som är en wanryktad person förafski[e-]
dat och i stället har antagen blifwit danneman[nen]
Johanßon i Kalsängen som almänt go[dt]
loford äger hwilken den wanliga Nämndem:s Eden
afsade och sitt säte i Rätten intog."
Det mesta är ju en repris från ditt inlägg, men några bokstäver här och där har jag varit ofin att ändra - men det var väl det du ville...
"Ofta gånger" låter lite märkligt, men det ser ut som det. Kanske hade skrivaren både "ofta" och "många gånger" i huvudet och kunde inte bestämma sig för vilket - och så blev det båda...
Skrivaren har också rört ihop "Johanssons" namn, eller snarare dragit ihop det. Att jag skriver "Johansson" med citattecken beror på att han inte heter det. Hans riktiga namn är Johannes Christensson. Vid nästa ting har han dessutom först skrivits in bland nämndemännen som "Christophersson", men det är sedan rättat till Christensson (sid. 709).
Och var hittade de Johannes? Tja, även om skrivaren tydligen inte hört talas om honom, så var han inte helt okänd för rätten...
Jons företrädare som NM för Bottna var Per Julsson, och Pers svärmor Ingeborg Johannesdotter är äldre halvsyster till Johannes mor Elin Johannesdotter; Johannes är alltså halvkusin (om det finns något som heter det ) till Pers hustru Kierstin Olsdotter. Och Johannes styvmor Maria Gulbrandsdotter är kusin till samme Per (styvmoderns kusin är alltså gift med styvsonens kusin ). Marias mor Anna Olsdotter och Pers far Jul Olsson är syskon, och deras bror är Svennebys förre NM Hans Olsson. Och Hans efterträddes som NM av sin måg Per Larsson, vars hustru Johanna Hansdotter alltså också är kusin till Per J och Maria. Och Per L sitter med vid tinget när Johannes utses. När den här historien pågår är f.ö. Maria omgift med Lars Larsson. Rätt gissat - han är bror till Per L.
Som sagt - nämndemannavärlden är liten...
|
|
|
|
Av Agneta Schick - Tisdag den 02 december 2014 kl. 13.29
|
Tack Jörgen! Det var inte bara några bokstäver som jag hoppades någon skulle korrigera, men precis det du gjorde - gissa sej till de ord som inte syns.
Jag har inte sett att Jon Larsson blev anklagad för stöld inför tingsrätten, men nu när jag vet att det var 1 1/2 år tidigare skall jag kolla domboken för 1762 än en gång (Han bodde på Slätta 1763 så han har nog flyttat slutet av 1762 eller början av 1763).
Men kanske blev han aldrig anklagad? Kanske sköttes problemet på Säteriet 'intern'. Vilket straff fick man för att stjäla en hop får? Det måste har varit mer än bara flytta därifrån!
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 02 december 2014 kl. 14.05
|
Jag tror inte att du hittar något i domboken. Det står ju bara att han blivit "beryktad" för denna stöld. Om han hade blivit dömd, så hade det ju stått det, och då hade han avskedats direkt; man hade då inte suttit i ett och ett halvt år med en icke fulltalig nämnd och uppmanat honom att "för besagde beskyllning sig ledig göra". Och hade han friats, så hade han suttit kvar.
Och hade saken varit uppe vid tinget utan att kunna avgöras, så borde det också ha stått i protokollet.
Märkligt att Virgin inte drog Jon inför rätten, via länsman eller sin egen frälsefogde. Kunde han inte bevisa anklagelsen? Men å andra sidan, om Jon var oskyldig, varför försökte han då inte att "för besagde beskyllning sig ledig göra"?
|
|
|
|
Av Agneta Schick - Söndag den 28 augusti 2016 kl. 19.48
|
(Detta inlägg har hitflyttats från Gullbrand Svennungsson, Snögård (1600-talet).
Forumguiden)
------------------------------
Följer denna givande diskussion även om jag kanske inte har förfädrar just på denna linje.
Jag har en fråga till Jörgen angående inlägget från fredag den 26 augusti kl 9:23. Däri nämner du Lars i Slätna. När levde denna Lars?
Jag söker fortfarande föräldrar till Jon Larsson (http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/27/51235.shtml?1417525517) och undrar om denna Lars i Slätna är en kandidat.
Vid Tinget i oktober 1763 bodde Jon Larsson ännu på Lycke men när han blev tvungen att flytta därifrån flyttade han till Slätna (finns där enligt tinget i februari och juni 1764). Han brukar Lilla Gillingsmark fr.o.m. 1765 enligt mantalslängden. Jag undrar varför han flyttade just till Slätna. Det ligger nära att han hade släkt där men någon förbindelse har jag inte hittat hittills.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 29 augusti 2016 kl. 01.25
|
Lars Jacobsson i Slättna (Svenneby socken) dog 1758, och har ingen son Jon i bouppteckningen.
Men jag tror att det är mer sannolikt att den som Jon bodde hos i Slättna är den andre bonden där, Ola Halvordsson. Han är nämligen...
1) Kusin till Jons företrädare som Bottnas nämndeman, Per Julsson. Olas mor Anna Olsdotter och Pers far Jul Olsson är syskon, och ännu en bror är Svennebys tidigare NM Hans Olsson.
2) Halvbror till Maria Gulbrandsdotter, som är styvmor till Jons efterträdare som NM, Johannes Christensson. Maria var vid den här tiden dessutom omgift med Lars Larsson, bror till Svennebys dåvarande NM Per Larsson, som är måg till Hans Olsson; Pers hustru Johanna Hansdotter är alltså också kusin till Ola Halvordsson.
Man kommer som tidigare sagt inte från ingenstans och blir NM; släktskap med företrädaren underlättar... Och mitt emellan Ola Halvordssons släktingar var alltså Jon NM.
Jon köpte f.ö Lille Gillingsmarken den 19/8 1763 (uppbudsprotokollet vid höstetinget 1763 § 19, s. 505). Han kunde väl bara inte flytta in direkt, och behövde därför tillfälligt bo i Slättna.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 13 november 2017 kl. 18.44
|
Jon Larsson efterträdde som sagt Per Julsson som nämndeman för Bottna socken. Och Per hade i sin tur efterträtt sin svåger Tolle Jacobsson i Valeby.
Tolles döttrar Anna och Kjerstin har var sin son som heter Tomas. Och vad är det nu för märkligt med det? Inget annat än att det är ett mycket ovanligt namn i de här trakterna - men vanligt i den här släkten. Annas och Kjerstins mor är Tolles tredje hustru Elsa Olsdotter, som också har en son Tomas i sitt nästa gifte (med Ola Hansson). Det samma har Elsas brorsdotter Kjerstin Jönsdotter (gift med Ola Olsson i Kville Nordgård) - och säkert fler som jag ännu inte hittat...
Elsa är dotter till Ola Andersson från Skärperöd i Bottna socken och hans första hustru Kjerstin Hansdotter. Hon kommer från Eldsbacka i Berfeldals socken, född i januari 1674 (Tossene C:1, s. 181), och gift med Ola den 26/2 1699 (Berfeldal C:1, f. 116r).
Kjerstin har en bror Christoffer, född 1685 (Tossene C:1, s. 186a). I husförhörslängden (Tossene AI:2, uppslag 230) är han noterad för nattvard sista gången i juli 1716. Därefter står att han "är i Bottna S:n". Var i Bottna han finns framgår alltså inte där, inte heller i sockenlängderna, men en Christoffer dyker upp på Täcklebu för första gången i mantalslängden 1718, och han är gift. 1717 års längd saknas, och 1716 finns där en Anders. Att denne Christoffer heter Hansson framgår av generalmönsterrullan 1718 (Sotenäs komp. n:r 59, s. 345), där det står att han efterträtt den avlidne Anders Hansson som rusthållare.
Christoffer i Täcklebu är 70 år enligt mantalslängden 1754 (med åldern uträknad i slutet av 1753 borde han alltså vara född omkring 1683). Och när han vittnar vid vintertinget i februari 1748 sägs han vara 62 år (alltså född 1685-1686). Han har m.a.o. rätt ålder för att kunna vara Christoffer från Eldsbacka.
Eftersom Christoffers son Anders har halvsystrarna Johanna och Ingeborg Andersdöttrar, så är det sannolikt att Christoffer är gift med Anders Hanssons enka, vilket också styrks av att sonen heter Anders (det var ju vanligt att en enka/enkling uppkallade det första barnet i nästa gifte efter den avlidne maken). Och Anders Hansson från Täcklebu gifte sig den 14/12 1702 med Marin Olsdotter från Bottnelöcke (Berfeldal C:1, f. 116r).
Om Christoffer i Täcklebu är från Eldsbacka, så är alltså sonen Anders kusin till Tolle Jakobssons hustru Elsa Olsdotter.
Och nu är vi äntligen framme vid Jon Larsson. Vid hans bouppteckning företräddes de omyndiga barnen av just Anders Christoffersson från Täcklebu i Bottna socken, som då på något sätt borde vara släkt med Jon.
Och vad har det inledande pratet om Tomas med saken att göra? Jo, när Per Julsson avlidit och ny nämndeman skulle utses vid sommartinget 1754 (§ 4, s. 502), så inställde sig för häradsrätten bonden Jon Larsson i Löcke och dragonen Carl Andersson Flink, "vilka anhöllo att endera av dem måtte förordnas". De ansåg sig alltså båda ha rätt att sätta sig på den lediga nämndemannastolen (som mer eller mindre brukade gå i arv). Och Flink har en son Tomas (bouppteckning i Tanums, Bullarens m.fl. HR 21:471).
Nog börjar det väl att brännas?
(Ändrat av kontoinnehavaren den 13 november 2017 kl. 18.58.)
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Tisdag den 14 november 2017 kl. 14.40
|
Aha!!Kunde inte hålla mig.. tänker du på denna dom?:
Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:24 (1741-1747) Bild 10610. Ting den 18 febr 1747? No 42.
S.d. kom länsman Wälte Sören Hansson å egna och sina syskons wägnar samt Anders Eriksson och hans hustru Marta Nilsdr på Hee i Bärfendals sockn, angående laga uptekning efter deras afl broderson Jon Mårtenson, med påstående at deras arfwedelar af qwarlåtenskapen efter lag undfå, samt at wederbörande som uptekningen försummat efter lag må anses.
Parterna instälte sig upwisandes länsman Sören Hansson des syskons, Jon Hanssons i Norrige, Christofer Hanssons i Täcklebo, samt brodersons Hans Olssons i Skiäle och brordoters man Nils Jonson i Lycke så wäl som fosterdrs?? man. Christen Tholsson i Giässe fulmakter at denna sak utföra å egna och deras wägnar.
inte tänkt på samband med Lycke förut....
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Onsdag den 15 november 2017 kl. 07.19
|
Hittat den här också...
Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:41 (1750-1750) Bild 2820 / sid 559. Ting 20 octob 1750. Jörn Andersson på Skärholmens mark instämt sina swågrar Christen Andersson på Rambergskog Tossene sockn, Anders Jönsson Wrångstad, med Christoffer Hansson Täckleboo Båttna sockn att de måge till honom utbetala för, för mycket hemgift, som de bekommit, efter skiftebrefwets utwisande, som wid Tingsrn må uppwisas och att han må få andel uti moderns kläder samt att wara answariga för en hop fåhr med mera, och att utbekomma sitt fäderne arf, förutan ett bref och åtkombsten wid Tingsrn för Täckleboo äfwen upwisas må, deruti han icke något bekommit....
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Torsdag den 16 november 2017 kl. 01.27
|
Det var inte lätt att reda ut till vilket ting som det första målet (med Sören Hanssons släkt) hör; delar av olika protokoll är inbundna huller om buller. Men efter att ha bläddrat sida för sida bakåt, så fann jag början på det protokollet i början av boken (jag skulle ha bläddrat framifrån i stället... ). Det är från vintertinget 1741.
Det är ingen tvekan om att det är rätt familj. När länsmannen Sören Hansson gifter sig med Karin Ifvarsdotter i Svarteborg 1722 (C:1, s. 425), så står det att hans föräldrar är Hans Mårtensson och Anna Persdotter från "Edsbacken" i Berfeldals socken. Och Sören och Karin får sedan barn i Svarteborg t.o.m. 1738, då de bor på Kävestad (Köpestad). Och där är Sören kvar åtminstone i mantalslängden 1742 (alltså året efter detta målet), så det är m.a.o. helt klart samme länsman Sören Hansson hela denna tiden.
Och enligt sockenlängderna finns bland Hansbarnen från Eldsbacka förutom Christoffer också bl.a. Sören, Jon och Mårten, och den sistnnämnde har en son Jon.
Men den som i domboken kallas "brodersonen" Hans Olsson från Skälle [i Tossene socken] är i själva verket systerson. Han är nämligen son till Ola Andersson och Kjerstin Hansdotter från Skärperöd, och alltså bror till Tolle Jacobssons hustru Elsa. Ytterligare bröder är Jöns Olsson på Skogby Nedegård (gift med Anna Svennungsdotter) och Anders.
Den sistnämnde vet jag inte vad det blev av. Han är med som betalande i mantalslängden 1718, och bör alltså vara född senast 1702. Kan han möjligen vara far till Carl Andersson Flink? Flinken är 26 år i generalmönsterrullan 1749, och alltså född omkring 1723.
Men på vilket Löcke bor "broderdotterns man" Nils Jonsson? Och står det helt säkert Nils? Det är inte lätt att tyda kråkfötterna - men jag vet å andra sidan inte vad det skulle stå annars...
Det finns några Löcke att välja på. Förutom Jon Larssons Löcke (Vremslöcke), så finns också Nordre Löcke i Kville socken. Och dessutom åtskilliga andra gårdar med samma namn i socknarna runt omkring. Jag har kollat alla i mantalslängden 1742, men utan napp.
På Vremslöcke finns en Jon med hustru och dotter Christiana t.o.m. mantalslängden 1708. 1709 års längd saknas. 1710 är det en stor svart skugga över gårds- och personnamnen där Löcke ska stå; man ser bara marginalnoteringen "u. barnen", och på nästa rad syns inte namnet. (Detta är SVAR:s gamla mormonfilm. Kanske hade det synts tydligare på en nytagen färgbild, men just det året saknas hos AD.) Sedan finns inga längder förrän 1716, då Lars är där.
Lars Nilsson är kvar på Löcke i mantalslängden 1734. Nästa bevarade längd är 1742, och då har Jon Larsson tagit över. I jordeboken är Lars där 1738, men har 1740 ersatts av Jon (1739 finns ännu inte på nätet).
Det troliga är alltså att Lars är gift med Christiana Jonsdotter, och att Jon är deras son. Säker kan man naturligtvis inte vara, men Jons namn talar i varje fall inte emot det.
Men hur är Jon släkt med nämndemannen Tolle Jacobsson? Gamle Jon på Löcke kan ju inte vara Jon Hansson från Eldsbacka; dels är han troligen för gammal (i varje fall om det är samme Jon som är där redan 1681, men jag har inte kollat alla år därefter), och dessutom är ju Eldsbacka-Jon i Norge enligt domboken. Däremot skulle ju gamle Jons hustru kunna vara från Eldsbacka.
Men Jon Larsson skulle ju också kunna vara släkt med Tolle själv, eller med dennes svåger och efterträdare Per Julsson (i så fall på hans morssida). Att han också lär vara släkt med Anders Christoffersson från Täcklebu talar dock för att det är i 'Eldsbacka-klanen' han hör hemma. Frågan är 'bara' hur...
|
|
|
|
Av Agneta Schick - Torsdag den 16 november 2017 kl. 07.41
|
|
Kan det vara Jon Larssons hustru som är förbindelsen? Han var gift med Johanna Larsdotter från Myren (Vrem) och hennes föräldrar hette Lars Olsson och Marin (Malin) Jönsdotter. Modern hette kanske inte Jönsdotter utan Jonsdotter...
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - forumguide - Fredag den 17 november 2017 kl. 00.42
|
Ett inlägg (den 16/11 kl. 16.38) har flyttats till den nystartade diskussionen Bottna: Nämndemannen Erik Jonsson i Bottna och hans släkt.
(Flyttningen betyder inte att jag anser att inlägget var felplacerat här. Det kan mycket väl vara Erik som Jon Larsson är släkt med. Men eftersom det finns en hel del att säga om Erik och hans släkt, så kan det vara bra att samla allt om honom i en egen diskussion.)
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 17 november 2017 kl. 00.53
|
Det står tydligt Jönsdotter i bouppteckningen. Det skulle naturligtvis kunna vara en felskrivning, men eftersom de har en son Jöns, så vi kan nog utgå ifrån att hon heter Jönsdotter.
Visst skulle det kunna vara Jons hustru som är släkt med nämndemännen, men eftersom det var vid Jons bouppteckning som Anders Christoffersson företrädde de omyndiga barnen, så är det troligast att det är Jon som är släkt med honom - på ett eller annat sätt...
|
|
|
|
Av Agneta Schick - Fredag den 22 december 2017 kl. 16.45
|
|
Jon Larsson var släkt med en nämndeman genom hustrun Johanna Larsdotter, men inte på modern Marin Jönsdotters sida utan på faderns Lars Olofssons sida. Lars Olofsson på Myren hade den syster Anna som var gift med nämndemannen Per Bryngelsson i Jore Nämndeman Bryngel Persson i Solhem (död 1746) och hans släkt.
|
|
|
|
Av Agneta Schick - Fredag den 22 december 2017 kl. 17.03
|
Om det handlar om denna Jon Larsson?:
Tanums, Bullarens, Kville och Vette Häradsrätt AIa:16 (1715.10.19) sid. 67
§19 S. d. lofwade Erick Nillson i Södergården i Båttna, att han åhrl. till drängen Joen Larsson utj Walla på Sotenäs, 5 daler smt betahla skall, på dhen fädernes arf a 33 daler 11 /: smt, som arfskriftes brefwet de Anno 1707 d 8 Julij utwijsar; hwilken han Erick hoos sig hafwer, för ärmälte dräng, Blef altderföre denna deras förening, hwarför drängen hafwer försäkring utij Jorden i Båttna, efter begiären till protocollen fördt.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 22 december 2017 kl. 17.14
|
|
Att Jons svärfar var svåger till nämndemannen för en av Kville sockens fyra fjärdingar innebär visserligen att han finns i släktkretsen runt häradets nämndemän, men jag tror knappast att det gör honom 'arvsberättigad' till Bottna sockens nämndemannastol.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 22 december 2017 kl. 17.19
|
|
Där kom det ett nytt inlägg (kl. 17.03) som jag inte sett när jag skrev mitt förra. Det får jag ta en närmare titt på lite senare, och återkommer då.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 23 december 2017 kl. 11.21
|
Det kan inte vara 'din' Jon som är den Jon Larsson i Valla som omtalas i domboken 1715.
Eftersom denne Jon själv har träffat en överenskommelse ("förening") med Erik Nilsson i Bottna, så måste han vara myndig, alltså född senast 1694. Och om det varit 'din' Jon, så skulle han alltså ha varit minst 60 år när han utsågs till NM 1754.
(Ändrat av kontoinnehavarens den 23 december 2017 kl. 11.23.)
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 01 maj 2018 kl. 18.48
|
När Jon Larsson gifte sig med Börta Jönsdotter, så var det (som också sägs i första inlägget här ovan) hennes tredje gifte.
Hennes andre man var Axel Olsson, son till den Ola Halvordsson i Slättna som troligen var den som Jon bodde hos 1764.
Axel har flyttat till enkan i Flig enligt mantalslängden 1764, och 1765 är de gifta. Men redan 1766 är han död (bouppteckning: Kville HR 1:711).
Fast det här blir vi väl inte mycket klokare av...
|
|
|
|
|
|
|
