|
|
Av Jörgen Tollesson - Söndag den 26 januari 2014 kl. 00.22
|
Maja Carolina Nilsdotter har efterlysts i Anbytarforum. Hon antas vara född i Kville socken 1833, eventuellt 1832, och var gift med Niklas Benjaminsson. Han föddes 1830 på Hornö i Svenneby socken, där de också bodde som gifta. Deras första barn var Selma, som föddes 1859. Vilka är Maja Carolinas föräldrar och var föddes hon?
Maja Carolina Nilsdotter föddes i Rörvik i Kville socken 1833, och föräldrarna är bonden Nils Hansson och hans hustru Sara Olsdotter.
Enligt Nils Hanssons bouppteckning den 22/4 1851 (Kville häradsrätt FII:13, sidan 335) efterlämnar han änkan Sara Olsdotter och nio barn, och bland dem finns dottern Maja Carolina, 17 år. Och i änkan Sara Olsdotters bouppteckning den 8/4 1867 (FII:17, sidan 373) finns bland barnen dottern Maja, gift med Nickolaus Benjaminsson på Hornö.
Nils är ogift i Rörvik i mantalslängden 1817 (Kammarkollegiums exemplar), och har hustru 1818. De bör alltså ha gift sig omkring 1817.
Nils föddes 1787 och dog den 13/2 1851. Sara föddes 1797 och dog den 16/3 1867. Födelseåren (också Majas) kommer från mantalslängden (Norrvikens häradsskrivare) och dödsdatum från bouppteckningarna.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Jag svarar här i Arkivguidens Forum, eftersom det är lättare att följa med i den här aktuella saken om den får en egen diskussion där inläggen inte blandas med en massa andra saker från samma socken (som fallet är i Anbytarforums sockendiskussioner). Jag kan dessvärre inte lägga in en upplysning i Anbytarforum om att ett svar finns här; tidigare erfarenheter säger nämligen att det inlägget då raderas med hänvisning till Anbytarforums "ordningsregler". Men frågeställaren har underrättats per epost. (Det finns också andra orsaker till att jag inte skriver i Anbytarforum längre - men det är en annan historia...)
(Ändrat av kontoinnehavaren den 26 januari 2014 kl. 00.24.)
|
|
|
|
Av Christina Palm - Söndag den 26 januari 2014 kl. 16.55
|
Hej och tack Jörgen för din snabba hjälp.
Med hjälp av dina uppgifter har jag kunnat hitta
familjen i några av mantalslängderna. Men det är svårläst.(Eller jag ej ordentligt insatt)
I handlingar till mantalslängderna EIIIb:17 (1815-1817) bild 6 hittar jag mycket riktigt som du
säger ungkarlen Nils Hansson. Det verkar dock inte vara hans far som också finns i Rörvik.
Christina
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 27 januari 2014 kl. 08.29
|
Nej, fadern är borta då (i mantalslängden 1815), men modern Margreta bor hos Nils.
Och följer man familjen bakåt i mantalslängderna, så får man fram följande:
1791 har Hans Gunnarsson och hans hustru 1/4 mantal i Rörvik. 1792-1793 är det i stället Hans Gunnarssons änka Margreta som står för bruket. 1794-1806 finns där Per Larsson med hustru. Och 1807-1810 är det änkan Margreta igen. Margreta har alltså gift om sig med Per, och så blivit änka på nytt.
1811-1812 har fjärdingen uppdelats: 6/56 står på Hans Gunnarssons arvingar, 5/56 på Nils Hansson och 3/56 på Christen Jöransson med hustru. Och 1813 har Nils och Christen 1/8 vardera.
Christen är gift med Nils syster Oliana. De har har alltså delat på föräldragården.
Dessvärre har deras första uppbud (där köpebreven är avskrivna i lagfarts- och uppbudsprotokollet) beviljats vid vinter- och sommartingen 1812. Det framgår av höstetingsprotokollet, eftersom där beviljas det 3:e resp. 2:a uppbudet (Kville häradsrätt AIa:11, AD-bild 1450, n:r 9 och 15). "Dessvärre"? Ja, i 1812 års dombok saknas vintertinget helt och sommartinget har inga småprotokoll. Kanske kan de finnas i hovrättens renovationer.
Men som tur är sätter sig rätten på tvären när Olianas son Andreas Christensson ansöker om uppbud vid vintertinget 1850 när han har köpt föräldragården. Man anser att säljarnas åtkomst till hela deras åttondel inte är styrkt, så han får bakläxa och får komma tillbaks vid sommartinget. Och då utreds det hela ordentligt, ända tillbaks till Hans Gunnarsson (AIa:49, AD-bild 6090 § 13).
Både Hans Gunnarssons och Per Larssons bouppteckningar (från 1791 resp. 1806) är bevarade: Kville HR FII:4, sidan 519, resp. Tanums, Bullarens m.fl. HR FII:30, sidan 631. Efter Margreta Nilsdotter finns det däremot ingen bouppteckning, men hon lär ha dött omkring 1819, eftersom hon är borta i 1820 års mantalslängd.
|
|
|
|
Av Christina Palm - Måndag den 27 januari 2014 kl. 13.00
|
Tack Jörgen.
Oj vad mycket du hittat.
Har nu läst igenom bouppteckningarna och utredningen. Trevligt.
I bouppteckningen hittade man ju också "alla" barnen med ung födelsetid.
Hans hade ju en dotter Anna född ung 1775 och därefter nästa Johanna 1781.
Fanns säkert fler emellan.
Jag vet inte vad alla kolumner som står i mantalslängderna betyder.
Är det alltid samma ordning och innehåll och hittar jag detta i någon bok?
Jag gick igenom en del mantalslängder
EIIIa: 15 sid 192, 16 sid 190, 17 sid 235 och 18 sid 301.
Där hittar jag att Hans Gunnarsson står, men tror jag också om jag läser rätt, brodern Erick och systern Kerstin.
En annan 1/4 har Olof Gunnarsson. Kanske en annan broder?
I EIIIa:11 sid 184 står det, Olof Jönsson son Hans och Erik och dotter Kerstin.
Men det kan ju inte vara pappan!
I EIIIa:9 och 10 hittar jag inte.
Ja det var kul att komma så långt när man trodde det var helt omöjligt.
Jag har verkar det en hel släktgren utspridd på många gårdar i Kville/Tanum.
Egentligen började min nyfikenhet för att ta reda på om någon fanns i/runt Fjällbacka.
Släkt och bygdeforskning är trevligt, man vet aldrig vad det leder till.
Christina
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 27 januari 2014 kl. 21.06
|
Olof Jönsson är Gunnarsbarnens styvfar. Föräldrarna är Gunnar Olsson och Anna Hansdotter.
Gunnar dog i slutet av 1757 eller början av 1758; han är med i mantalslängden 1758 (upprättad den 7-9/12 1757) och bouppteckning förrättades den 22/4 1758 (men dödsdatum står inte där). Anna gifte om sig med Olof omkring 1760; de är gifta enligt mantalslängden 1761. Anna dog den 23/8 1773, enligt bouppteckningen den 1/10.
Gunnars och Annas bouppteckningar finns i Tanums, Bullarens m.fl. HR FII:8a, sidan 78, resp. FII:12, sidan 319.
Olof Gunnarsson är mycket riktigt bror till Hans. En annan bror är Lars, som omnämns här i forumet i en annan Kville-diskussion: Johan Olsson (ca 1785-1839) och Elin Larsdotter (ca 1778-1861), stranden Taskan.
Olof och Hans löser ut övriga syskon ur gården 1774, 1/4 mtl vardera. Köpebreven finns avskrivna i uppbuds- och lagfartsprotokollet vid sommartinget det året (samma HR som ovan AIa:66, sidan 895 n:r 29 resp. 897 n:r 30).
Rörvik är lätt att hitta i mantalslängderna - om man hittar var Kville socken börjar (EIIIa:10, år 1773, har ju inget register; där börjar Kville på folio 192r). Rörvik står alltid som andra gård i Kville, efter Nordgård.
Mantalslängdernas kolumner kan variera en del genom åren, både till antal och innehåll. Rubrikerna finns i början.
Inte ska man ge upp för att det inte finns kyrkoböcker. Faktum är att en så stor del av mina förfäders kyrkoböcker har försvunnit i prästgårdsbränder (både i Kville härad och på andra håll), att det har hänt några gånger att jag har kommit till en ny socken och av gammal vana börjat med mantalslängder, bouppteckningar och annat - och så har det plötsligt slagit mig: Det finns ju kyrkoböcker! Tänkte inte på det... 
|
|
|
|
Av Christina Palm - Tisdag den 28 januari 2014 kl. 16.49
|
Tack Jörgen.
Nu har jag mycket att läsa.
Det finns ju väldigt mycket att få reda på
om man som du är så bevandrad i hur man letar i dessa källor.
Jag ska försöka leta. Tack för hjälpen.
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Onsdag den 29 januari 2014 kl. 12.03
|
Hittat även detta mål. Allt verkar lite rörigt för mig och jag är osäker på om eller hur denna Marta Hansdotter är släkt med Gunnar Olofsson i Rörvik. Lovar att inte skriva in fler mål....på ett tag.
Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:19 (1725-1728) Bild 3320 / sid 761. Förafskiedade Dragounen Lars Hansson Lind uti Stora Jore ock Qwille sokn bero? Uti den tanken at han på des hustrus Marta Hansdotters wägnar efter hennes afledne fader skal tilkomma inbörde 5/8 delar pantejord uti Skatte och Rusthåldshemmanet Rörwijk i Qwille sockn som Gunnar Olufsson innehafwer, särdeles som bemte Marta är efter broderlåtten till samma jord besläktadt. Gunnar Olufsson protesterade deremot, aldenstund han är efter en syster kommen ock des sahl fader Oluf Nilsson icke allenast under förewarste? krigstiden brukat, som han uti slätt och ruinerat tilstånd emottagit, ifrån ödesmåhl befriat, utan jemwäl däruppå penningar til odalsägarna uthgifwit. Såsom efter tingsrättens bref af dn 7 ock 8 maii 1706 til sin morbroder sahl Olof Larssons i Rörwik hustru Kierstin Axelsdotters arfwingar emedan hon igienom döden barnlöös aflidit, 22 rdr elr 53 dlr 6/. smt pantepenningar, ock på föreskrefne dato til mosteren Anna Larsdotters arfwingar 16 rdr 20 /. som henne uti samma pantepenningar efter morbrodern sahl Olof Larsson arfweligen woro tilfalna, samt til sina bröder Hans och Nils 11 dlr 2/: smt, tilsammans 60 dlr 30/: smt. Widare skal han dn 13 januarii 1707 hafwa utaf kiärandens förman uti äktenskapet sahl. Juhl Olufsson på Stora Jore bekommit des fulkomliga Transport, at hwarken han elr des arfwingar skulle äga något åtahl uppå des andehl odalsjord uti Rörwik, hwarommedelst swaranden ytterligare förmodar wara närmare til at emot lösen wid hemmanet maintinerat blifwa. Tings Rätten efterfrågade beskaffenheten af denna omtwistade jorden, ock befinner at halfwa hemmanet Rörwijk består af 11 sättingar skatte ock 3 sättingar kyrkio landskyld, hwilken jord en wid namn Gunnar Eriksson, som barnlöös aflidit skolat ägdt, ock kommit altså til at arfwas af 4 st des systrar, Dordi, Börta, Barbro ock Marta, hwaraf Börtas ock Barbros delar, som giör 1/4dehl äro olösta, men likwäl Barbros dehl, som är 5 1/4dels sättingar hafwes af swaranden til bruks; Yngsta dotteren Marta hade återigen 2ne söner, Hans ock Oluf Larssöner, samt Kierstin ock Anna Larsdöttrar, af hwilka den ena brodern Oluf Larsson hade efter TingsRättens bref af dn 20 Nowemb: 1672 så wäl sina syskons som moster Dordas andelar till 10 ½ sättingar sig tilpantadt; ock som des hustru Kierstin Axelsdotter warit med och jorden inlöst, kommer de til at arfwa utaf pantepenarna/pantepenningarna/ 22 rdr, hwilka swarandens fader Oluf Nilsson, sedermera som sagdt är, betalt. Äfwenwäl skal han hafwa uthlagdt til sin moster Anna Larsdotters barn 16 rdr 20/:, samt till bröderna Hans ock Nils Nilssöner 11 rdr 2/:, warandes nu kärandens hustru Marta Hansdotter, Marta Eriksdotters äldsta sons dotter, hwilken tillika med des broder Lars Hansson, som til Norjet afwiket efter TingsRättens bref dn 7 ock 8 maii 1706, då swarandens fader bruket bekommit, äro förbehåldna besittnings rätten därå wid myndiga åhren?, ock swaranden Martas andra dotter Kierstins soneson, hwilken berättar att des moder enkian Ingrid Larsdotter till denne Lars Hansson under fiendens wistande här i landet betalt 6 rdr courent. 3die dottern Barbros sone son Rasmus Eriksson på Hammaren war tilstädes, ock bekiände, at han hwarken uti Oluf Larssons elr Oluf Nilssons lifstijd elr sedan af des tilkommande 5 ½ sättingar jord landskyld bekommet, som han sig nu förbehåller ock är wäl förnögd att Gunnar Olufsson som jorden brukar må den samma behålla.
Resolutio. Emedan TingsRätten af föregående ransakning ock TingsRättens bref dat: dn 7 ock 8 Maii 1706 klarligen befinner, at swaranden Gunnar Olufssons uti Rörwik aflidne fader Oluf Nilsson icke på annan condition bruket bekommit än at sahl. Hans Larssons barn ock i synnerheet den i landet warande omyndiga dottern Marta Hansdotter, som är kiäranden Lars Hanssons hustru, skulle det wid myndiga åhren tilträda, så synes detta wara en afgiord saak, som TingsRätten icke kan finna sig befogadt ändra ock kullkasta, eij eller reflectera uppå swarandens uthgifna panr/panter?/ til sonen Lars Hansson, emedan han som til Norjet afrymdt hade därtil ingen friheet ägde utan pröfwar rättwist wara, det Gunnar Olufsson bör för kiäranden bruket afstå, til 3/8delar elr 1/4dehl uti Rörwik efter öfwerenskommande, ock kiäranden deremot återläggia swaranden icke allenast sina uthlagda pantepenningar 60 dlr 30/: smt, ock med honom liquidera om hwad melioration? ock bekåstnad uppe hemt kan wara anwändt, utan jemwäl förmå sig med honom ock de öfriga odalsägarna om jordens inlösande bäst han gietter ock förmåhr.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 29 januari 2014 kl. 20.38
|
|
Varför inte fler mål? De är intressanta att läsa! Även om man inte är släkt med berörda personer.
|
|
|
|
Av Christina Palm - Torsdag den 30 januari 2014 kl. 10.32
|
Hej Birgitta.
Det tar en stund att sätta sig in i dessa
och se hur de hänger ihop med min ana.
Det är väldigt lätt att man kommer vilse
men ju mer man man läser ju mer kan man finna.
|
|
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Torsdag den 30 januari 2014 kl. 14.41
|
Det är precis sådana här mål man vill hitta som släktforskare - tvister om släktgårdar där många generationer räknas upp (det gäller också målet med arvingarna till Rasmus i Tufta). Det gäller bara att pussla ihop dem riktigt...
Så då ska vi se om jag har lyckats reda ut hur personerna hänger ihop i målet vid Kville och Bullarens hösteting den 20/10 1727 (§ 54), alltså i Birgittas inlägg kl. 12.03 i går.
Detta handlar om halva Rörvik (på den andra halvan finns på slutet av 1600-talet en Biörn Olsson, och därefter hans arvingar). Denna halva består av 21 sättingar odelsjord och 3 sättingar kyrkojord, totalt alltså 24 sättingar eller 2 tunnor. Hela Rörvik består alltså av 4 tunnor, vilket är en normalstor gård. (Den som undrar vad dessa tunnor och sättingar är för något finner svaret i Båhus Arkivguide, under Gårdarnas storlek på sidan Jordnatur och gårdsstorlek.)
Den äldsta generationen som nämns är alltså fem Eriksbarn, en bror och fyra systrar, så då måste det ju ha funnits en Erik före dem, även om han inte nämns i domboken. Eftersom hans son Gunnar ägde hela denna halvan av Rörvik, så måste han antingen ha köpt den själv (av föräldrarna eller någon annan) eller löst ut sina systrar ur deras ärvda delar, och sedan ärvde alltså systrarna sin barnlöse bror.
Av dessa fyra systerlotter (som alltså vardera utgör 1/8 av hela Rörvik), så är det tre som Lars Hansson Lind säger att hans hustru Marta Hansdotter har större rätt till än Gunnar Olsson, d.v.s. det är dessa 3/8 som Gunnar brukar.
Vid den här tiden (1727) är det en brukare till på den här halvan av Rörvik, nämligen Olof Gunnarsson, som alltså brukar den fjärde systerlotten. Och det måste vara Börtas, eftersom det är den enda som inte nämns som pantsatt av Olof Larsson (och senare övertagen av hans systerson Olof Nilsson) eller brukad av Gunnar Olsson (som alltså är son till Olof Nilsson).
För systern Börta Eriksdotter har jag därför lagt till arvingar som inte nämns i domboken (markerade med *). Dem har jag fått från mantalslängder, generalmönsterrullor (där rusthållarna/gårdsbrukarna är med) och Olof Gunnarssons gårdsköp. Det framgår inte i de handlingarna att dessa personer är ättlingar till Börta, men det är alltså det enda alternativet.
Jag återkommer till detta senare, men först gäller det alltså att reda ut släktskapen mellan personerna i det här målet:
Erik
barn:
Gunnar Eriksson, Rörvik, 21 sättingar odelsjord (i bruket ingår också 3 sättingar kyrkojord)
inga barn
Dordi Eriksdotter, 5 1/4 sätt. (arv efter brodern - tillpantat av systersonen Olof Larsson)
Börta Eriksdotter, 5 1/4 sätt. (arv efter brodern - "olöst" enl. domboken 1727, * brukas av Olof Gunnarsson)
* Erik Taraldsson (man eller son till Börta; hans änka heter Anna, så han kan alltså ha varit gift två gånger)
* s. Tarald Eriksson, Tegneby i Tanums socken
* d. Börta Eriksdotter, g.m. Olof Gunnarsson (köper Taralds och Ingrids delar av Rörvik 1713)
* d. Ingrid Eriksdotter, g.m. Jacob i Vidingen
[Redigering av den ursprungliga texten: Osäkert om Erik är man eller son till Börta.]
Barbro Eriksdotter, 5 1/4 sätt. (arv efter brodern - "olöst" enl. domboken 1727, brukas av Gunnar Olsson)
s. Erik
s.s. Rasmus Eriksson, Hammaren
Marta Eriksdotter, 5 1/4 sätt. (arv efter brodern - sonen Olof Larsson tillpantat syskonens del)
g.m. Lars
s. Hans Larsson
s.d. Marta Hansdotter, g.m. 1 Juhl Ohlsson, 2 Lars Hansson Lind, Store Jore
s.s. Lars Hansson, "avvikit till Norge"
s. Olof Larsson, g.m. Kierstin Axelsdotter, Rörvik
inga barn
d. Kierstin Larsdotter, g.m. Nils
d.s. Olof Nilsson, g.m. Ingrid Larsdotter, Rörvik (tidigare Övertun i Svenneby socken)
d.s.s. Gunnar Olsson, Rörvik
d.s. Hans Nilsson
d.s. Nils Nilsson
d. Anna Larsdotter, g.m. Olof
d.s. Lars Olsson, Torsbo (enl. domboken 1706)
d.d. Marta Olsdotter
[Redigering av den ursprungliga texten: Tillägg av Olof Nilssons tidigare gård Övertun samt Anna Larsdotters barn.]
Om vi då utgår ifrån Maja Carolina Nilsdotter, som den här diskussionen började med, så ser generationerna före henne ut så här:
VII Erik ... & ... ...
VI Lars ... & Marta Eriksdotter
V Nils ... & Kierstin Larsdotter
IV Olof Nilsson & Ingrid Larsdotter
III Gunnar Olsson & Anna Hansdotter
II Hans Gunnarsson & Margreta Nilsdotter
I Nils Hansson & Sara Olsdotter
Maja Carolina Nilsdotter
Om man räknar med tre generationer per sekel, så borde Erik ha varit född i slutet av 1500-talet. Så långt kommer man inte med kyrkoböcker...
(Ändrat av kontoinnehavaren den 30 januari 2014 kl. 17.08.)
|
|
|
|
Av Christina Palm - Torsdag den 30 januari 2014 kl. 21.04
|
Oj oj oj...Jörgen.Tack
Det här får jag studera. Helt fantastiskt.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 31 januari 2014 kl. 20.00
|
I målet från 1727 hänvisas till "tingsrättens brev" (d.v.s. utdrag ur domboken) den 7 och 8 maj 1706.
Det är tre mål som i hovrättens renovationer återfinns i EVIIaaba:199, sid. 76-77. Målen är inte numrerade, men varje mål börjar med ett indrag och "S[amma] dagh".
Här sägs att Olof Nilsson i Övertun får tingsrättens "bifall att tillträda det bruk af 16 1/2 sätting skyld uti Rörviks rusthåll som sal. Olof Larsson nu frånfallne är", på tre villkor.
Vidare framgår att han betalar till alla arvingar för deras andelar i Olof Larssons pantepenningar som han i sin tur hade betalat till sin morbror Gunnar Eriksson enligt pantebrev av den 4 april och 20 november 1672 (d.v.s. Olof Larsson hade lånat ut pengarna och fått jorden i pant, och Olof Nilsson övertar alltså den panten).
Bland arvingarna finns Olof Larssons "nästförledne år" döda hustru Kierstin Axelsdotters syskon, och barnen till Olof Nilssons moster (alltså Olof Larssons syster) Anna Larsdotter.
Det står alltså i domboken att det bruk som Olof Nilsson övertar är på 16 1/2 sätting, vilket delat med tre (han brukade ju tre systerlotter) blir 5 1/2. Men rätteligen är ju varje lott på 5 1/4 sätting, vilket blir 15 3/4 totalt.
Dessa sättingar är alltså Olof Larsson "nu frånfallne". "Nu" är i maj 1706, så Olof bör m.a.o. ha dött inte så långt dessförinnan. Och hans hustru Kierstin dog alltså "nästförledne år", d.v.s. 1705.
Olof Nilsson bodde alltså i Övertun (i Svenneby socken) innan han tog över bruket i Rörvik. En titt i mantalslängden visar att det är Övertun Vremsgård (det finns också Övertun Prästegård).
(Jag har lagt till uppgiften om Övertun samt Anna Larsdotters barn i sammanställningen ovan.)
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 31 januari 2014 kl. 20.04
|
Och när mantalslängderna ändå är framme så kan vi väl ta en titt på Rörvik också...
I mantalslängden 1669 finns Biörn och Olof med hustrur i Rörvik. Biörn är som sagt på den andra halvan av Rörvik.
Olof och hustrun finns kvar där t.o.m. 1705. 1672-1674 och 1701-1705 står det att Olof heter Larsson (normalt står det ju bara förnamn i dessa gamla längder; först fr.o.m. 1733 står det fullständigt namn på alla).
Under den tiden saknas mantalslängder några år: 1676-1680 (under Gyldenlöwefejden), 1699 och 1702. Därefter är det också en lucka 1706-1707.
1708-1710 finns där i stället Olof Nilsson med hustru. Han var också där 1701-1702 jämsides med Olof Larsson.
1711-1715 saknas också mantalslängder. Och 1716 är Olof Nilsson borta. I stället finns där Ingrid, vilket alltså måste vara Olofs änka Ingrid Larsdotter (även om det inte framgår här).
1717 är det också en lucka. 1718-1723 har Ingrid en son; 1718 står att han heter Gunnar, övriga år är han namnlös.
1724 är Ingrid "under barnen", och på nästa rad finns den ogifte Gunnar; och han förblir ogift t.o.m. 1734.
Det är en lucka 1732. Fr.o.m. 1733 står det Gunnar Olsson. Därefter är det en stor lucka 1735-1741. Och 1742 har Gunnar Olsson hustru.
I generalmönsterrullorna finns inte bara soldaterna, där noteras också rusthållarna. Rörvik hör till Sotenäs kompani; 1689-1694 som nummer 36, fr.o.m. 1708 nummer 31.
1689 heter rusthållarna Biörn Olsson och Olof Larsson. Olof är kvar där också 1694, 1708, 1712, 1713 och 1715. 1718 är Olof Larsson död, i stället har hans änka tagit över. 1725 står att änkan har avstått sin del i rusthållet till Gunnar Olsson.
Här är det något som inte stämmer. Som redan konstaterats med hjälp av domboken var både Olof Larsson och hustrun Kierstin Axelsdotter döda redan 1706, och i mantalslängden är Olof Larsson med t.o.m. 1705 och Olof Nilsson fr.o.m. 1708 (lucka 1706-1707).
Mönsterskrivaren har alltså antingen missat att det var en ny Olof som var rusthållare 1708, Nilsson i stället för Larsson, eller så är det Olof Larssons arvingar det var tänkt att stå.
Det är väl det förstnämnda som är troligast. Dels för att Olof Nilsson ju löst ut Olof Larssons och Kierstin Axelsdotters arvingar, dels för att det 1718 står i rullan att Olof Larsson är död (sedan föregående mönstring 1715) och änkan tagit över och sedan 1725 att änkan överlåter rusthållet på Gunnar.
Det var ju Olof Nilsson som var död då; 1716 står Ingrid för bruket i mantalslängden, och 1724 är hon under barnen, d.v.s. Gunnar.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 31 januari 2014 kl. 20.22
|
I domboken 1706 sägs att Olof Larsson betalat till sin morbror Gunnar Eriksson enligt pantebrev av den 4 april och 20 november 1672. Och i domboken 1727 hänvisas tiil tingsrättens brev av det sistnämnda datumet.
Det här betyder att det borde finnas något i domboken också 1672. Men det ska jag inte ta från dig nöjet att hitta själv, Christina...
|
|
|
|
Av Christina Palm - Söndag den 02 februari 2014 kl. 15.55
|
Hej Jörgen.
Det gäller inte bara att hitta 1672 utan även att förstå vad det står.
Först ska jag rita upp ett släktträd så jag kan smälta all information.
Det kommer att ta en stund.
Nu förstår jag också att jag kanske kan hitta fler släktingar/grenar
i dessa församlingar som har haft bränder.
Tack igen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|