|
|
Av Paul Neptune - Torsdag den 20 februari 2014 kl. 16.59
|
Hej,
Min mormors farfars farfar var bonden Olof Johansson i Lössgård, Kville. Han dog ca 1810 och var ingift i Lössgård genom hustrun Ingeborg Olofsdotter. Olof Johanssons eget ursprung har varit svårt att utreda. För ett år sedan fann jag en bouppteckning efter hustrun Dårdja Olsdotter år 1789 (bouppteckning 735:1789 Kville häradsrätt). Hon var hustru till båtsman Anders Rås/Rös i Saltan under L Jore. Från tidigare äktenskap efterlämnade hon sonen Olof Johansson i Lössgård.
Jag har sedan sökt en tänkbar fader till Olof Johansson och har nu funnit bonden Johannes Andersson som avled år 1764 i Övre Tun, Svenneby. Han efterlämnade (Bouppteckning 609:1764 Kville häradsrätt) änkan Dordi Olsdotter samt en radda av barn. Bland annat sonen Olof, minderårig. Jag har länge sökt Olof Johanssons ursprung i Kville, utan att lyckas. Hans son Johannes Olsson född i Lössgård ca 1785 blev strandsittare i Taskan, Kville.
Är det någon som vet mer om den år 1764 avlidne Johannes Andersson? I bouppteckningen 1764 framgår att han hade en bror Per Andersson som också bodde i Övre Tun och bevakande den avlidnes minderåriga barns intressen. Bouppteckningen är även otydlig avseende en Lars Gunnarsson, som också bevakar barnens intressen. Han skrivs som broder och samtidigt har någon strukit ett streck över "döttrarnas". Skulle kunna uppfattas som att skribenten först trott att Lars Gunnarsson var bror till barnen. Men sedan insett att han var bror till den avlidne.
Johannes Andersson dyker upp i mantalslängden för Övre Tuns Prästgård första gången år 1727 tillsammans med Gunnar Olofsson. Denne Gunnar finns med i mantalslängder och jordeböcker ända sedan 1600-talets slut. Johannes Andersson förekommer under Övre Tun, Svenneby prästgård redan på 1710-talet.
Jag misstänker att Gunnar Olofsson i Övre Tun var styvfar till Johannes Andersson och Lars Gunnarsson halvbror till Johannes. Lars Gunnarsson står från 1742 som hälftenägare till Övre Tun tillsammans med Johannes Andersson.
Är det någon som tittat på denna släktgrupp?
Mvh/Paul Neptune
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 21 februari 2014 kl. 00.56
|
Detta är gamla bekanta som jag har 'rotat' i förr.
Johannes Andersson var gift två gånger.
Första hustrun vet jag inte förnamnet på, men hon var dotter till Gunnar Olsson.
När den första hustrun Gunnarsdotter dog och Johannes gifte om sig med Dordi Olsdotter vet jag inte heller, men det måste ha varit under tiden som de stora luckorna finns i mantalslängderna.
I första giftet hade Johannes barnen Johannes, Christen och Börta. I det andra Anders, Olof och Elsa.
Vid Johannes bouppteckning företräds alltså barnen av morbrodern Lars Gunnarsson. (Det står mor i slutet på ena raden och brodern i början på nästa.)
Gunnar Olsson (som f.ö. var brorson till nämndemannen Gunnar Larsson i Ytterby) hade en son och fyra döttrar, och ägde hela Övertun Prästegård. Sonen ärvde 1/3 (2/6) och döttrarna 1/6 vardera. (Gården är f.ö. inte någon riktig prästgård, utan heter bara så för att den har ägts av kyrkan. Det finns också en Vremsgård i Övertun, en frälsegård under Vrems säteri.)
Sonen Lars Gunnarsson kom att efter fadern bruka 2/3 och dennes svåger Johannes Andersson 1/3.
Den systerlott som Johannes brukade utöver hustruns var Kierstin Gunnarsdotters. Sonen Johannes Johannesson löste senare in hennes del i gården, och även sina syskon Christens och Börtas arvedelar i moderns sjättedel. (1:a uppbud vid vintertinget 1762, AIa:53 s. 932 § 21, resp. sommartinget 1764, AIa:56 s. 316 § 23.)
Lars löste in sina övriga systrar Annas och Ingeborgs sjättedelar 1746 (AIa:37, s. 68 § 17).
Vilka av Johannes Anderssons barn som var från första resp. andra giftet framgår dels av vilka syskon som sonen Johannes Johannesson löste ut ur moderns odelsjord, dels av samme Johannes egen bouppteckning.
Sonen Johannes löste alltså ut syskonen Christen och Börta ur gården. Johannes själv ärvde 2/5, brodern Christen lika mycket, och systern Börta 1/5. Och mer än 5/5 finns inte... 
Och i Johannes juniors bouppteckning finns bland skulderna innestående fäderne lösörearv med 9 års ränta till halvsyskonen Anders, Olof och Elsa Johannesbarn. (Tanums, Bullarens m.fl. HR FII:12, s. 285.)
I Johannes Anderssons egen bouppteckning finns dessutom innestående möderne arv till Börta - även om det inte precis är välskrivet och tydligt...
När sonen Johannes Johannesson tar över bruket fr.o.m. mantalslängden 1762, så står fadern Johannes Andersson med hustru som inhyses. Förmodligen har de då haft en undantagsstuga, eftersom de noteras som ett eget hushåll (gamla föräldrar brukade ju vid den här tiden annars bara försvinna ur längderna efter att de hamnat "under barnen").
Och i längden 1765 noteras Johannes senior som död, och änkan Dordi skrivs på Huset (d.v.s. torpet). Där är hon också kvar 1766, och fr.o.m. det året skrivs underårigas namn ut, och hon har då sonen Olof och dottern Elsa. Men 1767 är de borta från Övertun.
Jag har själv tidigare misstänkt att det är samma Dordi Olsdotter som gifte om sig med båtsman Ross/Röss. Både moderns och barnens namn passar ju lite för bra för att man ska tro att det är slump - vilket dock inte hindrar att det ändå kan vara en slump... Några bevis har jag dessvärre inte.
|
|
|
|
Av Paul Neptune - Fredag den 21 februari 2014 kl. 07.25
|
Än en gång tack för all hjälp! Det var väl ungefär så jag misstänkte att det var... Jag kunde inte se några kopplingar bakåt i tiden som pekade på att Johannes Andersson hade egna anor i Övertun. Framgår ju också tydligt att Dordi Olsdotter fick det ekonomiskt svårt sedan förste maken dött. Hon gifte tydligen om sig snabbt med båtsmannen Ross/Röss i Kville och förekommer där med sina barn Olof och Elsa/Älsa. Ser i mantalslängderna ut som barn till båtsman Anders Ross/Röss, men i bouppteckningen efter Dordi 1789 klargörs ju att det var hennes barn. Tidpunkter, namnkopplingar mm tyder ju på att detta är riktiga slutsatser. Men man får väl lägga in en osäkerhetsnotering i släkttavlan.
Sedan kan man ju fråga sig vad Johannes Andersson hade för ursprung? Är väl bara att hoppas på tur i fortsatt bläddrande i domböckerna.
/Paul
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Lördag den 22 februari 2014 kl. 09.27
|
Hej Paul!
Hos Kville personhistoriska har jag hittat följande anteckning:
Johannes Andersson från Koberöd under St Wrem, son till Anders där och broder till Per Andersson som några år arrenderade Lilla Wrem.Johannes var hemma på Koberöd 1725 men gifte sig säkerligen detta år och övertog 1/3 av Övertun Prästgård. När Johannes avled 1764 var han gift med Dordi Olofsdotter men hade inga barn.
Det står också att denne Johannes var gift först med Marri Gunnarsdotter, men jag funderar på om han inte först var gift med Anna Gunnarsdotter...
Vet inte vem som gjort denna anteckning, men tror att det är Nils Hansson. Det kan ju vara en ledtråd.....
Jag är släkt med Gunnar Olsson och Anders Ross är min morfars och mormors farmors mormors far.
|
|
|
|
Av Paul Neptune - Lördag den 22 februari 2014 kl. 10.15
|
Hej Birgitta,
Tack för mycket intressanta tips! Ska genast söka på spåret Koberöd. Stämmer ju perfekt tidsmässigt med att Johannes Andersson dyker upp i Övertun 1726. Roligt att du också har kopplingen till Anders Ross. Han gifte ju om sig sedan min anmoder Dordi Olofsdotter dött 1788. Jag följde paret Anders Ross och Dordi i mantalslängderna under 1770-talet. Hon tycks ha levt ensam med sina barn under många år medan maken Anders Ross skrivs som borta i tjänst. Han var väl fullt upptagen med krigen.
Hälsning/Paul
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 22 februari 2014 kl. 19.16
|
Johannes gifte sig omkring 1726. Gunnar finns på Övertun med hustru och 2 döttrar i mantalslängden 1726 (daterad den 11/11 1725). 1727 (12/1 1727) har han bara 1 dotter, men har då gemensamt hushåll med Johannes och hustru.
Om Gunnar Olsson också har en dotter Marin, så måste det vara Johannes hustru. Det finns fyra döttrar, och det var bara Johannes hustru som jag inte visste namnet på.
Kierstin var gift till Store Jore Östergård, först med Lars Hansson och sedan Erik Persson. Ingeborg var gift med Gunnar Jacobsson i Kvillekärr. Anna var mycket riktigt gift med Johannes Andersson - men en annan. När brodern Lars köper sina systrars andel av gården, så framgår av uppbudsprotokollet att den Johannes bor i Holtane.
Det finns en Anders på Koberöd under Vrem. 1725 och 1726 har han en namnlös son i mantalslängden (f. 152v resp. 39v). Sonen är borta 1727, alltså samtidigt som Johannes dyker upp i Övertun. 1734 är Anders utgammal och under barnen, och på nästa rad finns Anders Andersson med hustru. 1748 står att Anders Andersson finns på Dryp under Nord-Grind, och där finns han i samma längd (f. 135r) samtidigt som Koberöd är obesuttet.
Att Johannes bror Per har brukat Lille Vrem stämmer. I mantalslängden 1742 och 1748 finns där en Per Andersson (jag har inte kollat tidigare). Och 1752 (f. 101r) står att han "skrives inhyses i Övertun", och där finns han mycket riktigt i samma längd.
Senare finns Per på Huset (d.v.s. torpet) under Övertun. I Johannes bouppteckning bevakas de omyndigas rätt av farbrodern Per Andersson på torpet Brännebacken under Övertun, och det finns bara en torpare under Övertun (inkl. Vremsgården).
Johannes hade alltså barn (sex stycken) när han dog.
Om någon har fått fram uppgifterna att Anders på Koberöd är Johannes och Pers far samt att Johannes hustru heter Marin, så måste det - som så mycket annat - gömma sig i domböckerna någonstans...
Att Anders Ross noteras som "i tjänst" i mantalslängden betyder inte att han var hemifrån. Det betyder att han var befriad från mantalspenningen.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 22 februari 2014 kl. 21.20.)
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Söndag den 23 februari 2014 kl. 05.54
|
Marri Gunnarsdotter skall ha betalat silverskatten 1724.Var hittar man uppgifter om silverskatten?
Nu förstår jag det här om Anna Gunnarsdotter, hittade Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:52 (1761-1761) Bild 2590 / sid 513 och trodde det fanns ännu en Anna.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 24 februari 2014 kl. 17.30
|
"...så måste det - som så mycket annat - gömma sig i domböckerna eller länsräkenskaperna någonstans", borde jag ha skrivit...
Det är alltså i länsräkenskaperna som man finner vilka som har betalat olika skatter, närmare bestämt i landsboksverifikationerna.
Landsboken är 'kassaboken' för Kronans inkomster och utgifter i länet. Och verifikationerna är 'kvittona' - enorma band med mängder av listor och förteckningar över vilka som har eller inte har betalat alla olika skatter och avgifter, samt vilka utgifter som pengarna har använts till.
Också mantalslängder och jordeböcker är egentligen en del av landsboksverifikationerna, men de har i de flesta fall brutits ut till egna serier i arkiven.
Så gamla verifikationer som i det här fallet finns inte kvar i landskontorets (länsstyrelsens) arkiv på landsarkivet, så då är det Kammarkollegiums exemplar på Riksarkivet som gäller om man vill granska detta närmare.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 07 maj 2018 kl. 00.51
|
I Riksens Ständers kontors räkenskaper 1726 bekräftas under Overtun Prästegård (f. 410r) att Gunnars dotter Marin gift sig med Johannes från Kobberöd.
Och under Kobberöd (f. 407v) står att Johannes är son till Anders där.
|
|
|
|
|
|
|