Forskningstips     ·     Diskussionsöversikt     ·     Sök     ·     Användarkonto 
Arkivguiden   >   Arkivguidens Forum   >   Båhuslän (Bohuslän)   >   Kville   >  
Jacob Olsson (död 1755) och Karin Hansdotter i Fåglekärr
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post14949) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Söndag den 30 mars 2014 kl. 19.28
Hej,
I anslutning till diskussionen kring "Johannes Johansson i Kalvkind" fann jag att hans hustru Börta Jacobsdotter var dotter till Jacob Gullbrannsson och Johanna Jacobsdotter i St. Jore. I en bouppteckning från 30 oktober 1755 i Kville härad (sid 109) framgår att Johanna var dotter till den då avlidne Jacob Olofsson/Olsson i Fåglekärr, Persgården.
Jacob Olofsson efterlämnade 1755 hustrun Karin Hansdotter samt med henne fyra barn; sonen Hans och döttrarna Johanna (gift med Jacob Gullbrannsson i Jore), Marta (gift med Olof Hansson i Hogslätt, Svenneby) samt Olliana omyndig.
Jacob Olofsson/Olsson dyker upp i Fåglekärr 1733 och tycks överta gården efter en Johan - som noteras "härifrån" i mantalslängden. Jag har inte lyckats spåra Jacob Olofsson vidare bakåt.
I hans bouppteckning 1755 finner jag heller inga spår efter hans bakgrund. Men anar eventuella spår efter hustruns/änkans anor. I bouppteckningen noteras under "Infordringar" att änkan Marta Hansdotter i Hogslätt är skyldig 100:- samt att Jacob Nilsson i Ulvanskärr är skyldig 18:-.
Kan det vara så att "änkan" Marta Hansdotter var syster till Jacob Olofsssons hustru? Och att de 100:- härrör från ett gemensamt arv?
När jag sökt i mantalslängderna under Hogslätt i Svenneby tycks ju det vara boställe för präster. Hade hoppats på spår i någon tidig bouppteckning, men har inte lyckats. Är det någon annan som stött på dessa personer?
Hälsningar/Paul
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post14950) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Söndag den 30 mars 2014 kl. 19.47
Jo, Jacob och Karin är bekanta. Därför vill jag säga: Grattis!

Till vad, undrar du kanske? :-) Jo, till att ha kommit in på dessa personer, vilkas förfäder det går att följa så långt bakåt.

Jag ska kommentera det mer senare, jag har lite ont om tid i dag (och förmodligen i morgon också) - och dessutom vill jag ju inte ta ifrån dig nöjet att läsa dessa godbitar själv först... :-)

Alltså, välkommen till Kville och Bullarens sommarting 1727 - för en 'resa' tillbaka till början av 1600-talet!

Tanums, Bullarens m.fl. HR AIa:19, s. 658 § 16, och s. 677 § 30.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post14951) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Söndag den 30 mars 2014 kl. 21.07
Hej igen Jörgen,
Verkligen spännande historisk resa du bjuder på. Jag sökte bland uppbud 1732/33 men fann inget. Dombokstexterna från 1727 förklarar ju en massa. Fantastiskt att man genom denna tvist omgående förflyttas ytterligare 100 år bakåt i tiden.
Jag har nu en första omgång försökt tolka texten. Jag får dock inte riktigt till kopplingarna mellan alla de inblandade personerna. Jag tolkar det som att Jacob Olofsson från Sjöröd(?) vid tinget 1727 plötsligt slänger fram papper som visar att han har rätt till Fåglakärrs Persgård sedan hans farfar Pär Jacobsson mot pant i gården år 1656 lånat ut pengar till dåvarande ägarna. (Jacob Olofsson bör därmed haft en far som hette Olof Pärsson.)
Hur jag än läser detta tolkar jag det som att även Jacob Olofssons hustru Karin Hansdotter genom detta domslut fick rätt till gården. Läser jag fel eller ska det tolkas som att de båda hade rättigheter?
Än en gång stort tack! Och får du tid över om någon dag är jag givetvis väldigt tacksam för mer kommentarer och hjälp att tolka dessa långa texter.
Med vänlig hälsning/Paul
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post14956) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Tisdag den 01 april 2014 kl. 18.21
Hej igen,
Detta var ingen lätt materia... Efter att ha läst 1727 års domboks utdrag flera gånger, tolkar jag det som att Jacob Olofsson var sonson till den Pär Jacobsson som hade panträtt i Fåglekärr. Därmed borde Jacob Olofsson ha haft en (i domboken ej nämnd) far Olof Pärsson. Det ser vidare ut som om Pär Jacobsson hade en hustru Marta Olofsdotter som levde 1692. Jag tycker mig dessutom kunna utläsa att Pär Jacobsson hade en mor Börta Olofsdotter.
Vad gäller Jacob Olofssons hustru Karin Hansdotter tycks även hon varit berörd av rättsfallet. Hennes far Hans Jonsson tycks varit bror till Barbro Jonsdotter och Gunhild Jonsdotter vars män å deras vägnar står som motparter i tvisten. I så fall borde Karin Hansdotters far Hans Jonsson varit son till Jon Jonsson som i sin tur var son till Jon Aslugsson(??? svårtolkat). Hur mycket har jag egentligen misstolkat?!
Jag har försökt i domböckerna finna något från åren 1667 och 1692, som ju nämns i domboken 1727. Men hittills inte funnit något.
Om du Jörgen, i vanlig ordning, har full koll på detta så väntar jag med spänning på eventuell ytterligare hjälp. Det vore ju fantastiskt att i en socken, som saknar kyrkböcker från 1800-talet och bakåt, kunna hitta släktled ned till 1600-talets början.
Hälsar/Paul
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post14977) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Söndag den 06 april 2014 kl. 19.15
Då är jag tillbaka igen... (Det har varit en hel del annat som tagit längre tid än jag räknat med på sistone - men nu har jag tid över att ägna mig åt väsentligheter... :-))

I det första av de ovan nämnda målen vid sommartinget (ST) 1727 (§ 16) sägs att målet är uppskjutet från förra tinget. Och det finns mycket riktigt vid vintertinget (VT) samma år, s. 606 § 28. Sedan fortsätter det alltså vid ST, s. 658 § 16 (där själva tvisten avhandlas), och slutligen på s. 677 § 30 (där Jacob får tingsrättens brev som bevis på att han är ägare av hela Fuglekärr Ödegård).

Tvisten gäller Fuglekärrs Ödegård/Persgård. Jordeboksgården har alltså två namn, som används omväxlande. Ödegården heter den för att den tidigare legat öde, och behållit namnet när bruket åter upptagits. Persgården heter den för att en Per stått som brukare av gården i jordeboken, och hans namn sedan stått kvar där långt efter att andra tagit över bruket. (Jordeboksskatten var ingen personlig skatt, utan knuten till gården. Bondens namn i äldre jordeböcker var man därför inte så noga med att hålla aktuellt; det namnet stod där bara för att identifiera gården, och har också på många andra håll levt kvar i namnet på själva jordeboksgården. "Pers gård" har alltså blivit gårdsnamnet Persgården.) I Fuglekärr finns f.ö. också jordeboksgårdarna Jörnsgården, Larsgården och Sörgården.

Persgården består av 1/4 mantal eller 1 tunna (= 12 sättingar). [Den som undrar vad dessa tunnor och sättingar är något, se under Gårdarnas storlek på sidan Jordnatur och gårdsstorlek i Båhus Arkivguide.]

Tvisten om denna tunna kan delas i två delar, som i sin tur kan delas i två underdelar (eller vad man nu ska kalla det... :-)).

1) 1/2 tunna (6 sättingar). Här hävdar Per Jonsson på Rönningen å egne vägnar, Per Toresson på Gesje mark i Svarteborgs socken å sin hustru Barbro Jonsdotters vägnar, och Anders Andersson i Utgård å sin hustru Gunnild Jonsdotters vägnar att de är rätta odels- och bördemän efter sin avlidne far och svärfar Jon Jonsson, "som den samma ägt och från sig på pantevillkor utsatt".
1A) 4 av de 6 sättingarna. Har uppvisar svaranden Jacob Olsson i Sköröd ett jordeskifte daterat den 14/6 1631 där kärandenas far och svärfar Jon Jonssons far Jon Aslagsson ärvt 4 sättingar i Fuglekärr, vilka Anders Larsson i Store Kville och Tolle Biörnsson i Allestorp enligt pantebrev av den 17/11 1656 bortpantat till Jacob Olssons farfar Per Jacobsson i Sköröd för 16 specieriksdaler [danskt-norskt mynt], som Per förhöjt med 4 riksdaler den 25/10 1672. [Det står 1672 vid ST § 30, men 1692 vid ST § 16. 1672 verkar rimligare med tanke på att den ursprungliga pantsättningen var 1656.] Eftersom Anders i Kville och Tolle i Allestorp kunde panta bort Jon Aslagssons arvejord, så måste väl de i sin tur ha ärvt honom, även om det inte sägs här. Kanske var de gifta med döttrar till Jon, d.v.s. systrar till Jon Jonsson?

De rätta odelsmännen har visserligen rätt att inlösa pantsatt jord, men Jacobs hustru Karin Hansdotter är "av äldre brodern härkommen", d.v.s. hennes far Hans Jonsson är äldre bror till kärandena och alltså son till Jon Jonsson. Karin och Jacob har därmed rätt att inlösa de övrigas andel i dessa 4 pantsatte sättingar odelsjord, vilket också är vad man till slut enas om.

1B) 2 av de 6 sättingarna. Jacob visar också att hans farfar Per Jacobsson å sin hustru Marta Olsdotters vägnar ärvt 2 sättingar. Marta har alltså hälften så stor del som Jon Aslagsson. Det tyder på att det rör sig om en broder- och en systerlott. En tänkbar förklaring skulle då kunna vara att Martas mor var en Aslagsdotter och syster till Jon Aslagsson, men det återstår att bevisa. Det stämmer i varje fall med generationerna: Jon Aslagsson är farfarsfar till Jacobs hustru Karin och Martas mor är farmorsmor till Jacob själv. (Om det är på det viset, så är alltså Jacob och hans hustru fyrmänningar, d.v.s. de har gemensamma förfäder fyra generationer tidigare.)
Denna 1/2 tunna bevisar Jacob med tingsrättens brev av den 19/11 1667 att Per Jacobsson infrälst ifrån Kongl. Maj:t och kronan [den lär väl då ha varit skattevrak] för 25 specieriksdaler, "förmenandes det jorden är nogsamt betald, så att kärandena icke hava därutinnan någon lott att påtala".

2) 1/2 tunna (6 sättingar). Ola Asmundsson i Sköröd å sin hustru Anna Persdotters och hennes systerbarns vägnar hade också instämt Jacob, för att "klandra och återbörda 1/2 tunna skyld eller den andra halva delen uti Fuglekärrs Ödegård" som hans svärfar Per Jacobsson icke bara ägt och sedermera bortpantat till Jacob Olssons farfar Per Jacobsson [två olika Per Jacobsson alltså], Olas svärfar Per skulle också varit "den som först uppröjt och bebyggt Fuglekärr".

[Det sistnämnda kan rimligen inte stämma; gården måste ha brukats långt före hans tid. Pers mor har ju bortpantat en del av den (se nedan), och Pers måg Ola Asmundsson är ju bara en generation efter Per och lever alltså så sent som 1727.]
2A) 3 av de 6 sättingarna. Jacob Olsson svarade med att visa ett brev av den 2/3 1668 vari hans farfar Per Jacobsson i Sköröd för 20 riksdaler courant och på 18 års pantetid tillpantat sig 3 sättingar skyld i Fuglekärr av Lars Nilsson på Grebbestö och hans hustru Marin Aslagsdotter. Den jorden hade Marin ärvt av sin far Aslag i Allestorp, som i sin tur köpt den år 1648 [om den köptes av Ola Asmundssons svärfar Per Jacobsson eller någon annan framgår inte här]. "Varav svaranden slutar att Ola Asmundsson icke med skäl fulltyga kan det dess svärfar varit därav tillförne odelsman, mindre kunna nu däruppå något klander och åtal göra."

2B) 3 av de 6 sättingarna. Pigan Marta Nilsdotter från Fjällbacka strand å sin gamla sängliggande mor Börta Larsdotters vägnar berättade att modern alltid ångrat "att hennes föreskrivne ärvda 3 sättingar jord i Fuglekärr blivit för mindre till kärandens [måste vara svarandens som avses] förmän bortpantade än de hennes morfar Aslag i Allestorp kostat". Börta Larsdotter måste därmed vara dotter till Lars Nilsson och Marin Aslagsdotter på Grebbestö (se nedan).

Jacob visade då genom ett pantebrev av den 25/6 1672 [står också 15/6 på något ställe] att hans farfar Per Jacobsson för 8 riksdaler och 12 öre silvermynt tillpantat sig 3 sättingar skyld i Fuglekärr av samma Lars Nilsson och hans hustru Marin Aslagsdotter på Grebbestö, "vilken jord bemälte Aslag i Allestorp tillförne på pantevillkor bekommit" av Börta Olsdotter och hennes barn i Fuglekärr. Börta var Ola Asmundssons svärfar Per Jacobssons mor.

Jacob visade också en attest att Olas svärfar Per Jacobsson avstått odelsrätten till de 3 sättingarna till Jacobs farfar Per Jacobsson mot att han avstått till honom besittningsrätten till Sköröd, "det han förmodar vara fullt vederlag och således ett byte som icke klandras bör". Men Ola Asmundsson invänder att det "icke kunde vara [Jacobs farfar] Per Jacobssons tillåtet uppdraga till dess svärfar besittningsrätten på Sköröd som är ett frälsehemman".

[Självfallet är det Sköröds ägare som ska godkänna bytet av brukare, men har han inte gjort det? Ola bor ju i Sköröd, precis som Jacob. Har han övertagit det bruket efter sin svärfar? Mantalslängder och jordeböcker får väl visa hur det är med den saken, men om bytet gick igenom, så har ju Jacobs farfar Per avstått åtminstone en del av bruket i Sköröd till Olas svärfar Per, och i så fall har ju den sistnämnde fått den ersättning han ville ha för sina 3 sättingar i Fuglekärr (bruknings- och besittningsrätten till ett frälsehemman har ju också ett ekonomiskt värde), och då borde ju inte Jacob behöva betala en gång till för samma jord.]
Jacob kommer också här överens med kärandena att betala odelslösen till dem, alltså till Ola Asmundsson och hans hustru Anna Persdotter i Sköröd och hennes systerbarn samt Börta Larsdotter på Fjällbacka, med avdrag för hans farfars utlagde pantepenningar.

Här har vi alltså en Aslag i Allestorp som dels har köpt 3 sättingar 1648 och dels tillpantat sig ytterligare 3 sättingar (när framgår inte, men före 1672 när Aslags arvingar i sin tur pantade bort dessa 3 sättingar till Jacobs farfar Per Jacobsson i Sköröd). Av vem han köpte jorden 1648 framgår inte, men det är väl troligt att säljaren är Ola Asmundssons svärfar Per Jacobsson eller dennes föräldrar. Det var i varje fall Börta Olsdotter och hennes barn i Sköröd som pantade bort de andra 3 sättingarna, och ett av barnen är alltså denne Per Jacobsson.

Är Aslag i Allestorp far till ovan nämnde Jon Aslagsson? I så fall måste skiftebrevet från 1631 vara efter Aslags hustru, alltså Jons mor. Om Jons arv 1631 var efter fadern, så lär det ha varit förenat med vissa svårigheter för samme far att köpa 3 nya sättingar 17 år senare... :-)

En sak som talar för att Aslag i Allestorp är far till Jon Aslagsson är att en av de som pantade bort Jons arvejord (alltså Tolle Biörnsson) bor i Allestorp. En sak som talar emot är att Marin Aslagsdotter på Grebbestö omtalas som den ende arvingen till Aslags 6 köpta och tillpantade sättingar. Marin och hennes man Lars Nilsson kan visserligen ha löst ut övriga arvingar, men det är väl mindre troligt eftersom de bor på Grebbestö och pantade bort jorden.

Detta kan man spekulera om i det oändliga - då är det bättre att spankulera omkring i äldre domböcker för att se om man finner några ledtrådar där... :-)

För att sammanfatta det hela med utgångspunkt i Jacob Olsson och Karin Hansdotter:

Jacob Olssons farföräldrar är Per Jacobsson och Marta Olsdotter i Sköröd. Jacobs far måste därmed heta Ola Persson.

Karin Hansdotters far är Hans Jonsson, som är bror till Per Jonsson på Rönningen, Barbro Jonsdotter på Gesje mark och Gunnild Jonsdotters i Utgård. Och de är alla barn till Jon Jonsson, som i sin tur är son till Jon Aslagsson.

Marta Olsdotter kan eventuellt vara systerdotter till Jon Aslagsson, som eventuellt är son till Aslag i Allestorp.

Däremot är Börta Olsdotter i Fuglekärr inte mor till Jacobs farfar, utan till den andre Per Jacobsson, alltså Ola Asmundssons svärfar.

Jag hoppas att jag har fått allt rätt nu... :-)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post14978) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Söndag den 06 april 2014 kl. 19.26
Jacobs och Karins barn delar upp gården 1767. Det framgår av uppbudsprotokollet vid sommartinget det året.

Dottern Johanna och hennes andre man Ola Jonsson i Store Jore i Kville socken säljer hennes del till systern Marta och hennes andre man Fredrik Swennungsson i Hougslätt i Svenneby socken (s. 1009 § 11).

Och dottern Oliana och hennes man Anders Nilsson i Store Gillingsmarken i Bottna socken säljer hennes del till brodern Hans och hans första hustru Christiana Christensdotter i Fuglekärr (s. 1014 § 13).

(Ändrat av kontoinnehavaren den 06 april 2014 kl. 19.32.)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post14979) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Thomas Christianson - Söndag den 06 april 2014 kl. 19.42
Oliana Jacobsdotter död 1804-04-18 i Gillingsmarken och Anders Nilsson blir föräldrar till Börta Andersson som Hans Tollesson Snäll gifte sig med, se diskussionen om Hans Tollesson Kleva eller?
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post14982) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Söndag den 06 april 2014 kl. 20.06
Det stämmer. Jag hade precis lagt in en kommentar om den saken i diskussionen om Hans Tollesson i Kleva innan jag upptäckte ditt inlägg här. Här går det undan... :-)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post14983) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Söndag den 06 april 2014 kl. 22.24
Hej Jörgen,
Det är fantastiska lösningar du presenterar. Jag hade aldrig fixat denna tolkning av rättstvisten kring Fåglekärr på egen hand. Nu behöver jag tid för att gå igenom hela härvan ordentligt. Man kan ju konstatera att det varit tur i oturen att domböcker och bouppteckningarna bevarats i dessa socknar - där vi saknar kyrkböcker.
Denna rättstvist borde ju också vara till stor hjälp för många andra med Kville-anor, inte bara kring familjen i Kleva. Det är ju massor av släktled som utgår från dessa personer.
Tack så väldigt mycket Jörgen för att du tagit dig tid med allt detta.
Med vänlig hälsning/Paul
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15354) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Johan Mattsson - Söndag den 07 december 2014 kl. 10.37
Denna information berör inte direkt Jacob Olofsson och Karin Hansdotter, men kanske möjligen kan ge ytterligare ledtrådar till diskussionen kring Aslag mfl på Allestorp, vilka ju berörs här. Aina Andre ger i sitt utmärkta dokument med avskrifter från domböcker följande information om Allestorp:

Anno 1702 d. 18 Februarj ordinarie tingh medh Qwille och Bularens Härader (Göta Hovrätt Volymbeteckning hos SVAR EVIIAABA:33 kort 1-2/3)

17. Äskade Pär Jacobsson i Sörgård i Tahnums sochn dehlning och skiffte uppå någon jordh som effter dheras fader Jacob Asslacksson är arffallen och inlade alltså till dhes afgiörande dhen älldste broderen Axell Jacobsson ett skifftebref som uppå Rabalshe Ting d. 22 Feb: Ao 1686 är uprättat, hwillcket uthwissar hurusåssom deras fader är tilldehlt af odellssjord i Allstorp för sin fodran 3 sättingar och 1 skrull till arfz af odellssjorden dersammastädes 3 setting:r 3 1/3 skrull fant? 6 settingar och 1/3 skrull af pantejorden i Allstorp är faderen tillfallet 4 settingar 2 2/3 skrull för 49 dr 10 2/3 Smt pantejord i Damp Esteen 9 settingar 2 2/3 skrull för 24 dr 13 1/3 öre Smt Pantejord i Bäckwall 7 settingar 1 1/3 skrull för 50 dr Smt dessutan wissas med skifftebreef af d. 9 Martj Ao 1654 dhet Jacobz moder Kirstin Pärssdotter är tillfallet fädernes jord i Esteen 13 settingar 1 skrull, emot hwillcka hans syster fick jord i Foglekiär effter dess Mans berättellsse om förberörde jord äro effter Jacob Asslacksson 5 bröder, Axell, Pär, Anders, Oluf och Jacob Jacobsöner sampt 2 systrar Marta och Johanna Jacobzdöttrar och belöper sig af --------osv


Ting 2 juni 1662 i Qwille schibberije å gården Solbärg (Göta Hovrätts renoverade material. Volymbeteckning hos SVAR EVIIAAAH:9- kort 1/9)

Olle, Hendrich, Udd och Anderss Biörnssönner, sampt Mertha, Börtha och Martha Biörnssdöttrar Panttsätter till sin brodher, Tolle Biörnsson Een? Tunna och Tree settingar schylldh, deress arffweJordh i gården Allestorp för åttetijo Richzdahl. in till dess dee aff dem eller derass arffwingar igen inlöst bliffwer.

/Johan
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15630) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Birgitta d'Aubigné - Måndag den 23 mars 2015 kl. 07.20
Kan Aslag i Allestorp ha efternamnet Olsson?
Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:1 (1660-1675) Bild 356 / sid 683. Ting den 13 octobr 1665. No 1. Då pantsatte brukel: Engelbret Clementsson, Aslagh Oelssons arfwingee? i Allestorp 11 sättr skylldh i Bäkewaldh för 50 rdr hwilken stoodh i undherpant tillförendhe för 27 rdr: men nu belöper sigh till dato bådhe hufwudstoohl, ränta och bekostnadt till 50 rixdahlr.
Skriv ett inlägg

På sidan Formatering (som öppnas i ett nytt fönster) visas hur man får fetstilt och kursiverad text, gör länkar och infogar bilder, med mera.

När inlägget är sänt, så kan du ändra i det inom 12 timmar, genom att klicka på knappen Redigera detta inlägg till vänster om ditt namn i inlägget.

Om du abonnerar på inlägg från den här diskussionen, så får du besked per epost direkt när någon har svarat på ditt inlägg, och också om någon långt senare upptäcker diskussionen och kommer med ytterligare upplysningar (något som är lätt att missa annars). Logga in för att abonnera via länken Användarkonto överst på sidan.

OBS 1! Lämna inga personuppgifter om nu levande personer! Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om vad som räknas som personuppgifter (sidan öppnas i ett nytt fönster).

OBS 2! Glöm inte att alltid ange källan till de upplysningar som du lämnar både när du svarar och frågar, och att alltid tala om vad du redan vet och var du redan har sökt när du ber om hjälp. Och gör inte samma inlägg under flera rubriker. Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om varför detta är viktigt (sidan öppnas i ett nytt fönster).

Endast registrerade användare kan skriva inlägg här. Du kan registrera ett användarkonto, om du inte redan har ett.
Användarnamn:
Lösenord:

Du måste förhandsgranska inlägget innan det kan sändas.

Om Arkivguidens Forum      ·     Forumregler      ·     Kontakt      ·     Upphovsrätt (©)