Forskningstips      ·     Diskussionsöversikt      ·     Sök      ·     Användarkonto
Arkivguiden   >   Arkivguidens Forum   >   Båhuslän (Bohuslän)   >   Kville   >   Arngrim i Lersten (död omkr. 1660) och hans släkt   >  
Arngrim i Lersten (död omkr. 1660) och hans släkt [äldre inlägg]
Diskussionens rubrik var tidigare "Gullbrand Bengtsson, troligen född i Kville socken, död i Svenneby socken 1790", men ändrades då den kom att också handla om många tidigare generationer.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12877) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Tisdag den 09 oktober 2012 kl. 14.32
Hej Jörgen,
Detta är väldigt intressant. Återkommer när jag hunnit djupa i materialet.
I diskussinen om Ingeborg Hansdotter i Sundal, Svenneby, skrev jag häromdagen att Gullbrand Bengtsson som dog i Sundal 1790 troligen kan kopplas till Torsbo i Kville - bl a genom den bouppteckning du hittat.
Fadern till Gullbrand Bengtsson var i så fall Bengt Gullbrannsson i Torsbo, Kville som avlider någon gång 1771-76. Jag tror mig ha funnit Bengt Gullbrannsson i mantalslängderna tidigare under Lersten (Nedergård?) och son till Gullbrann Bengtsson, som i mantalslängden 1742 anges som död i Lersten (dvs den gård som upptas direkt under Flyg. På samma gård spårar jag en Bengt - trolig far till Gullbrann Bengtsson d ä - bakåt till 1691. Dessförinnan tycker jag mig kunna utläsa att brukarna är "Mickel?" och Anders.
Jag plöjer bouppteckningar på alla ledder för Kville under perioden 1740-1840.
Mvh/Paul
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post12881) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - forumguide - Tisdag den 09 oktober 2012 kl. 22.33
Ovanstående inlägg har hitflyttats från Kville: Sven Andersson i Klev (1700-talet), men är egentligen en fortsättning på Svenneby: Ingeborg Hansdotter, Sundal, död 1794.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13069) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Lördag den 03 november 2012 kl. 20.51
Har funnit en för mig svårläst bouppteckning från den 23 juni 1742 (FII:5 Sid:159 Tanum, Bullaren, Kville o Vette härad). Den gäller vad jag kan se mannen i skatterusthållet Lersten ...Kville Gullbrann Bengtsson och??? hans hustru Maria(?) Andreasdotter. Efterlämnade barn är sonen Bengt Gullbrannsson 26 år (= f ca 1716), dottern Maria Gullbrandsdotter gift med Swen? Johansson i Jore? o yngsta dottern Anna Gullbrandsdotter ogift 22 år.
Bouppteckningen innehåller säkert mer av värde än vad jag uttolkat. Jag tycker mycket tyder på att sonen Bengt Gullbrandsson f 1716 är den som senare dyker upp i Torsbo och blir far till den Gullbrand Bengtsson som avlider i Sundal, Svenneby 1790.
Mvh/Paul
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13071) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Lördag den 03 november 2012 kl. 23.10
"...på halfwa
Skatte Rusthålls hem:t Leersten
Qwille Sokn, efter afl:ne mannen
Gulbrand Bengtßon och des äfwen
afl:ne Hustru Marin Anders d:r,
hwilka sig efterlemnat en Son
Bengt Gulbrandßon
här boendes 26 åhr g., och 2:ne döttrar
Marin Gulbrandz d:r gift med
Truls Johanßon i L:a Jore
och yngsta dotteren Anna
Gulbrandz d:r ogift och 22 åhr
g...."


I uppbudsprotokollet vid Kville och Bullarens hösteting 1745 framgår att Bengt Gulbrandsson har köpt 9 sättingar i Lersten av svågrarna Truls Johansson i Jore och Johan Simonsson i Kalleby. (Tanums, Bullarens m.fl. HR AIa:36, sidan 392, n:r 18.)

Truls Johanssons bouppteckning från 1759 finns i Tanums, Bullarens m.fl. HR FII:8a, sidan 280. Och Marin Gulbrandsdotters (som var gift ytterligare två gånger) från 1774 finns i Kville HR FII:2, sidan 385.

Anna Gulbrandsdotter och Johan Simonsson hittar jag inga bouppteckningar efter, men de finns i Kalleby i Tanums husförhörslängd (AI:1, sidan 13) och dödbok, Anna den 3/12 1764 (C:2, f. 413v) och Johannes (som han heter här, men det är ju samma namn) den 17/11 1772 (C:3, sid. 913).
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13072) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Lördag den 03 november 2012 kl. 23.35
Stort tack för hjälpen!
/Paul
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13075) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Birgitta d'Aubigné - Söndag den 04 november 2012 kl. 08.11
Får jag röra till det hela bakåt i tiden? Kan nedanstående Gullbrand Bengtsson i Lersten ha varit far till Bengt Gullbrandsson i Lersten?Jag är dålig på de olika myntslagen och hur de skrivs.

Tanum m fl hr dombok A1a:13 s. 365.Ting 13 octobris 1714. S.d. framträdde för Tingsrätten Ifwar Biörnsson i Edsten och Gullbrand Bengtsson i Leersten, Nills Andersson i Fiellbacka och Simon Gunnarsson i Biörnåhs? kiärandes till Oluf Biörnsson i Röörwijk i Qwille socken och beklagandes att han försållt 16 sättr landskylld i Hwäskie i Svarteborg soken för 40 Rdr Courrent eller 60 .. smt hwaruti de förmena deras förälldrar och swärförälldrar med Olof Biörnssons swärfader sahl Hans Gunnarsson, lijka berättigade warit; Ty Ifwar Biörnssons sahl: fader Biörn Gunnarsson war broder med Oluf Biörnssons wärfader och hade han 2ne systrar som war Marin gift i Norriet och Ingeborg Simon Ollson i Skiärskijlen? hustru, och en broder Oluf som han eij weet,
wara lefwandes eller död. Bengt Angrimssons moders Marins fader heete Nills Gunnarsson och jämbwähl Nills Anderssons faders fader, war Päder Nillsson i Lijkstaks..? sahl Nills Gunnarssons sohn: och Simon Gunnarssons i Biörnåhsen? och faders moder Kierstin Gunnarsdotter woro och syster till sahl: Hans Gunnarsson; Olof Biörnsson i Röörwijk swarade desse sine contraparter, att hans sahl: swärfader Hans Gunnarsson hade inlöst desse 16 sättr Landskylld i Hwäskie och alltså förmente han, sig wara på sin hustrus Ingeborg Hansdotters wägnar såsom nu ärfwande berättigad dessa 16 sätt uti Hwäskie, att försällia som är 2/3 uti börde Hwäskie gård, och till att bewijsa denna sin tahlan, inlade han, ett gammalt bref af häradshöfdingen Sahl: Gustaf Farter utgifweet, Ao 1666 d: 22 jan: som wijsa skulle att sahl: Hans Gunnarsson, inlöst sina syskons jord i Hwäskie, men såsom detta bref war alldehles sundereijfwet, så att den af lijtet rättelse tagas kunde, inlade Oluf Biörnsson i Rörwijk ett skiftebref dat. 1684 d: 26 julij, som hållit blef efter sahl: Hans Gunnarsson, som dödde i Träswall; uti hwilket wid slutet förmähles att sahl: Hans Gunnarsson ägt siälf 7 3/5 skrull landsskylld i Hwäskie, och inpantat för 15 rdr 15 1/15 skrull skylld i Hwäskie af sin broder Nils Gunnarsson som war hans och dess broders jord i Hwäskie, m.. des broders napn, om det warit Anders kunde inte skiönias. Item hade sahl: Hans Gunnarsson af sin faderbroder Sahl: Wättle Biörnsson, inpantat 4 sättr skylld i Hwäskie, för 12 ..smt, sammaledes af Biörn i Fåglekiärr, och Biörn i Röörwijk 2 1/2 sättr; ytterligare hade och sahl: Hans Gunnarssons systrar, Kierstin och Marta, pantsatt honom sina andehlar, men fins intet för huru myckiet, eller huru stora deras andehlar woro. Dock såsom det äro 16 sättr uti Hwäskie, som sahl: Hans Gunnarsson possiderat och ägt, och han löst af sahl: Wättle Biörnsson 4 Sättr af Biörn i Fåglekiärr och Biörn i Rörwijk 2 sättr och ½, och af sin broder Nils Gunnarsson hans 7 3/5 skrull och de 7 3/5 skrull, som han af sin broder löst, sampt och af systrarna Kierstin och Marta deras dehlar, altså war en broderdehl Anderses eller Biörn Gunnarsssons 7 3/5 skrullar som ickie woro betahlta: altderföre kommo dessa twistande parter således öfwerens, att Oluf Biörnsson utläggia skulle för den 7 3/5 skrullarna som obetahlta woro, efter det wärde som han betahlt till dee andra bröderna tillförenne? för 7 3/5 skrullar nembl: 7 ½.. hwilka komma till att fördehlas emillan de 3 brodersbarnen och en af systrarnas, nembl: Kierstin Gunnarsdotters barn: .....
Resolutio. Såsom swaranden Oluf Biörnsson i Röörwijk, således wänligen öfwerenskommit, med kiäranderna, hans Sahl: swärfaders Hans Gunnarssons i Träswalld i Qwille socken, Bröderna Biörn och Nills Gunnarssons, sampt Systrar Kierstin Gunnarsdotters arfr barn och barnbarn, Ifwar Biörnsson i Eedsteen, Gullbrand Bengtsson i Leersten, Nills Andersson i Fiellebacka, och Simon Gunnarsson i Biörnås, med flera deras som ärfwa, att han Oluf Biörnsson skall ärläggia till förberde arfwingar 7 ½ rdr Courrent för .......
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13077) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Söndag den 04 november 2012 kl. 09.52
Hej Birgitta,
Detta var bland det krångligaste jag läst! Och jag har som du svårt att tolka siffrornas valörer.
Men nog måste det väl i alla fall vara den Gullbrand Bengtsson i Lersten som senare dyker upp i bouppteckningen 1742. Denne Gullbrand dök ju upp redan 1691 i Lersten efter en Bengt.
Jag försöker hitta något som bevisar att Bengt Gullbrandsson (f ca 1716 i Lersten) är identisk med den Bengt Gullbrandsson som under 1750-talet blir brukare i Torsbo. Man kan ju inte hävda detta bara genom att namnet Bengt Gullbrandsson försvinner från Lersten samtidigt som samma namn dyker upp i Torsbo. Jag har det som en arbetshypotes än så länge.
Nu ska jag försöka tolka denna jättemängd av fakta du pressat in i senaste intressanta inlägg...
Mvh/Paul
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13082) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Söndag den 04 november 2012 kl. 15.25
Det där tar en stund att gre ut, Birgitta, men det är precis sådana mål man som släktforskare vill hitta i domboken - hela tjocka släkten som tvistar om några skrull odelsjord, med hänvisningar många generationer baköver. :-) (1 skrull är f.ö. 1/4 av 1 sätting, som i sin tur är 1/12 av 1 tunna.)

I mantalslängden 1748 (daterad den 7/11 1747) brukas Lersten Nedegård av Bengt Gullbrandsson och Anders Ericksson, och Torsbo av Dafwid Hansson och Ola Carlsson. 1749-1751 saknas längder. 1752 (30-31/10 1751) brukas Lersten Nedegård av Ola Carlsson och Anders Ericksson, och Torsbo av Dafwid Hansson och Bengt Gulbrandsson.

I jordeboken 1748 (1/7 1749) brukas Lersten Nedegård av Bengt Gullbrandsson och Anders Ericksson med 1/2 mantal vardera, och Torsbo av Dafwid Hansson och Ola Carlsson med 3/8 mantal vardera. 1749 års bok är ännu inte skannad av SVAR. 1750 (8/4 1751) brukas Lersten Nedegård av Ola Carlsson och Anders Ericksson med 1/2 mantal vardera, och Torsbu av David Hansson och Bengt Gulbrandsson med 3/8 vardera. Lersten Nedegård är på totalt 1 mantal och ägs av åborna (3 tunnor), medan Torsbo är på 3/4 mantal och ägs av direktör Nils Sahlgren i Göteborg (2 tunnor och 2 sättingar) och kronan (1 tunna).

I generalmönsterrullan 1749 (25/8 1749) är Bengt Gulbrandsson och Anders Eriksson rusthållare för Lersten Nedegård (nummer 121 vid Tanums kompani), och Ola Carlsson och Dafwid Hansson för Torsbo (nummer 29 vid Sotenäs kompani). Därefter finns ingen rulla förrän 1767.

Här är det visserligen några års mellanrum mellan att Bengt Gulbrandsson finns på Lersten och att någon med samma namn dyker upp i Torsbo, men det är ju också en Ola Carlsson som finns på samma gårdar efter respektive före Bengt. Det ökar naturligtvis sannolikheten för att det är samme Bengt, som då har bytt gård med Ola.

Hela Lersten Nedegård är alltså på 3 tunnor. När Bengt löser ut sina systrar ur gården (se mitt förra inlägg) så är det 9 sättingar, vilket alltså ska motsvara två systerlotter. Hans egen broderlott ska då vara lika stor som de två systerlotterna tillsammans, totalt alltså 18 sättingar (1 1/2 tunna), vilket motsvarar halva gården. Bengt äger alltså halva Lersten Nedegård (och Anders Eriksson den andra halvan, enligt jordeboken).

Ola Carlsson och hans hustru Kirstin Larsdotter säljer 1769 och 1776 gården till sin dotter Kirstin Olsdotter och hennes man Anders Persson, 1/4 mantal vid varje tillfälle (Tanums, Bullarens m.fl. HR AIa:61 sid. 1823 n:r 11 resp. AIa:68 sid. 1377 n:r 23).

Bengt har alltså sålt gården till Ola bara några år efter att han löst ut sina systrar, för att därefter bli arrendator på Torsbo (om det nu är han som dyker upp där). Varför? Pengaproblem som tvingade honom att sälja?

1747-1751 års domböcker är ännu inte fotograferade av Arkiv Digital, men svaret finns förhoppningsvis därinne någonstans.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13084) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Söndag den 04 november 2012 kl. 16.09
Ju mer jag läser, desto mer inser jag att Birgittas funna mål är ett fynd. Jag hade heller inte noterat att Olof Carlsson fanns i Torsbo innan Bengt Gullbrandsson kom dit. Här kan man ju snacka om en mycket tydlig indiciekedja.
Det faktum att Bengt Gullbrandsson skiftar gård kan ju ha med hans ekonomi att göra. Men vi har ju heller ingen kunskap om vem han var gift med. Han bör ju ha gift sig före 1748, med tanke på barnens åldrar. Kan hustrun haft koppling till Torsbo?
/Paul
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13087) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Söndag den 04 november 2012 kl. 17.10
Här är ju personer som jag redan har noterade själv - upptäcker jag nu... :-)

En snabbkommentar först, så återkommer jag senare.

Ola Biörnsson och Ingeborg Hansdotter i Rörvik har fyra barn enligt deras gemensamma bouppteckning 1726 (Tanums, Bullarens m.fl. HR FII:1, sid. 58). Bland dem finns:

· Börta, gift med David Hansson i Torsbo.

· Barbro, gift med Hans Johansson i Lille Jore Nedegård och Vernikshede (de flyttade från Jore till Hede enligt mantalslängden 1756). Detta är sannolikt brodern till Truls Johansson i Lille Jore som nämns i Truls bouppteckning 1759 (se ovan). (Alltså Bengt Gullbrandssons svåger Truls, gift med Marin Gullbrandsdotter.)

Där finns i varje fall en viss koppling mellan Bengt och Torsbo. Bengts svågers sannolike bror har en svägerska på den andra halvan av Torsbo. :-)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13088) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Söndag den 04 november 2012 kl. 20.52
Då ska vi se om jag har lyckats att reda ut detta släktnystan... :-)

Biörn [förmodligen i Vässje]
· son Gunnar Biörnsson - förmodligen ursprungligen 4 sättingar i Vässje som brodern Wettle, men inlöst mer, eftersom barnen äger 9 1/2 sätting
· son Wettle Biörnsson - 4 sättingar i Vässje

Gunnar Biörnssons barn:

Hans Gunnarsson, Träsvall - 7 3/5 skrull i Vässje
· dotter Ingeborg Hansdotter, gift med Ola Biörnsson i Rörvik

Biörn Gunnarsson - 7 3/5 skrull i Vässje
· son Ifwar Biörnsson i Edsten
· dotter Marin Biörnsdotter, gift i Norge
· dotter Ingeborg Biörnsdotter, gift med Simon Olsson i Skärkäll ["Skiärkijlen"]
· son Ola Biörnsson, "som han [brodern Ifwar] ej vet vara levandes eller död"

Nils Gunnarsson - 7 3/5 skrull i Vässje
· dotter Marin Nilsdotter, gift med Arngrim
· · dotterson Bengt Arngrimsson
· · · dottersons son [eller måg?] Gulbrand Bengtsson i Lersten
· son Peder Nilsson i Lysekil
· · sonson Anders Persson
· · · sonsons son Nils Andersson på Fjällbacka

Kierstin Gunnarsdotter - 3 4/5 skrull i Vässje
· son Gunnar
· · sonson Simon Gunnarsson i Björnås

Marta Gunnarsdotter - 3 4/5 skrull i Vässje

Anders Gunnarsson, "som utomlands ogift dödde" - 7 3/5 skrull i Vässje

Dessutom har Biörn i Fuglekärr och Biörn i Rörvik ägt tillsammans 2 1/2 sätting i Vässje.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13089) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Söndag den 04 november 2012 kl. 21.21
Helt fantastiskt! Det är för mig helt obegripligt hur du Jörgen lyckats reda upp denna släkthärva. Din formulering i ditt förra inlägg "Bengts svågers sannolike bror har en svägerska,,," slår det mesta.
Jag är mycket tacksam
/Paul
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13090) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Birgitta d'Aubigné - Måndag den 05 november 2012 kl. 08.11
Så roligt! Kan denne Peder Nilsson vara gästgivaren Peder Nilsson i Lysekil, gift med Börta Persdotter från Mellby i Bro socken?
Jag sparade på denna dom därför att jag hoppats hitta något samband med Gunnar Larsson i Ytterby i Svenneby socken. Han ska ha haft en hustru Marta Hansdotter, vars syster Sigrin bodde på Vässje.Men,till slut kanske jag får ihop något annat släktförhållande till mig!
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13091) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Birgitta d'Aubigné - Måndag den 05 november 2012 kl. 08.48
Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:1 (1660-1675) Bild 72. Mål nr 14.
Kan inte tyda.. Bengt Angrimsson i Leersten .. skall hafwa befriat? Anna Stenorsdotter; hwilket han/hon bekomma... någon fick böta till cronan.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13092) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Måndag den 05 november 2012 kl. 09.51
Hej Birgitta,
Jag tycker det ser ut som att Bengt Angrimsson i Leersten "saghtes hafva besofvit Anna Stenorsdotter?,... hvilket han bekienna, afsades skola därför bötha ..... Tolf dal? till Cronan.
Jag har ju tidigare noterat en trolig far till Gullbrann Bengtsson o Lersten i mantallängderna 1690 och tidigare med namnet Bengt. Med detta ditt nya fynd kan vi ju tänka oss att det rör sig om Bengt ANGRIMSSON.
Sedan kan man ju undra vad som hände fortsättningsvis mellan Bengt och Anna i målet. Gifte de sig? Blev hon mor till Gullbrand?
Nyttiga fynd du gör!
/Paul
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13093) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Måndag den 05 november 2012 kl. 10.23
Har nu kollat jordeböckerna för denna gård i Lersten:
1690 Bengt i Lärsten
1675-1685 Anders, Bengt i Lersten
1668 Angrim i Lersten
Gården noteras 1690 som rusthåll nr 120. 1675 står något om "Ryttare" i vänsterkanten.
Ser således ut som om Angrim ägt gården 1668 och under tiden fram till 1675 troligen dött och gården övertagits av Bengt Angrimsson och dennes bror? Anders. Någon gång efter 1685 blev Bengt ensam ägare.
Ibland får man ju olika uppgifter beroende av om det är jordebok eller mantalslängd.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13095) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Måndag den 05 november 2012 kl. 14.49
Bengt Arngrimsson är ju med ovan som dotterson till Nils Gunnarsson. Och nu kan vi stryka min gardering "[eller måg?]" vid Gulbrand Bengtsson; han är son till Bengt Arngrimsson.

Detta framgår av generalmönsterrullan 1713 (s. 361; n:r 121 vid Tanums kompani, Lersten):

"Nämndemannen Bengt Annegrimsson död, i stället dess son Guldbrand Bengtsson som är enrollerad till båtsman och intet kan för rusthållare införas innan han bliver båtsmanstjänsten entledigad."

Den texten om enrollering återkommer sedan i rullorna 1715 och 1718, men 1725 står att "Gullbrand är 1722 ifrån enrolleringen entledigad" och är alltså införd som rusthållare.

Då återstår 'bara' att få bekräftat att Bengt Gulbrandsson i Lersten är den samme som namnen i Torsbo. Ola Carlsson gör ju det mycket troligt - det vore ett märkligt sammanträffande annars - men man vill ju vara säker.

Jag har ännu inte kollat äldre mantalslängder och jordeböcker, men detta med en Anders på samma gård kan ju förklara det som också står i rullan 1725: "A:o 1721 har Nils Andersson lagl. tillträtt 1/2 rusth. med Gullbrand Bengtsson, såsom odelsrätt efter föräldrarne."

Att Bengt Arngrimsson i Lersten är nämndeman borde jag ju ha känt igen - jag som alltid ser i nämndemanslistan i början av domböckerna för att se hur många av mina förfäder som satt med där den dagen... :-) Bengt är inte en av dem, men däremot Gunnar Larsson, som jag återkommer till senare under Svenneby.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13096) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Birgitta d'Aubigné - Måndag den 05 november 2012 kl. 15.38
Jag brukar också kolla nämndemännen:-))
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAABA:327 (1710-1710) Bild 290 / sid 51 No2.
S.d. kallades Lars Larsson i Solbergh åt? sahl Bengt Angrimsson i Leersten som widh? döden afgången war, ställe, till nämndeman emedan han af nämnden och många flere hade ett godt wittnesbörd om sin skickligheet och wälförhållande? och aflade han altså nu sin nämndemanseedh med handh å book.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13103) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Birgitta d'Aubigné - Tisdag den 06 november 2012 kl. 07.52
Hittat följande mål, en avskrift från Kville personhistoriska:

Ting den 22 juni 1663 uti Kville Scheberi.
4. Hans Jakobsson i Lersten klagar att Angrims arvingar ibidem haver trängt honom ifrån det gårdsbruk deras fader förmente honom med sig och haver han årligen givit sin landskyld där för. Jacob och Bengt Angrimssöner svara på sine egna och sin moders vägnar att Hans nogsamt med deras faders minne men nu efter deras faders död vill Bengt bruka samma fjärdepart i gården...
Ting 1694 den 4 juni med allmogen av Kville och Bullarens härader.
22.Tressvall, Torp. Kville. Jöns Olufsson i Tressvall har stämt Björn i Torp för 3 Rdr. Cu som Biörn varit skyldig dess Hu:s förra man salig Hans Gunnarsson i Tresvall. Skulden finnes uppförd i skiftesbrevet Jöns salig förman upprättat år 1684 d. 26 juli och var det utlagt till Jöns styvdotter Kierstin Hansdotter. Biörn mötte men ville befria sig från gälden med förevändning att denne salig Hans Gunnarsson hade sin husvaro med dess moder hos Biörn i Torp uti 20 års tid, han hade därtill en skäppa utsäde/mark att så på/ och förmente att gälden därmed skulle vara betald. Var till svarandes att Hans Gunnarsson den tiden var dräng och ogift som jämväl försörjde sin moder så att Biörn väl hade sin fyllnad därföre eljest hade han honom ej så länge haft till husman.
Nämndeman Bengt Angrimsson i Lersten som är förmyndare för barnen kunde övertyga Biörn att han var närvarande då inventarium med skiftet upprättad den tiden hade Biörn intet motsagt utan blef i skiftesbrevet uppfört och då oemotsägligt. Resol: Rätten dömer Biörn i Torp att han skall nästkommande höst till martini dag samma 3 Rdr betala.

Detta mål tillför väl inte så mycket, men Bengt Angrimsson är i alla fall med som förmyndare.

Hittade också, avskrivet, men hittar just nu inte vilket år och dag detta var uppe i rätten:
Angrim i Lerstens arvingar: Simon i Norbyn och Marith i Råröd sälja, sköte och avhända från sig och sina arvingar till deras svåger Thore Andersson och systern Gertrud Olsdotter bemte Thores hustru, samt deras arvingar 10 sätt. skyld i Nederg. Widingen som Wättle påbor för 60 Rdr....

Men hur hitta sambandet med Torsbo.....
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13104) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Birgitta d'Aubigné - Tisdag den 06 november 2012 kl. 08.23
Nu hittade jag målet. Angrims arvingar - Vidingen var uppe år 1662 den 2 juni.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13105) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Tisdag den 06 november 2012 kl. 08.36
När jag läst jordeböckerna har jag uppfattat det som att Angrim i Lersten levde såväl 1668 som 1660. Först efter 1668 dyker Anders och Bengt upp i jordeboken. Men 1668 ska man kanske utläsa Angrims arvingar?!
Förflyttningen från Lersten till Torsbo känns ju väldigt övertygande runt 1750. Tråkigt att domböckerna inte är lätt tillgängliga just nu. Men det klarnar väl med tiden.
Avskriften från tinget 1663 ger ju för övrigt en tydlig bild av samtiden.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13106) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 06 november 2012 kl. 11.23
Böndernas namn i gamla jordeböcker ska man ta med en rejäl nypa salt.

När en namngård (t.ex. Lersten) har flera jordeboksgårdar (i Lerstens fall Nedegården och Oppegården), så står inte jordeboksgårdarnas namn i de äldre jordeböckerna, utan endast namngårdens namn på alla (i det här fallet alltså endast Lersten på båda gårdarna). Det var alltså genom böndernas namn som man kunde skilja jordeboksgårdarna åt. Men vilka namn som stod där - om det var den som verkligen brukade gården det året eller en sedan många år död bonde - spelade mindre roll; det gällde bara att kunna identifiera gården, så att skatten betalades. I vissa fall har t.o.m. bondens namn levt kvar ända in i vår tid som namn på jordeboksgården (t.ex. Asmundsgården och Botolfsgården i Vidingen).

När jag tidigare (för en hel del år sedan nu) gick igenom de gamla jordeböckerna för att notera vad det stod om samtliga gårdar i Svenneby socken (som ju också hör till Kville härad), så framgick det tydligt att exakt samma uppgifter gick igen från år till år på alla gårdar; så ändrades uppgifterna samtidigt på alla gårdar, och sedan hängde de nya uppgifterna med oförändrade i många år. Och då lär det ju vara likadant i Kville socken; det var ju samme skrivare.

Det jag noterade då var att 1661 års bönder står kvar t.o.m. 1669. 1671 har det ändrats, och det årets uppgifter står sedan kvar t.o.m. 1684. 1697 är det nya uppgifter, och då också (för skattegårdarna) detaljerade upplysningar om vilka som har delar i gården. Det är också 1697 som jordeboksgårdarnas namn står utsatt för första gången.

Nu satt jag på landsarkivet och läste jordeböckerna som finns där (landskontoret/länstyrelsens exemplar). På Riksarkivet (Kammarkollegiums exemplar) finns årgångar som saknas på landsarkivet. För tiden före 1697 är det dessa som bara finns på Riksarkivet: 1660, 1670, 1672 och 1674 samt 1685-1696.

Framför allt landsarkivets stora lucka mellan 1684 och 1697 täcks alltså här. Den slentrianmässiga avskriften av föregående år höll därför kanske på längre än till 1684 - men å andra sidan började kanske uppgifterna att hållas aktuella innan 1697, liksom noteringen av jordeboksgårdarnas namn. Det börjar väl bli dags att kolla det nu, men det är ännu så länge bara några av böckerna i landsarkivets lucka som finns hos SVAR (det verkar inte finnas något system i vilka böcker som de skannar...).
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13107) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 06 november 2012 kl. 11.42
När det gäller Bengt Arngrimssons efterträdare som nämndeman, Lars Larsson på Nord-Solberg, så framgår det av hans bouppteckning den 12/5 1732 att hans hustru heter Marta Bengtsdotter. (Tanums, Bullarens m.fl. HR FII:2, inget sidnummer, AD-bild 283.)

Det är väl en inte alltför vild gissning att Marta är dotter till Bengt Arngrimsson, och alltså syster till Gulbrand.

Det var ju regel (åtminstone i Kville härad :-)) att nämndemannauppdraget gick i arv från far till son eller från svärfar till måg.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13109) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Birgitta d'Aubigné - Tisdag den 06 november 2012 kl. 13.13
Även detta en avskrift från Kville personhistoriska.
Ting 1680 den 8 maj.
4.Förestältes Bengt Angrimsson i Lersten som av Välb. Gustav Farter och Bef. man Anders Gietterbock var tillkallad att vara närmast till nämndemanstjänsten efter Bryngel i Berg, han skulle också i dennes ålderdom förrätta vad som till samma tjänst hörde och nu i kriget är Bryngel död och i mellertid haver denna Bengt förrättat samma tjänst men inte avlagt sin ed förrän nu, vilket han gjorde efter 35 Kap. i tingsbalken och Sveriges lag.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post13113) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Onsdag den 07 november 2012 kl. 08.51
Hej Birgitta o Jörgen,
Spännande fynd. Att nämndemannauppdragen näst intill ärvdes känner jag igen från andra landsdelar. Men kan peka på vissa släkter som "nämndemannasläkter" och riksdagsmännen plockades ju ofta från samma kretsar.
Bra också att känna till sedvänjan att låta namnet på en sedan länge avliden bonde hänga med i många år.
Nästa sida
Om Arkivguidens Forum      ·     Forumregler      ·     Kontakt      ·     Upphovsrätt (©)