Forskningstips      ·     Diskussionsöversikt      ·     Sök      ·     Användarkonto
Arkivguiden   >   Arkivguidens Forum   >   Båhuslän (Bohuslän)   >   Kville   >  
Jöns Olsson (död 1800) och Karin Olsdotter (död 1815), Norra Ejgde
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15731) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Torsdag den 21 maj 2015 kl. 13.03
Jag har länge sökt efter anfadern Jöns Olssons i Norr Ejgde bakgrund. Han dog 1800-03-25 (BOU 1800:575) och efterlämnade änkan Karin Olofsson (död 1816-03-23 BOU:965) samt barnen Bengt, Christina, Ola 20 år, Margareta 22 år och Maria 12 år. En dotter Ingeborg är död men var gift med Olof Jacobsson i Annerås(?). Sonen Bengt kallas myndig och dottern Christina var gift med Olof Persson i Ram????.
Jag har tidigare följt Jöns Olsson med familj i Ejgde bakåt till mantalslängden 1765. Nu har jag funnit honom från 1752 och framåt i mantalslängderna under Råstock.
År 1752 noteras under Råstock att brukaren Olof Olsson är död. Hans änka Kerstin med barn bor kvar och där finns även en dragon Jöns på gården.
1753 står änkan Kerstin och drängen Jöns skrivna på Råstock. Och 1755 noteras att änkan Kerstin gift sig med dess dräng Jöns Olofsson.
Jöns Olsson med familj bor sedan kvar i Råstock fram till mantalslängden 1763. Noteras att hustrun är sjuk och svag. Och jag kan inte uttyda om hon dör före flytten till Ejgde omkring 1764/65. I Norr Ejgde finns i alla fall Jöns Olsson med hustru och styvbarn (Barbro, Olof, Jacob m fl) fram till till sekelskiftet. Styvdottern Barbro antecknas 1765 ha gift sig med Jon Jonasson i Bottna.
I bouppteckningen 1800 kan jag inte utläsa något om hans släktförhållanden bakåt. Han är delägare i ett trankokeri.
Jag kan inte med mantalslängderna avgöra när han gifte sig med min anmoder Karin Olofsdotter. Men barnen Olof (min anfader), Bengt, Christina, Ingeborg, Margareta och Maria var ju i alla fall deras gemensamma barn.
Jag är inte säker, men leker med tanken att den dragon Jöns som förekommer i mantalslängden för Råstock 1752 är samme person som drängen Jöns 1753 och samme person som den dräng Jöns änkan gift sig med före 1755.
I generalmönsterrullan 1749 hittar jag en enda tänkbar Jöns. Det är Jöns Frimodig, under Sotenäs kompani (bild 320) dragon nr 70. Han är då skriven under Bottna Sörgårds rote och antagen 1749. Uppges vara 21 år gammal och bohuslänning. Får avsked 1752.
Avståndet mellan Bottna Sörgård och Råstock är ju ganska kort. Och tidpunkten förefaller rimlig för en f d dragon Jöns Olsson Frimodig att ta drängjobb i Råstock samma år som han slutar som militär.
Är det någon som stött på denne Jöns Olsson från Råstock och Ejgde Norr i sin forskning? Är Jöns Frimodig och Jöns Olsson samma person? Och varifrån kom Jöns sista hustru Karin Olsdotter?
Tacksam för alla tips.
Hälsar/Paul
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15734) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Torsdag den 21 maj 2015 kl. 16.34
Dottern Ingeborgs bouppteckning från 1799 finns i Tanums, Bullarens m.fl. HR 26:917. Och hennes syster Christina bor (enligt Jöns bouppteckning) i Ramsvik, som ligger i Askums socken.

Vid bouppteckningen efter Ifwar Mattsson i Löska (Svenneby socken) den 28/5 1774 var änkan Maria Nilsdotters farbror Jöns Olsson i Ede närvarande (Kville HR 2:355).

Enligt mantalslängderna 1774 och 1775 (alltså de närmast före och efter bouppteckningen) finns det bara en Jöns Olsson i Ede (Nordre och Söndre), och det är i Nordre. (Jag ryser när jag ser den absurda, men officiella, stavningen "Ejgde"... :-))

Maria är dotter till Nils Olsson och Johanna Olsdotter i Löska. Nils dog omkring 1771 (han är med i mantalslängden 1771 och saknas 1772), men någon bouppteckning är inte bevarad. Johanna dog i december 1765, enligt förmyndareprotokollet vid sommartinget 1766 (§ 1, sidan 1082); den bouppteckning som nämns där är inte bevarad.

Nils Olsson och hustru dyker upp på Löska i mantalslängden 1733. 1731 finns där en dragon Anders, och 1733 står det "härifrån" på Anders änka. 1732 finns ingen mantalslängd bevarad, men i jordeboken det året brukas den gårdshalvan av Johanna Halfwordsdotter, som väl då borde vara Anders änka. Den andra gårdshalvan brukas av Anders Halfwordsson, som man väl kan gissa är en bror till Johanna.

Var Nils Olsson och Johanna Olsdotter kommer ifrån vet jag inte. Löska var en kronogård när de kom dit, så det finns inga trevliga uppbudsprotokoll att söka i. Gården skattköptes av Nils och Johanna; de väntade på papper på köpet när hon dog (enligt förmyndareprotokollet). Och gården är inget rusthåll, så inte heller rullorna kan ge några upplysningar.

Men det fanns en Oluf på Löska tidigare. I mantalslängden 1721 står det "härifrån g. öde". Kanske är han far till Jöns och Nils, som sedan fick överta bruket? Men det är å andra sidan inte direkt något ovanligt namn... :-)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15735) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Torsdag den 21 maj 2015 kl. 17.35
Hej Jörgen,
Stort tack! Var en intressant ingång till att lösa mysteriet. Jag hade aldrig själv hittat Jöns Olssons namn i en "främmande" kvinnas bouppteckning. Men han hade således en brorsdotter Maria och en bror Hans i Löska! Synd att man inte direkt kunde koppla Nils och Jöns till ett barndomshem. Men med lite tur hittar man rätt till slut.
Håller med om att det vore skönt att få stava Ejgde som Ede. Man får ju tänka till kring stavningen var gång.
Jag har beställt mer uppgifter kring dragonen Jöns Frimodig från Soldatregistret i Bohuslän. Men frågan är om Jöns Olsson bara var 21 år gammal 1749 - som dragonen i soldatregistret? Om Nils Olsson var gift 1733, så måste han i så fall varit rejält mycket äldre än Jöns. Men det kan ju inte uteslutas.
Mantalslängder mm ger ingen hint om när Jöns Olsson i Ejgde föddes. Årtalet ca 1728 gäller ju bara om Jöns var identisk med dragonen Jöns Frimodig.
Jag får leta vidare. Denna information gör ju också att jag kan utesluta vissa "kandidater" som eventuella föräldrar till Jöns.
Hälsningar/Paul
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15736) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Birgitta d'Aubigné - Torsdag den 21 maj 2015 kl. 18.20
Här kommer lite mer "kött på benen"!

Olof Jonasson Sandberg i Kamstorp och Margareta Gullbrandsdotter hade en gift son på Kamstorp, Anna Olsdotter gift på Udden med Per Tolfsson, Ingeborg gift i Göteborg med Rasmus Rörberg och Carin Olsdotter gift på Ejde med Jöns Olsson.Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt FII:18 (1784-1785) Bild 246 / sid 451.
Olof Persson i Ramsvik har jag i min släkt.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15737) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Torsdag den 21 maj 2015 kl. 19.00
Du är snabb som vanligt. Tack igen!
Detta måste vara dragonen Olof Jonasson Sandberg (soldatregistret BR-08-0031-1740 under Rörvik rote) antagen 1740 och avskedad 1763. Dvs några år samtida med dragonen Jöns Frimodig (BR-08-0070-1749). Försöker hitta denna familj i mantalslängderna.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15738) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Torsdag den 21 maj 2015 kl. 19.03
Hej igen och förlåt!
Jag trodde i hastigheten att bidraget kl.18.20 var skrivet av Jörgen. Såg inte ditt namn Birgitta. Stort tack till dig! Och trevligt att vi har ytterligare släktkopplingar.
Hälsningar/Paul
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15739) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Torsdag den 21 maj 2015 kl. 23.34
I februari 1747 köpte Per Jonasson och hans hustru Anna Gudesdotter i Bottna 1/3 mtl Kampstorp av dragonen Anders Andersson Söderstång (Kville och Bullarens vinterting 1747 §§ 25 och 27, s. 11 och 13).

Av mantalslängden 1748 framgår att det är Kampstorp Oppegård (f. 128r) som de köpt, och att det är från Bottna Östergård (f. 124v) som de kommer.

Den 16/5 1772 förrättades bouppteckning efter Per Jonasson i Kampstorp Oppegård (Kville HR 2:59). Hans änka heter Johanna Corneliusdotter, men han har också varit gift en gång tidigare. De omyndiga barnens rätt bevakades av bl.a. deras farbror Olof Jonasson på "Udestrand".

Det sistnämnda måste vara det samma som stranden Udden, som i mantalslängden kallas Hammaren - allt för att underlätta för släktforskare några århundraden senare... :-)

I 1772 års mantalslängd finns ingen Olof Jonasson på Hammaren, men väl en Olof Sandberg (f. 440r).
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15740) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Birgitta d'Aubigné - Fredag den 22 maj 2015 kl. 06.03
Detta har jag hittat:
Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:41 (1750-1750) Bild 440 / sid 83. No 25. Undersöktes och befants att bonden Pär Jonasson i Kamstorp Qwille sockn, har åtagit sig borgen för sin broder Jonas Jonasson på La Gillingsmarken ...

Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:52 (1761-1761) Bild 5600 / sid 1115. För tingsrätten framträdde änkiomannen Pähr Jonasson på Kamstorp uppegården uti Qwille sockn, ingifwandes i arfskift förrättad bouptekning med arfsfördelning, efter thes genom döden afledna hustru Anna Gudesdotter, under den 6 nästwekne Marti, jemte anmälan thet han förmyndarskap antagit för thes 2ne med hustrun samanaflade döttrar som äro omyndiga, wid namn Karin och Marin.....

Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:64 (1772-1772) Bild 7560 / sid 1455.testamente till Johanna Cornelidotter, förra giftet Anna Götesdotter från Wrångstad.

Johanna från Evenröd, varit gift på Hede Verniksgård tidigare. Även hon i min släkt.

Du behöver inte be om ursäkt Paul. Jörgen är helt klart snabbast!!
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15741) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Fredag den 22 maj 2015 kl. 06.59
Sover ni aldrig! Här framträder tydliga och spännande släktband.
Jag följde Olof Sandberg med familj bakåt på Hammaren.
1771 och 1770 fanns där Olof Sandberg och sonen Sven anges.
1765 noteras Olof Sandbärg, hustrun gammal, fattig samt dotter Karin (dvs den Karin som sedan gifter sig med Jöns Olsson).
Åren 1754-1763 finner man dragonen Olof Sandberg skriven under Hagen, Rörvik. Dottern Karin anges 1763.
Detta stämmer väl med utdraget ur soldatregistret där dragonen Olof Sandberg var skriven under Rörvik rote och får avsked 1763. Är väl då han måste skaffa nytt boende på Hammaren.
Intressant att dottern Karin bor kvar hemma 1765. Det visar att äktenskapet med Jöns Olsson skedde efter 1765.
Jag ska söka vidare efter var Olof Sandberg med familj bodde åren före 1754.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15742) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Fredag den 22 maj 2015 kl. 10.46
Upptäckte att dragonen Olof Sandberg med familj fanns på Hammaren 1753 (mantalslängd bild 120 i SVAR). Står där med son Nils.
1752 finns dragonen Olof Jonasson med hustru på Hammaren.
1742 hittar jag ingen Olof Jonasson/Sandberg. Men på "deras" plats i mantalslängden Hammaren finns en Jon Bengtsson och en notering om att denne vistas på Hagen under Rörvik. Alltså samma ställe där Olof Sandberg med hustru bor 1754-63.
Läser man i längden på Hagen under Rörvik finner man 1742 Jon med hustru samt raden under en Margareta med tillägg "på Hammaren". Frågan är om denna Margareta är Olof Jonasson Dahlbergs hustru Margareta Gullbrandsdotter?
I mantalslängden för Hagen, Rörvik 1734 finns varken Jon eller Olof. Men 1734 är Jon Bengtsson med hustru skriven på Hammaren.
Kan Jon Bengtsson vara far till Olof Jonasson Dahlberg?
I förbifarten noterade jag också att det 1733 fanns en dragon Jonas Jonasson i Lilla Gillingsmarken. Du Birgitta skrev ovan om att Pär Jonasson i Kamstorp 1750 tagit på sig borgen för sin bror Jonas Jonasson i Lilla Gillingsmarken. Kan detta vara samma person? Denne Jonas var ju i så fall dragon redan 1733 och borde väl varit född ca 1715 eller tidigare.
Jag har sökt i mantalslängderna för Kville, Bottna och Svenneby 1733 utan att finna Jon Bengtsson eller Olof Jonasson Dahlberg.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15744) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Fredag den 22 maj 2015 kl. 13.01
Nu ska jag krångla till det... :-)

Jag har 'jagat' Jonas Jonasson på Lille Gillingsmarken i Bottna socken - och han såg ju ut att vara lätt att följa...

I mantalslängden 1728 finns där dragonen Udd med hustru; han är betalande, och är alltså gårdsbrukare (annars hade han som dragon varit skattebefriad). 1729 är Udd "härifrån", och i stället har Jonas och hans hustru kommit dit; han är också dragon och betalande/gårdsbrukare.

Jonas och hustrun är kvar där 1730 och 1731. 1732 saknas mantalslängd. 1733 är det första året som efternamnen är med i mantalslängden, och då heter han Jonasson, och är fortfarande dragon. 1734 är Jonas inte längre noterad som dragon. Sedan är det en lucka bland mantalslängderna; nästa bevarade är 1742, och då är den enda ändringen att sonen Lars har tillkommit. Och sedan är det en ny lucka. 1748 är sonen borta, bara Jonas Jonasson och hustrun m.a.o.

Och 1750 gick alltså Per Jonasson på Kampstorp i borgen för sin bror Jonas Jonasson på Lille Gillingsmarken, så då måste det ju vara han som har funnits där sedan 1729... Nä, det är naturligtvis alldeles för enkelt... :-)

Lille Gillingsmarken utgör tillsammans med Bottna Knutsgård rusthåll nummer 69 vid Sotenäs kompani. Så hur ser det ut där i mantalslängderna för samma period, alltså 1728-1748?

Jo, 1728-1731 finns på Knutsgården den gifte Olof och den ogifte Jöns. 1733-1734 heter båda Nilsson, Olof är nu änkling och Jöns gift.

1742 börjar det 'roliga'... :-) Olof är gift igen och har en son Nils - men i stället för Jöns finns där en Jonas Coragiefält med hustru. Efternamnet 'luktar' onekligen soldat, men det står inget om att han är det. 1748 är både Olof och hans hustru döda, i stället har tillkommit Nils Olsson från Skärholmen; det är väl sonen som har flyttat hem för att ta över gården, fömodar jag. Jonas Corasiefält (som det stavas här) och hustrun är kvar också 1748.

1749-1751 är det en ny lucka bland mantalslängderna. 1752 är det bara Nils Olsson kvar på Knutsgården, och på Lille Gillingsmarken finns - Jonas Corasiefält med hustru! Men, hallå! Vad är det som sker? :-)

Låt oss söka hjälp i jordeboken:

1736 brukas Knutsgården av Ola och Jöns Nilssöner med 3/8 mtl vardera (hela gården är alltså på 3/4), ägare är åborna och deras medarvingar. 1738 har Jöns ersatts av änkan Karin Eriksdotter, och Ola och Karin äger hälften var ihop med sina respektive medarvingar.

1740 och 1741 har Jonas Couragefeldt kommit i stället för Karin, men det är fortfarande åborna och deras medarvingar som är ägare. 1744 är brukarna desamma, men som ägare står nu åbon Ola och hans bror Erik i Bottna Kronogård på hälften, och den andra hälften ägs av Jonases styvson Gabriel. 1746 är det ingen ändring. 1748 har Nils Olsson tagit över bruket av 3/8, och det är han och hans syskon samt Erik i Kronogården som äger hälften, och den andra hälften ägs av Jonas styvson (som inte har något namn här).

1750 är Nils kvar vid bruket av halva Knutsgården, som har samma ägare; den andra hälften är nu utbruk av Carl Flink i Kronogården, men ägare är Jonas i Gillingsmarken och dess styvbarn.

Lille Gillingsmarken är en krongård på 1/4 mtl, och den har 1736-1748 brukats av Jonas Jonasson, men 1750 är det Jonas Couragiefelt.

(Det finns också jordeböcker mellan de år som jag räknar upp här, men de finns inte hos SVAR.)

I generalmönsterrullorna 1725-1744 har nummer 69 bara rusthållare som återfinns på Knutsgården i mantalslängderna; ingen rustållare från Gillingsmarken alltså.

Men 1749 har det hänt saker. Då heter rusthållarna Nils Olsson samt dragonerna Jonas Couragenfelt och Jonas Nyman. Deras dragon heter Olof Örberg och har gjort så hela den här tiden; det är alltså ingen av Jonasarna som rider för det egna rusthållet (de är alltså bara rusthållare här, och måste då tjänstgöra som dragoner för några andra rusthåll). Couragenfelt var rusthållare också 1744, men han var ju då på Knutsgården. Det nya 1749 är Nyman, som ju måste vara Jonas Jonasson i Lille Gillingsmarken, alltså han som har varit där sedan 1729.

Brukaren av Lille Gillingsmarken har alltså också blivit rusthållare 1749. När sedan Couragefeldt efterträder Nyman som brukare och rusthållare där, så behöver han en borgensman som garanterar att han sköter rusthållet (gården är ju en kronogård, så han kan inte sätta sin egen gård som säkerhet som en rusthållare på en skattegård).

Bouppteckningar:

Den 16/5 1738 efter Jöns Nilsson på Bottna Knutsgård. Änka Karin Eriksdotter.

Den 19/4 1742 efter Karin Eriksdotter på samma gård. Änkeman Jonas Jonasson, vilket visar att också Couragefeldt heter Jonasson (det var ju han som var på Knutsgården då). Bland skulderna finns en till Ola Sandberg.

Båda bouppteckningarna finns i Tanums, Bullarens m.fl. HR, 4:219 resp. 5:31.

Det måste alltså vara Jonas Jonasson Couragefeldt som är bror till Sandberg och Per på Kampstorp, inte Jonas Jonasson Nyman som var på Lille Gillingsmarken före 1750.

(Ändrat av kontoinnehavaren den 22 maj 2015 kl. 13.06.)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15745) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Fredag den 22 maj 2015 kl. 15.37
Fantastiskt. Fattar inte hur du kan reda upp en sådan röra.
Jag sökte i soldatregistret på Couragenfelt och fann en Jon Couragenfelt (BR 07-0036-1741). Han föddes 1724 och antog 1741. Fick avsked 1773. Rote:Surtung. Kompani:Tanum. Socken:Tanum.
Verkar som att de rörde sig kors och tvärs mellan socknar och rotar.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15746) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Birgitta d'Aubigné - Fredag den 22 maj 2015 kl. 16.24
Bekräftar vad du trodde Jörgen!
Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:22 (1731-1731) Bild 1030 / sid 201. Erik Nilsson i Båtna Cronogl hade instämt sin broder Oluf Nilsson i Båtna Knutsgl 1 betala odelspgr för Båttna Knutsgl samt landskyld för samma gård i 13 åhrs tid 2do för 2ne tunnor korn och ett... han lofwat honom när han gift sig.. .. Olof Nilsson fattig och sjuk kan inte betala...

Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:37 (1746-1746) Bild 2830 / sid 561. no 35. Nils Olsson för detta i Båttna nu i Skärholmen inst sin fader Olof Nilsson i Båttna med laga ansvar 1. För att han förwägrar honom att få sig tillhandlat sin farbroders Erik Nilssons i Båttna 3/16delar i Båttna Knutsg...samt arv efter modern..
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15747) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Fredag den 22 maj 2015 kl. 18.57
Tänk att det går att få fram så mycket fakta kring snart tre hundra år gamla fastighetsaffärer. Så mycket tror jag inte framtidens forskare kommer att få fram lika mycket om dagens motsvarande affärer.
Jag tittade närmare på Löska-tråden som Jörgen upptäckte här ovan. En Oluf i Löska förekommer i mantalslängderna även 1718 och 1719.
År 1719 står det:
Mattis - härifrån
Olof med hustru.
1718 står det:
Mattis, hustru, pig Brita furir?
Olof och hustru
Och 1716:
Mattis o hustru
-Johan
-Sven
Men - som sagt - Olof är ett vanligt namn.
Ber också om ursäkt för att jag i mitt inlägg 22 maj kl 10.46 kallat dragonen Sandberg för Dahlberg.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15748) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Fredag den 22 maj 2015 kl. 19.19
Jag tror inte att Sandberg bryr sig om vad du kallar honom... :-)

Det kan knappast vara Couragefeldt i Surtung; inte om hans födelse- och antagningsår stämmer. Han i Bottna är ju gift och har sitt soldatnamn redan 1740.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15749) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Lördag den 23 maj 2015 kl. 08.46
Du har rätt. Soldatnamnet användes på flera personer. Jag ser nu att Couragefelt i Surtung finns kvar i senare rullor - parallellt med Jonas engagemang i Bottna.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post15763) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Onsdag den 27 maj 2015 kl. 16.24
Har idag fått soldatakt samt torpakt, från soldatregistret Bohuslän, gällande soldaten Jöns Frimodig. Den Jöns Frimodig som jag misstänker är identisk med Jöns Olsson på Råstock.
Framgår att Jöns Frimodig var soldat under rote Bottna Sörgård i Bottna socken 1749-05-15 till 1752-10-26.
Jag hade hoppats att det i soldatakten skulle framgå om Frimodig var en Olsson/Olofsson. Tyvärr framgår inte detta.
Däremot noteras att Jöns Frimodig blev interimsavskedad 28 november 1752 "för gårdsbruk". Det sammanfaller ju mycket bra med att Olof Olsson i Råstock noteras avliden i mantalslängden 1752 och att änkan Kerstin samma år har en dragon Jöns boende hos sig. Följande år är det en dräng Jöns och sedan är änkan gift med Jöns Olsson.
Soldatakten ger inget närmare besked om varifrån Jöns Frimodig kom. Men hans födelseår uppges vara 1728.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post17671) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Måndag den 29 januari 2018 kl. 19.44
Som jag skriver i mitt första inlägg här ovan, så finns det en Ola på Löska som är "härifrån" i mantalslängden 1721.

Av domboksnoteringar som citeras i diskussionen Svenneby: Sören Jönsson på Gullön (död omkr. 1720) framgår att Ola heter Persson och flyttade till Skogby. I domboken 1720 sägs att han bor i Löska och 1725 i Skogby.

I Skogby är det enligt mantalslängderna bara på Nedegården som det finns en Ola vid den här tiden.

Men detta kan ju vara värdelöst vetande i den här diskussionen, eftersom denna Ola inte alls behöver vara far till Jöns i Ede och Nils i Löska - men å andra sidan är det ju möjligt att han är det... :-)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post17678) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 30 januari 2018 kl. 20.12
Jag kikade lite närmare på vad det står på Råstock i mantalslängden 1752.

Det står: "dr:ne Jacob och Drag. Jöns". Alltså "drängarne". Jöns är m.a.o. både dräng och dragon.

Nästa år finns det bara en en dräng, Jöns. Och så står det att den andre, Jacob, har flyttat hem till sin far på Blankenborg.

Sådana flyttnoteringar finns det i längderna vid den här tiden. Och hade förra årets dräng/dragon Jöns också flyttat, så skulle det ha stått. 1753 års dräng Jöns är m.a.o. den samme som 1752 - han är bara inte dragon längre.

Och till Råstock kom han från Bottna socken. På Bräcke (uppslaget efter Råstock) står det nämligen så här 1752: "f:a dr:n Drag. Jöns hos E:n Kierst. på Råstock i Qwille Sochn".

Didrik Hansson [Wingård] på Bräcke har en dräng Jöns redan 1748. Men det saknas mantalslängder 1749-1751, så vi kan inte se om det är samme Jöns hela tiden.

Helt klart är i vart fall att 'din' Jöns var dragon. Och om noteringarna i mantalslängden är korrekta - d.v.s. att han är dragon i 1752 års längd, men inte 1753 - så ska han ha fått avsked någon gång mellan mantalsskrivningarna den 30-31/10 1751 och 30-31/10 1752, då de båda längderna är daterade.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post17680) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Tisdag den 30 januari 2018 kl. 22.40
Hej,
Ja då ser det ju ut som att Jöns Olsson och Jöns Frimodig var identiska. Frimodigs avsked som soldat stämmer perfekt med Jöns egenskap av "förre dragon" på Råstock.
Sedan kan man ju undra hur pass tillförlitlig ålderuppgiften från militärrullan är? Var han född ca 1728? Eller var det något tidigare?
Om Jöns Olsson var son till Olof Persson och Johanna Eriksdotter så bör man beakta Johannas ålder. Hon gifte sig i Bärfendal med Olof Persson 1699. Enligt födelseboken för Bärfendal föddes hon 1681 och det låter lite väl gammalt att föda barn vid 47 års ålder... Men det hände väl... Kan ju å andra sidan ha varit något år tidigare.
I Bärfendals dopböcker kan man för övrigt läsa att Olof Persson från Skogby i Bottna var dopvittne 1703 när en son Truls föddes i Hedum som son till Halvard och Anna.
Tack för all hjälp!
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post17686) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Torsdag den 01 februari 2018 kl. 08.27
Kollade mantalslängderna igen. Lite förvirrande att Skogby ibland anges höra till Bottna och ibland till Svenneby. År 1734 finns under Skogby nedergård i Svenneby Olof Persson med hustru inskrivna. Om det är samme Olof som tidigare stått utan efternamn så visar det ju i alla fall att han levde så sent som detta år.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post17687) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Torsdag den 01 februari 2018 kl. 18.40
Var har du sett att Skogby sägs höra till Bottna socken? Inte i mantalslängderna i varje fall...

I generalmönsterrullan 1725 sägs att Nils [Jacobsson] avstått sin del av n:r 64 Skogby Nedegård till Ola Persson 1720. Den andra halvan av gården/rusthållet övertog Jacob Olsson 1723 efter sin döde far Ola Jacobsson. Jag vet inte om Jacobssönerna är bröder, och om de har någon anknytning till Ola. Jacob Olsson kom i varje fall så småningom att gifta sig med Ola Perssons svåger Svennung Perssons dotter Anna.

I 1732 års rulla står Ola Persson fortfarande för halva n:r 64. Men 1737 har hans del övertagits av Rasmus Toresson.

Förklaringen finns i en bilaga till rullan 1737 (där det noteras ändringar under åren 1732-1736). Där sägs att Ola Persson på n:r 64 och Rasmus Toresson på n:r 65 [Skogby Mellomgård] bytt rusthåll med varandra 1734; Ola har därmed bytt bort ett halvt rusthåll och fått ett helt. Och 1735 har Ola "avstått och skänkt hela sin rustning och mundering" på n:r 65 till Anders Halvordsson.

När Rasmus Toressons (då i Ulene) gifter sig med Börta Svensdotter 1721, så är hon enka från Bottnelöcke. Hennes förste man var Olas svåger Halvord Eriksson.

Det står inte i rullan att Anders Halvordsson är släkt på något sätt med Ola; släktskap anges vid rusthållarbyte på andra nummer, så det borde väl ha stått här också om han var måg. Det är en kronogård, så Ola skänker inte bort någon jord, men rusthållet är ju också värt pengar. Att Anders ändå får det till skänks kan möjligen tyda på att Ola inte har några barn - men...

Kan det möjligen vara den Anders Halvordsson som står för en del av Löska i mantalslängden 1734? I jordeboken 1736 är han borta därifrån, samtidigt som alltså en namne dykt upp på Skogby Mellomgård. Därmed har Nils Olsson hela Löska, efter att tidigare bara haft halva. Om Nils är son till Ola i Skogby och det är Anders från Löska som flyttar dit, så har i så fall Ola hjälpt sin son att fördubbla sitt bruk genom att locka bort Anders från Löska... :-) Fast om Nils är son till Ola, så kan man ju fråga sig varför han i så fall inte övertog faderns rusthåll i stället - men han kanske inte ville vara rusthållare (Löska är inget rusthåll)...
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post17688) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Torsdag den 01 februari 2018 kl. 19.31
Är nog bara ett ställe jag sett Bottna som socken för Skogby. Och det var i förrgår när jag läste om dopet i Berfendal 1703 - där det stod att Olof Persson "i Skogby Bottna sn" var dopvittne. Var väl prästen som skrev fel.
Mycket intressant utredning du gjort om persongalleriet i Skogby och Löska. Det var väl inte bara positivt att stå som rusthållare. Man skulle ju ändå vara med och bekosta en soldat. Säkert betungande för många fattiga småbrukare. Ofta tvingades väl rusthållarna själva eller deras söner bli soldater. Här fanns kanske ingen lämplig och frisk son i rätt ålder...
Kan Anders Halvordsson ha varit gift med en dotter till Ola Persson?
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post17689) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Torsdag den 01 februari 2018 kl. 20.17
Rusthållen var en del av indelningsverket, alltså det riktiga indelningsverket, inte det s.k. "indelningsverket" (det ständiga knektehållet med dess 'vanliga' rotar). Det var m.a.o. jordeboksskatten som användes för att bekosta rusthållets utgifter.

En annan sak - men med anknytning:

Jag kikade i Riksens Ständers kontors räkenskaper. Och som vanligt hittade jag annat intressant än det som jag letade efter... :-)

Där finns 1737 både tillöknings- och avkortningslängder för många år tillbaka, ända till 1720 (med början på sidan 344; AID v835491.b2460.s344).

I tidigare inlägg här ovan konstateras att dragonen Jonas [Nyman] är med på Lille Gillingsmarken för första gången i mantalslängden 1729. Men var kom han ifrån då?

Jo, i nämnda tillökningslängder finns följande:

----------

1724
Hougslätt, Svenneby socken: Dragon Jonas är åbo. [Han ska alltså betala för att han har gårdsbruk. Annars är dragoner befriade.]

1725
Hougslätt: Dragon Jonas haft gårdsbruk.

1726
Melleröd, Bottna socken: Dragon Jonas som kommit från Hougslätt i Svenneby socken och tagit gårdsbruk härstädes.

1727
Melleröd: Dragon Jonas är åbo.

1728
Melleröd: Dragon Jonas som flyttat till Lille Gillingsmarken och där tagit gårdsbruk.

----------

I mantalslängden är han med på Hougslätt 1724, men inte 1723. Man blir väl inte mycket klokare av det här - men det är i varje fall några år längre bak... :-)

Kan det möjligen vara denne 'gamle' Jonas Jonasson som är far till den 'unge' Jonas Jonasson (som övertar hans bruk på Gillingsmarken) och dennes bröder? När han vittnade vid vintertinget 1748 (s. 125), så sägs han vara 55 år, alltså född omkring 1693.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post17692) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Paul Neptune - Fredag den 02 februari 2018 kl. 07.45
Har tagit sin tid för mig att uppdatera hjärnan kring denna släktkrets. Är flera år sedan jag senast höll på med den. Har nu hittat mina gamla anteckningar och börjar få grepp om anorna.
Min anfader Olof Jonasson Sandberg (far till Jöns Olssons hustru Karin Olsdotter) tycks ju varit född ca 1723. En far till honom född ca 1693 är ju fullt rimligt - om det nu var Jonas Jonasson "den äldre".
Indiciekedjan i övrigt är ju logisk.
Framstår tydligt i denna diskussion att olika släktgrenar hade god sammanhållning inom och mellan socknarna.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post17694) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - forumguide - Måndag den 05 februari 2018 kl. 11.54
Tre inlägg (den 1/2 kl. 21.44 samt den 2/2 kl. 00.14 och 8.28) har flyttats till Bottna: Halvord Andersson i Vrangstad (död 1738) och hans släkt.

Anknytningen till den här diskussion är de Halvordsbarn i Löska som nämns i tidigare inlägg här ovan. Men eftersom det finns mycket mer att säga om Halvords släkt, också sådant som inte har med den här diskussionen att göra, så har jag startat en ny diskussion där allt om den släkten kan diskuteras.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post17719) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Birgitta d'Aubigné - Onsdag den 14 februari 2018 kl. 07.20
I en bouppteckning 1762 den 15 marti efter Elisabät Olofsdotter på St Askum, Askums socken, står Nils Olofsson i Löska i Svenneby socken som gift med den aflidnas söster. Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt FIIa:3 (1761-1764) Bild 311 / sid 617 (AID: v65910.b311.s617, NAD: SE/GLA/11098).
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post17808) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Torsdag den 03 maj 2018 kl. 22.53
Jag hittade en del intressanta saker när jag letade efter något annat. (Har ni hört den förrut? :-))

I bouppteckningen (Tanums m.fl. HR 18:451) efter Ola Jonasson Sandbergs hustru Margreta Gulbrandsdotter står att hon har fyra barn: Sonen Sven samt döttrarna Anna, Ingeborg och Karin. Det sägs inte att Margreta varit gift mer än en gång, så då är väl Ola far till alla barnen? Nix, det är han inte.

På Hagen under Rörvik finns i mantalslängden 1734 dragonen Sven Lundgren. Sedan är det en lucka bland mantalslängderna. 1742 finns där "E:n" (alltså enkan) Margreta, med noteringen "på Hammaren" (som också konstateras i ett tidigare inlägg här ovan). Och i Riksens Ständers kontors räkenskaper samma år (f. 355) står att hon heter Gulbrandsdotter.

I samma räkenskaper finns enkan Margreta på Hagen redan 1741, men inte 1740. På Hammaren är hon med också 1743 - men 1744 är där i stället dragonen Ola Jonasson.

I generalmönsterrullorna är Sven Lundgren med ännu 1737 (uppslag 329); han är då 42 år och har tjänstgjort i 22 år. Nästa rulla är 1744 (uppsl. 162), och då heter dragonen "Olof Sandbäck", och är 21 1/2 år och har tjänstgjort i 3 1/2 år (vid mönstringen den 17/10 1744); han blev alltså antagen i början av 1741. 1749 (den 25/8) heter Rörviks dragon Sandberg och har tjänstgjort 9 år; han blev alltså antagen 1740. Sandberg blev alltså antagen före "Sandbäck" - och är kvar efter honom... Vi kan m.a.o. konstatera att mönsterskrivaren har problem med både namn och räkning... :-)

Att Sandberg antogs någon gång 1740-1741 stämmer ju perfekt med att Lundgren bör ha dött då; enkan Margreta dyker ju upp i räkenskaperna 1741, men inte är med 1740.

Detta betyder alltså att Sandberg har "konserverat enkan", som det brukar heta när präster gifter sig med företrädarens enka... :-)

Vilka barn är då Svens resp. Olas?

Det första barnet som finns hos Ola i mantalslängderna är styvsonen Anders Svensson 1748. Här får vi alltså direkt bekräftat att Margreta varit gift med en Sven tidigare. Nästa barn är sonen Nils 1753. Det står inte att han är styvson, men det är han, eftersom han måste vara född senast 1737 och Ola och Margreta gifte sig någon gång 1743-1744. Varken Anders eller Nils är med i moderns bouppteckning, och har därmed dött barnlösa före henne (eller möjligen haft barn som dött före sin farmor).

Sedan dröjer det till 1763 innan Karin dyker upp i mantalslängden; hon är därmed född omkring 1747. Sven är med 1766, och alltså född omkring 1750. Både Karin och Sven är m.a.o. Sandbergs egna barn.

Anna och Ingeborg är med i Margretas bouppteckning, men syns inte i mantalslängderna. De lär alltså ha varit utflugna redan när modern gifte om sig. Att Anna heter Svensdotter bekräftas också av hennes egen bouppteckning 1791 (Kville HR 4:549). Ingeborg står före Karin i moderns bouppteckning och lär väl då vara äldre än henne, och sannolikt en Svensdotter hon också.

Margreta är borta i mantalslängden 1779 (hos sonen Sven på Kampstorp Oppegård), och har då dött omkring 1778. Ola är borta 1786, så då har väl han dött omkring 1785? Nix igen. :-)

Han gifte om sig med Elin Olsdotter på Bottna Kronegård, som var enka efter Christen Gjertsson. Detta framgår dels av Elins bouppteckning 1788 (Kville HR 3:687), dels av mantalslängderna. I Elins bouppteckning finns dessutom en skuld till Jöns i Ede, som ju är Olas måg.

Detta förklarar ju också varför man förrättade bouppteckning efter Margreta 1785, trots att hon dog cirka 7 år tidigare. Utan avvittring (skifte mellan Ola och barnen) fick han inte gifta om sig...
Skriv ett inlägg

På sidan Formatering (som öppnas i ett nytt fönster) visas hur man får fetstilt och kursiverad text, gör länkar och infogar bilder, med mera.

När inlägget är sänt, så kan du ändra i det inom 12 timmar, genom att klicka på knappen Redigera detta inlägg till vänster om ditt namn i inlägget.

Om du abonnerar på inlägg från den här diskussionen, så får du besked per epost direkt när någon har svarat på ditt inlägg, och också om någon långt senare upptäcker diskussionen och kommer med ytterligare upplysningar (något som är lätt att missa annars). Logga in för att abonnera via länken Användarkonto överst på sidan.

OBS 1! Lämna inga personuppgifter om nu levande personer! Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om vad som räknas som personuppgifter (sidan öppnas i ett nytt fönster).

OBS 2! Glöm inte att alltid ange källan till de upplysningar som du lämnar både när du svarar och frågar, och att alltid tala om vad du redan vet och var du redan har sökt när du ber om hjälp. Och gör inte samma inlägg under flera rubriker. Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om varför detta är viktigt (sidan öppnas i ett nytt fönster).

Endast registrerade användare kan skriva inlägg här. Du kan registrera ett användarkonto, om du inte redan har ett.
Användarnamn:
Lösenord:

Du måste förhandsgranska inlägget innan det kan sändas.

Om Arkivguidens Forum      ·     Forumregler      ·     Kontakt      ·     Upphovsrätt (©)