|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Torsdag den 25 augusti 2016 kl. 17.49
|
Gullbrand Svennungssons son Svennung Gullbrandsson i Branneby var gift med Ingeborg Jonsdotter. Hade de barnen Chirstin, Barbro, Jon, Gunnar och Anna, några fler?
Anders Gullbrandsson på Torpane och Bodeland var gift med Kerstin Andersdotter, dotter till Anders Börjesson på Hee. Kerstin hade bröderna Per Andersson på Mostorp och Olof Andersson på Djupedal. Anders o Kerstin hade sönerna Sven Andersson på Övre Hee och Gullbrand Andersson i Nedre Sandbäck.Har inte hittat fler syskon.Anders kan vara omgift och fått fler barn.
Olof Gullbrandsson i Hällesås var gift med sin bror Svennungs hustrus syster Astrid Jonsdotter och fick barnen Lars och Kerstin.
Barbro Gullbrandsdotter var trolovad med Gunnar Jonsson en bror till Ingeborg och Astrid.Har inga bevis på var hon hamnat. Har fundering på Elseröd i Tossene.
Börta Gullbrandsdotter. Har hittat detta:
Ting 1686 den 17 junij. No 3. Ländsmannen instämdt Gunnar i Skiepewall, för lägersmåhl medh konan Barbara Swensdotter ogift och Gunnar gift, bägge tillstå gärningen och konan står medh barnet på armen om 5 månader gammallt. Framträdde Gunnars hustru Börta Gulbrandsdotter, och beder för sin man at Höga Öfwerheten will wara dem Nådigh. Resolutio. Af den skiähl In Actis finnes, dömbdes GUNNAR ASMUNDSSON, at plikta effter straffordningen 80 dlr smt: och konan Barbara 40 dlr smt, sampt bägge at stå kyrkeplikt, och som konan Barbara hade intet at plikta medh, sleet hoon rijs för tingsdörre, Och som konan, förbiudes tilhålla på gården Skiepewalld der Gunnar boor. Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAAAH:29 (1686-1688) Bild 44.
Ting den 1707 den 29 aprillis till 3 maij.S.d. beswärade sig Länsmannen Wälte Börie Pedersson öfwer Gunnar i Skiblewahl i Bottna socken, angående det hafwa hans söhner Jöns och Gunnar Gunnarssöner tagit flykten åth Norriet. Gunnar swarade att dessa hans söner intet hafwa warit på en tijdh uti hans brödh, den ällste icke på 6 åhr och den andre icke på ett åhr. och war det honom alldeles owitterliget när hans yngste sohn förledne åhr, ifrån Hallfward i Ullene sigh till Norriet begaf. Den älldre sohnen Jöns tillstodh han nu widh fastlagstijden rest bort till att förtiena sigh något och giordt anstalt, att han som är hans fader skall för honom skatten här hemma betahla till des han hemkommer: och will faderen ståå caution derföre, att han skall innan ett halft eller helt åhr förlopp återkomma. Kunde han alt därföre medh någon plikt för denna gången icke beläggias, allenast han skattar efter sitt löfte drängen på förbesagde tijdh hijth in i rijket igen.Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAABA:231 (1707-1707) Bild 520 / sid 97 (AID: v307687.b520.s97, NAD: SE/VALA/0382503).
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAAAH:15 (1683-1685) Bild 129. No 13. För Rätten uplästes et Contract af nebndeman Gunnar i Ytterby uprättat emillan Simon Swensson i Skiepewalld och Gunnar Asmundsson, nembl att Gunnar skall tillträäda det ½ bruuket i Skiepewalld..
Känns som om jag kört fast..
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 26 augusti 2016 kl. 09.23
|
Oj, här har det ramlat in en massa nyheter igen! 
Svennung Gulbrandssons hustru hade jag inte namn och föräldrar till tidigare. Var har du sett att hon heter Ingeborg Jonsdotter, och att hon har en syster som heter Astrid och är gift med Ola Gulbrandsson (och bor i Hällesås), och att dessa Jonsdöttrar är systrar till Börta Gulbrandsdotters fästman Gunnar Jonsson? (Det blev många frågor på en gång... )
I ett tidigare mål här ovan framgår ju att denne Gunnar är bror till Jacob Jonsson i Kvillekärr (Svenneby socken) och son till Anna Larsdotter. Jonsbarnens far nämns inte där, men Anna var gift med Jon Gunnarsson i Kvillekärr (som måste vara densamme som 1668 tillsammans med Gulbrand anklagades för att ha "rest tullplatsen förbi" ). Till Jacob Jonsson har jag en stor eftersläkt noterad, via sönerna Gunnar (i Kvillekärr) och Lars (i Slättna). Jacob var gift med Anna Jönsdotter, dotter till min förfader Jöns Mattisson på Bottna Östergård.
De barn till Svennung Gulbrandsson som jag känner till, förutom min förfader Gunnar, är Jon och Anna. Efter att Anna dött kräver Jon att få tillträda halva bruket på Branneby Nordgård tillsammans med brodern Gunnar i stället för svågern Sven Persson, Annas man. Jon bor då i Ede. Det sägs där att Jon och Gunnar ska lösa in två systerlotter vardera, men de övriga tre systrarnas namn nämns inte. (Vintertinget 1743 § 22, s. 42.)
Det ska alltså finnas en syster till utöver de som du nämner. Var har du funnit Kjerstin och Barbro Svennungsdöttrar?
Anders Gulbrandsson i (Övre) Torpane har jag också noterad som gift med Anders Börgessons dotter Kjerstin, och att de har sonen Svennung på Övre Hede (med många ättlingar). Men jag visste inte var Anders kom ifrån. Anders Gulbrandsson i Bodeland är ju bror till Svennung i Branneby, men var har du sett att Anders G. i Torpane är samme man som namnen i Bodeland?
Att Gulbrand på Nedre Sandbäck är son till Anders Gulbrandsson och Kjerstin Andersdotter i Torpane har jag varit hyfsat övertygad om , även om jag inte sett det i klartext någonstans. Dels är han förmyndare för deras son Svennungs barn på Övre Hede, dels säger han i ett vittnesmål vid sommartinget 1748 (§ 27, s. 402), när han är 62 år gammal, att han bodde på Torpane "för 40 eller 50 år tillbaka", alltså runt år 1700 när Anders Gulbrandsson fanns där. Och nästa vittne i samma mål är 70-årige Sven Andersson (en bror kanske?) i Kärrby som "säger som förra vittnet att han varit uppfödd i Torpane". Har du något mer?
Att Barbro Gulbrandsdotter kan ha hamnat i Elseröd i Tossene socken håller jag med om är troligt. Barbro finns ogift på (Nedre) Torpane i mantalslängden 1693 (den första längden efter att Gunnar dött). Året efter finns där i stället en Oluf med hustru, och de är kvar där t.o.m. 1697. 1698 har de ersatts av korpralen Jacob Eggertsson, svärfar till nämndemannen Hans Olsson, vars syster Anna Olsdotters andre man var ovanbemälte Gulbrand Andersson i Sandbäck.
Innan Jacob hamnade på Torpane, så var han just i Elseröd. Och när han är borta därifrån i mantalslängden 1698, så har i stället en Oluf med hustru kommit dit. Och enligt Tossene sockenlängd heter han Christensson och hans hustru Barbro Gulbrandsdotter. Det verkar alltså troligt att de har bytt gårdar med varandra. Sockenlängden har ingen källa till varifrån hennes namn kommer, men det är väl någon dombok, antar jag. Och där kanske du också har hittat något?
Vad är det som du menar att du har kört fast på?
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Fredag den 26 augusti 2016 kl. 12.51
|
Börjar att rada upp bevisen:
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAAAH:32 (1695-1698) Bild 161.Ting 13 okt 1696. No 11.För rätten framträdde Jon Gunnarsson i Kvillekärr älste son till Jacob Jonsson och tillkännagav huru dess fader var rådande över en tunna skyld i Kvillekärr.Uti samma tunna äger dess moder Anna på Blankenborg en treding eller fyra sättingar skyld. eftersom hon var med och inlöst den från Cronan. Är alltså åtta sättingar som Jacob Jonsson med sina tre systrar , som är INGEBORG JONSDOTTER vilken äger Svennung Gullbrandsson i Branneby, Astrid Jonsdotter vilken äger Olof Gullbrandsson i Hällesås och Kerstin Jonsdotter som äger Jon Eriksson i Bottna. Alla sålt till Jacob Jonsson.
Även framträdde faderbrodern Lars Gunnarsson i Fagerbacka tillika med sin svåger Hans Svensson i Melleröd, som äger systern Börta Gunnarsdotter. Oluf Olsson i Lössbo som äger Karin Gunnarsdotter samt salig Ingeborg Gunnarsdotters son Gunnar Jacobsson för sig och sina syskon. Avhänder till Jacob Jonsson och dess hustru Anna Jonsdotter.
Kerstin o Barbro ett antagande utifrån detta:
Svarteborg C:1 (1688-1729) Bild 134 / sid 259. Anno 1720 d 3 aprilis ifrån Leråker döptes Erik Ps. Oluf Eriksson, Barbro Swenonsdr. Testes Lars Larsson i Rom, John Swenonsson i Branneby Qwille, Karin Olsdr i Leråker, Chirstin Swensdr i Branneby.
Svarteborg C:1 (1688-1729) Bild 140 / sid 271. Anno d 8 april från Leråker ANNA. Ps Oluf Eriksson Barbro Swennungsdotter. Testes: Åge Eriksson i Leråker, Haalfwår Nilsson ibm, Anna Swennungsdotter i Mostorp i Qwille sn, Anna Swennungsdotter i Branne ibm.
Svarteborg C:2 (1730-1788) Bild 47 / sid 81. den 9 nowember 1735. Drängen Jacob Jonsson fr Skindelsröd Askums sn vigdes med enkan Börta Svennungsdotter från Leråker. Häradshöfd Cederfelt skickat.
Svarteborg C:1 (1688-1729) Bild 141 / sid 273. Anno 1722 D 10 junii döptes från Leråker Anna. Ps Åke Eriksson, Chirstin Swenningsdr. Testes: Oluf Eriksson i Leråker, Grunnar Swenningsson i Branby Qwille sochn, Anna Swenningsdr i Mostorp Qwille sn, Chirstin Eriksdr i Leråker.
Vilken Anna är detta?
Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:19 (1725-1728) Bild 270 / sid 51.
Ländsmannen uti Qwille härad Wällaktade Oluf Holmquist androg för tingsrätten att som gifte mannen Lars Olufsson på 1/4dells skatte och rusthåldshemt Hällesåhs uti Qwille socken hwilken under des Enkemansstånd, och innan han sig uti senare giftet begifwit, begådt lägersmåhl med des syskonebarn unga qwinfolket ANNA SWENNINGSDOTTER ifrån Branneby; Och som hon därefter ett oäkta barn framfödt, hwilket .. efter söndagen efter fastlags söndag blifwit till christendom befodrat, så påstår hon det måtte de för denna deras begångna synd komma att umgiälla. Bemte qwinfolket bekiende, att när hon gådt wall/vallat korna/ med dess föräldrars boskap uti skogen om andra dag pingst dn 25 maii förledet år 1724 och Lars Olufsson kommit uthpå eftermiddagen att .. efter sina hästar, skall han med henne syndigt umgänge plägat, hwarefter hon hafwande blifwit och ett oäkta pigebarn dn 6 Februarii därpå följande 1725 framfödt, bediandes med gråtande tårar om Nåd och förlåtlese för denna föröwade synden, hwilket ock Lars Olufsson äfwenwäll med sandskyllig ånger och ruelse giorde och tilstod sig hafwa detta des syskonebarn med barn rådt förledet åhr innan han sig uti äktenskap med des nu ... hustru ..
Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:20 (1729-1729) Bild 4010 / sid 799. Ting 1729 den 8 Novembris.No 35.Drängen Anders Pärsson i Mostorp i Qwille socken, anklagade GULLBRAND ANDERSSON i odels och rusthåldshemt Sandbäck i Swänneby socken för han wägrar sig at afstå til honom Anders det halfwa skatterusthållet Östra Hede i Qwille socken, som Gullbrand till förähring uti sidstlna kriget, bekommande af Pär Andersson, Anders Pärssons aflne fader och nu sedermera under sådan åthkomst hitintil nyttiat fastän Gullbrand uti hela skatterusthållet eij mehr äger än en systerlått, och fördenskul drängen Anders Pärsson nu påstår att Gullbrand måtte honom detta halfwa skatterusthåld återställa med deraf förfallen landskyld under des nyttie åhr, hälst drängens fader Pär Andersson eij skolat makt hafwa öfwer sådan fast ägendom at Disponera, elr förenämnde gåfwa drängen til förfång uthlofwa som han icke sielf förwärfwat utan honom efter des fader aflidne Anders Börjesson arfweligen tillfallit....upwiste han att denna TingRättens bref af dn 14 feb: Ao: 1712 at kiärandens fader Päder Andersson i Mostorp och dess faderbroder Oluf Andersson i Diupedahl, till swarandens broder sal. Swänning Andersson skiänkt och förährat utan någon betalning eller wedergiälning.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAABA:167 (1705-1705) Bild 140 / sid 21.Ting 1705 24-26 januari.s.d. infunno sig för rätten sahlig Oluf Guldbrandsson i Hällesåhs i Qwille sockn barns, Sohnen Lars Olufssons och dotterns Kierstin Olufsdotters förmyndare Swenning Gulbrandsson i Branneby; och sahlig ? ANDERS GULLBRANDSSONS son Sven Andersson, som tillstodo sig bekommit af Anders Nilsson i Bottna det lösörearf som för dhe förberörde omyndiga hoos honom och dhes hustru .Astridh Jonsdotter hijitintills innehaft.
Det som jag funderar över att i ovanstående mål står Anders Gullbrandsson som salig men i nedanstående är han levande!! Två Anders Gullbrandsson eller felskrivning??
Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:16 (1715-1724) Bild 1950 / sid 387. Ting den 17 februarij 1720. No 12. Till Tinget hade Comministern uti Qwille Wällärde Hr Hans Wingård på Bräcke instämt Bönderna ANDERS GULLBRANDSSON i Bodeland och Swenning Guldbrandsson i Branneby angående 10 dlr 16 /: smt ..de wijd arfsskiftet som hölts uti Snögård dn 27 junij 1710
Kollar senare vad du frågade mera efter.
Med kört fast menar jag att det vore roligt med mera nyheter om denna familj, det vill man ju alltid ha
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Fredag den 26 augusti 2016 kl. 13.36
|
Fick se nu att Barbro Gullbrandsdotter nog var gift med Olof Christensson från Brygge. Olofs bror Christopher Christensson är min farfars morfars farfars far och många andra kända syskon.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAAAH:32 (1695-1698) Bild 238. Ting 1697 den 4 februarii. No 23.För rätten framträdde några Sahl: Christen i Brygges barn nembl:n sonen OLUF CHRISTENSSON i Torpane,sonen Mårten Christensson item, Gunnar i Öfwertuhn på sin hustrus Beretta Christensdotters wägnar, och bekiände dhe sålldt och afhändt till 2ne sine Bröder Christopher och Thore Christenssöner, deras arfde odellsjord uti Brygge i Tossene socken, som skiftesbrefwet der öfwer wijdare förmähler, och är hwardehra Brodern för sin broders lått betahlt med 18 dlr sillfwermynt, och för systers liåtten är betingadt, med swågeren Gunnar i Öfwerthun för 10 dlr och 28 öre sillfwermynt betahlas, bekiännandes hwar och een aff föreskrifne wara sålunda riktigt betahlt; och afhänder alltså från sigh och deras anhörige efterkommande all deras odels rätt och eigendomb uti förbemte gård Brygge.
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Fredag den 26 augusti 2016 kl. 15.51
|
Också något, Olof Swennungssons dotter:
Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:48 (1757-1757) Bild 3110 / sid 597.Ting den 12 oct.
No 16. Wid stemningsmålets upropande emellan änkian Kierstin Olsdotter i Torpane Qwille socken kiärande och bonden Lars Olsson i Hällesås, samma socken, swarande, angående at för TingsRätten upt laga bewis, huru swaranden blefwit ägare af kiärandens tillhörande 1/3del uti ett fierdedels rusthålds hemman Hällesås, som swaranden nu innehafwer, förekommo parterna och gåfo tilkiänna det de således blifwit förlikte, at swaranden, som af kiärandens afledne man Swen Larsson tillhandlat sig omrörde 1/3del enligt kiöpebref af d 8 Maii 1752 ...
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 27 augusti 2016 kl. 01.42
|
Svaret på frågan om det är en eller två Anders Gulbrandsson kan eventuellt vara - tre...
Anders i Torpane är med vid vintertinget den 11/2 1704 och intygar att han har fått betalt av sonen Svennung för jorden i Övre Hede. "Trädde för rätten Anders Gulbrandsson i Torpane och bekände...", står det - så det är ingen tvekan om att han var där.
Ett knappt år senare, vid vintertinget den 26/1 1705, står alltså i domboken att Ola Gulbrandssons barns förmyndare Svennung Gulbrandsson i Branneby och "sal. Anders Gulbrandssons" son Sven Andersson bekräftar att de mottagit barnens arv.
Nu står det inte var den sistnämnde Anders bodde, men Anders i Torpane är i varje fall med i mantalslängden som är daterad den 17/2 1705, alltså tre veckor efter tinget.
1706-1707 saknas mantalslängder, men i jordeboken 1707 är det Anders som står för bruket. Och likaså i mantalslängden 1708, och tio år framåt...
Man har lagt till sonen Sven (!) i mantalslängden 1705; han var alltså inte med 1704. Om man gjorde den ändringen, så borde man väl också ha noterat att Anders själv var död, kan man tycka... Men det är naturligtvis möjligt att man missade det, och att enkan senare gifte om sig med en annan Anders, som är med i jordeboken 1707 och kommande mantalslängder.
Ett alternativ är också att han inte alls var död - utan bara var hemma sjuk och därför företräddes av sonen vid tinget. Kanske kunde den som skrev rent hovrättsrenovationen inte tyda kråkfötterna i kladden, och tolkade "sjuke" som "salige"... (Dessvärre finns det inget bevarat häradsrättsexemplar av den domboken att jämföra med.)
En tredje möjlighet är naturligtvis att det var en annan Anders Gulbrandsson än han i Torpane som var förmyndare för Ola Gulbrandssons barn...
En sak är i varje fall klar: Anders Gulbrandsson i Bodeland var inte "salig" 1705. Han levde ju bevisligen 15 år senare. Och han omtalas ju inte bara vid tinget 1720 - han talar själv, å egne och brodern Svennungs vägnar.
Och det är på Bodeland Västergård som det finns en Anders i mantalslängden då, och har funnits sedan 1708, och även i jordeboken 1707. Och dessförinnan fanns det en Anders på Bodeland Östergård, men det kan naturligtvis vara en annan.
Om vi går tillbaka till Anders på Torpane, så står det i mantalslängden 1709 att hans hustru är död; samtidigt har han sonen Gulbrand och dottern Gunla, som inte var med året innan. 1710 har enklingen Anders samma barn. 1711-1715 saknas längder. 1716 är Anders "under barnen", och på nästa rad finns den ogifte Gulbrand med pigan Elsa. 1717 saknas åter mantalslängd. 1718 är Gulbrand "härifrån" (han dyker ju upp på Nedre Sandbäck det året), och enklingen Anders är tillbaka igen, nu med dottern Anna. 1719 är Anders åter "under barnen", och på nästa rad kommer en ogift Sven - men han är son till den Lars som tidigare fanns på Torpane. Anders har alltså flyttat till något barn på en annan gård.
Samtidigt som Anders på Torpane är "under barnen", så står alltså Anders på Bodeland för bruket - ända fram till 1731. 1732 saknas längd igen, men i jordeboken det året står Kjerstin Olsdotter för det bruket på Bodeland Västergård. Och i mantalslängden 1733 finns Anderses enka Kjerstin Olsdotter.
Det är som sagt luckor bland mantalslängderna, där en Anders kan ha noterats som död och en annan kommit till i de nu försvunna längderna, men vem om inte Gulbrand Anderssons far (eller styvfar) är det som hamnar "under" honom på Torpane, och sedan 'återuppstår' när Gulbrand flyttar till Sandbäck? Det kan inte vara hans svärfar, för Gulbrand är ju ogift. Samtidigt finns det alltså hela tiden en Anders på Bodeland...
Om det är Anders från Torpane som har flyttat till Bodeland och talar vid tinget 1720, så står han alltså inte för bruket på Bodeland, utan bor hos ett barn där. Vem skulle det kunna vara i så fall? Fast det är ju bönderna Anders och Svennung Gulbrandssöner som har stämts av Wingård...
Det mest sannolika är väl trots allt att Andersarna på Torpane och Bodeland inte är samme man. Och sedan är frågan om den "salige" Anders är en tredje - om han nu alls var "salig", och inte bara hemma från tinget med lite snuva...
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Lördag den 27 augusti 2016 kl. 11.10
|
|
Ja det är så jag tänkt lite fram och tillbaks, får nog hålla mig till Anders i Torpane så länge !!
|
|
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 29 november 2022 kl. 02.42
|
Som framgår av tidigare inlägg kräver Hans Wingård arv efter Gullbrands tredje hustru Dordi Christensdotter. Arvet är 1/3 av Gullbrands dödsbo, alltså hela Dordis giftorätt.
Kan Dordi vara en barnlös syster till Wingårds svärmor Johanna Christensdotter? Se diskussionen om Hans Gunnarsson Wingård och Ingeborg Andersdotter Wallin på Bräcke.
Det gifter sig hur som helst en Gullbrand Svennungsson med en Dorotea Christensdotter i Bokenäs den 14/1 1709 (C:1, s. 457; app.arkivdigital.se/aid/v1353.b219.s457). Det står inte var de bor, men i Bokenäs var Wingårds svärmor Johanna kyrkoherdehustru.
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Tisdag den 29 november 2022 kl. 16.13
|
Intressant! Det kan ju inte vara så många Gullbrand Swennungsson som gifter sig med en Dordi/Dorotea Christensdotter.
Jag har också funderat på om Ingeborg Andersdotter Wallin(Hans Wingårds hustru) kan vara syster till räntemästare Paul Wallin, som bl a ägt Lersten och Bräcke i Bottna. Men ingen ledtråd hittat där.
|
|
|
|
|
|
|
