|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Fredag den 19 augusti 2016 kl. 15.34
|
Sigrid Gullbrandsson i Skebräcke kan ha fadern Gullbrand Svennungsson i Snögård, eftersom hennes siste make Nils Arvidsson och Gullbrand Svennungssons son Svenning Gullbrandsson finns i detta mål:
Ting den 22 februarii. 1724. No 1. Dragonen Gunnar Stork upwisar denna tingsrätts förlikningsdom af d 14 octob: 1724 hwarmedelst Olof Haraldsson i Melleröd dess panterätt och arfwingarna Swenning Gullbrandsson i Branneby, Nils Arfwidsson i Skiebräcke, Ture Christensson i Fagerbacka, Lars Hansson i Torpane Swen Frisk i Stomperöd, Engelbrekt Nilsson i Watneröd och Swen Olofsson i Torpane deras arfwedelar uti ½ skattehemmanet Melleröd beläget i Berfendals sockn och Sotenäs härad emot nöjaktig betalning afstå till dragon Gunnar Stork som är odalsman till samma hemman. Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:15 (1724-1725) Bild 166 / sid 193.
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Fredag den 19 augusti 2016 kl. 20.12
|
I detta mål finns en dotter Sigrid till Gullbrand Sveennungsson!!:
Ting 1723 13 till 17 Maij. No 5.
Mattis Olufsson i Broberg och Stångenäs härad tillijka med des swåger Nämndemannen Matts Andersson i Näfwerkier fordrade af Swenning Gulbrandsson i Branneby och Qwille sockn arf för des hustru Anna Gulbrandsdotter, Swenings syster, som henne i anledning af skifte förrättningarna som ..tillförne dn 22 octob 1703 och 4 maij 1704 efter des afdöde Broder Jöran Andersson tillfallet......förmenar denne Swenning bör wara honom answarig för ty han hade des Fader hos sig, som denne arfwen som dotterens förmyndare innehade, och det icke wid arfsskiftet efter honom obseruerade, fordrandes der .. wid omkåstningar till arfwens utsökiande efter ingifwande Expence Räkning 2 dlr smt.
Swenning Gullbrandsson comparerade, och kunde wäl icke frångå, at ju des halfsyster Anna, Matts Olufssons hustru har så stor arf hos des sahl. Fader att fordra, men att den wid arfsskiftet icke obseruerades skiede däraf att han så wäll som des öfriga medarfwingar intet hade någon kundskap därom, han för sin person will gierna betala sin andell, men han kan icke swara för Hr Comministren Hans Wingård uti Bräcke, hwilken ärft 1/3dell af Gulbrands boo, eij elr för Anders Gulbrandsson, Oluf Gullbrandssons Barn, samt SIGRID, Barbro, Anna och Börta, hwilka alla ärft och undfådt deras andelar....Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:16 (1715-1724) Bild 3520 / sid 701.
Roligt du kollar Paul!!Det verkar som att jag hittar bara föra att jag börjat skriva här.
Jag härstammar även från Anders Gullbrandsson.
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Söndag den 21 augusti 2016 kl. 16.38
|
Angående Gullbrand Svennungssons härkomst, hans far Swennung Gullbrandsson:
Ting Anno 1664 den 25 nowemb. wedh Quistrumbroo. No 8. Halfwor Amundsson i Hwiäske haver lånt sin broder som död är SWENNUNGH GULLBRANDSSON i Hwäskie 20 Rdr: derföre han pantsetter honom 3 sättr skylld sin odell i Hwäske: detta witnar Torbiörn Jonsson i Hwäske Halfwors systerman Bemte Torbiörn medh sin hustru willia pantsätta hennes odelsiordh till Halfwor, 1 ½ sättr i Hwäske för 10 Rdr till jordhen löses igien: deslikest pantsätter Hellgie i Mörken med sin hustru Marthas willia som är Halfwors syster hennes odelsiordh till Halfwor ½ öresb: och et pengabohl för 5 rdr i iordhen i Hiäske skall Halfwor behålla till des han får sina penningar igien. Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:1 (1660-1675) Bild 347 / sid 665 (AID: v3561.b347.s665, NAD: SE/GLA/11098)
Ting Anno 1696 den 6 october. No 21. För Rätten bewijsade Johannes Tohrsson i Giäskiee uti Swarteborgs sochn, huru des sahl. Swärfader Hallfward Asmundsson gienom panth och arfslott, war ägande till een tunna skyld: Giäskiee som ähr een tridiepart uti dhe Twå aflarna i Giäskiee gårdh, som twenne söner och een dotter tillkom; Denna dotteren äger Johannes Thorsson till sin hustru med hwilken han ärft en fembtepart i denna tunna skylldh, Een broder Steen Halfwardssonn boor på gården, och allenast brukar sin broderlådt som är .. parten.
Den andre Broderen Asmund Halfwardsson är för sin missgiärning rymbdh af landett dess jordh, des jordh dömes under Cronan, som Johannes Tohrsson utlöst efter domb, och Befalldningsmannen wittnat medh 28 Dlr o 6 öre smt hafwandes des swåger Steen itett .. löst med honom, från Cronan des Broders förbrutne jordh.
Gullbrand Swennungsson i Snögård och Oluf Swennungsson i Ahlnäs, framträdde för rätten och bekiände ded dhe 3 sättingar skylld i Giäskiee som deras sahl fader efter ett å Tinget gifwitt pantebref Ao 1664 dn 25 Nowemb. Sahl. Hallfward pantsatt nu för sig och deras medarfwingar till fullkombl. odalslösen undfådt och bekommit af Johannes Tohrsson Tijo? dahlr Sillfwermt: och fördenskulld från sig och deras medarfingar afhända all deras odellsrätt till Johannes och des anhöriga efterkommande nu och i tillkommande tijder. Johannes Steensson i Giäskiee han närwarandes bekiänte sig och ... till sin farbroder Johannes Tohrsson..Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:5 (1695-1698) Bild 123 / sid 233 (AID: v3565a.b123.s233, NAD: SE/GLA/11098).
och Swennung Gullbrandssons far Gullbrand:
Ting Anno 1713 den 13 octobr uti gästgifwaregården i Swarteborg. No 43. Dragon Swennung Jonsson instämt Nils Stensson o Thore Johansson i Gässje och förmenar vara närmare at fåå in löösa den iord i Giäse som Nils Stensson efter förlijknings skriften af d: 7 febr: 1706 är bewilliat till sig löösa från Johannes Steensson 109 dlr 2 öre smt efter han skall wara kommen af dhen barnekullen som odelsqwinnan sahl: Börta Ullfsdotter hadhe med sin förste man GULLBRAND. Men Nils Stensson och Thore Johansson af den kullen som bemte hustru Börta hadhe med den senare mannen Asmund. Deremot upwijstes af Nils och Tohre en domb af d 12 junij 1705 emillan Nils Stensson och Thores fader Johannes Tohresson som förmähler at Nilses farbroder Asmund Halfworsson hafwer förbrutit till cronan 2 2/5 öhresbohl af samma iord, hwilket är på 3/5 öhres bohl när hälften i den tunna skyld som omtwistas i samma iord har Tohres fader Johannes Tohresson löst från Cronan igen för 28 dlr 26 öre och den sedan låhtit lagl upbiudas warföre är tildömbda den at behålla och besittia: Resol. Ehuruwäl det befinnes att Drag: Swenning Johansson är af sahl Börta Ulfsdotters barn med förste mannen Gulbrand uthsprungen och således wäll synes, honom hafwa praetention till lösningen och besittelsen; Men lijkwäll såsom Nils Stensson och Tohre Johansson efter dom af d: 12 julij 1705 wijsar at Tohres fader Johannes Tohresson hafwer ärhållit fasta på de förbrutna 2 2/5 öhresbohl, de ock sielfwa hafwa deras arfsrät uti den tunna skyld som icke kan åtskillias, efter den icke giör tillfyllest en full fierding. Drag:n icke heller i rättan tijd vigiterat uti sin rätt, fast han warit myndig. Altså kan rätten icke rättare skiönia, än nu Tohre Johansson har praeferentzen för Swenning Johnsson.Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:11 (1712-1715) Bild 1360.
Kanske i fel socken, men...nu vet jag inget mer om Anna Olsdotters anfäder.
|
|
|
|
Av Paul Neptune - Måndag den 22 augusti 2016 kl. 08.33
|
Hej,
Detta tar sin tid att läsa in sig på. I synnerhet som jag samtidigt håller på med ett par andra komplicerade släktgrenar.
Vore ju fantastiskt om det skulle gå att reda ut dessa anor så här långt bakåt.
Jag hängde upp mig på uppgiften från tinget 1723 där det framgår att comminister Hans Wingård ärvt 1/3 efter Gullbrand. Var det han själv eller hustrun? Och hustrun hette väl Ingeborg Wallin, om jag tolkar mina gamla anteckningar rätt.
Hans Wingård - född 1672 -själv var ju son till bonden Gunnar Wingård i Naverstad - av gammal prästsläkt och dennes hustru Ingeborg Hansdotter. Hans Wingård var född i Krokstads sn. Men alla dessa Naverstad, Mo, Krokstad, Svarteborg m fl socknar går ju mer eller mindre in i varandra och det flyttades friskt mellan socknarna. Kan Wingårds vara till hjälp för att lösa de fortsatta knutarna?
Mycket spännande.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 22 augusti 2016 kl. 16.32
|
Gulbrand Svennungsson på Snögård har jag inte många noteringar om sedan tidigare, så här var mycket nytt. (Däremot har jag en del om senare generationer, efter sonen Svennung.)
Det jag har om Gulbrand är att han är med på Snögård i mantalslängden t.o.m. 1705, men är borta 1708 (mantalslängderna 1706-1707 är inte bevarade). Men enligt en av domboksnotiserna ovan ska han tydligen ha bott sin sista tid hos sonen Svennung i Branneby.
Gulbrands hustru står som död i mantalslängden 1705, och bör alltså ha dött omkring 1704. Jag har också noterat att han saknar hustru i mantalslängden 1697. "Omgift?", har jag skrivit - och nu kan jag alltså ta bort frågetecknet. Den första hustrun har m.a.o. dött omkring 1696, och så har han gift om sig nästa år, eftersom han har hustru igen 1698.
Vidare köpte Gulbrand (boende i Snögård) och sonen Svennung (i Branneby) 1 tunna (hälften vardera) i Branneby av rådmannen Torkel Eriksson i Oddevall. Köpebrevet är daterat den 6/11 1683. (Höstetinget 1684 § 6, Göta hovrätt EVIIaaah:15, inget sidnummer, men den som har Arkiv Digital hittar det här: AID v49290.b493.)
Det framgår inte om köpet är inom börden, d.v.s. om köparna löser ut släktingar ur odelsjord.
Inte heller står det i domboken från 1684 att det är i Branneby man köper jorden, bara hur mycket jord det är, men det framgår när Svennung 42 (!) år senare  söker uppbud. Där står också att rådmannen sålt en tunna "som honom efter broderen arvfallet". Vid uppbudet har det dessutom tillkommit 7 sättingar, som Gulbrand och Svennung (också här hälften vardera) sig tillpantat av nämndemannen Tore i Svandal "och flere dess medarvingar", enligt pantebrev av den 14/12 1682. (Sommartinget 1726 § 54, s. 477.)
I Branneby finns både Nord- och Sörgård; vilken det gäller framgår inte av domböckerna, men det är på Nordgården som Svennung finns i mantalslängder och jordeböcker.
I övrigt har jag bara att Gulbrand på Snögård omtalas som kyrkovärd vid höstetinget 1680 (§ 3, hovrätten EVIIaaah:14, AID v49289.b65).
(Ändrat av kontoinnehavaren den 22 augusti 2016 kl. 16.33.)
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Måndag den 22 augusti 2016 kl. 17.23
|
Gullbrands första hustru kommer nog från Bärfendal.
Ting 1671 11 nov på Walla gård för Sotenäs.
10. Gunnar i Snögårdh på sin hustru Anna Suendsdotters wägnar selger hennes odell i Melrö och Stumperödh till hennes brodher Swennungh i Stumperödh för 10 slette mark.Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:1 (1660-1675) Bild 172 / sid 335.
Ting 1682 5 juli. 11. Gullbrandh Swennungsson på Snögårdh tillstår medh sin swåger Swennungh Swensson i Stumperödh at Hans Swensson i Mällerödh hafwer inlöst en engh Stembn benemhdh emillan Mällerödh och Stunperödh för 15 rdr.Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:2 (1681-1685) Bild 105 / sid 199.Målet även här: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAAAH:14 (1680-1682) Bild 409.
Ting den 17 februarij 1720.No 12. Till Tinget hade Comministern uti Qwille Wällärde Hr Hans Wingård på Bräcke instämt Bönderna Anders Guldbrandtsson i Bodeland och Swenning Guldbrandtsson i Branneby angående 10 dlr 16 /: smt ..de wijd arfsskiftet som hölts uti Snögård dn 27 junij 1710 till sig tagit hwarutinnan han som en lagl arfwinge efter Gulbrandt i Snögårds hustru Dordij Christensdotter förmodar sig del... Anders Guldbrandtsson comparerade och förklarade med denna skulden nembl 10 dlr 16/: wara sålunda beskaffat at wid arfwet alt skiftet blef angifwet att des och des broders sahl. fader för åthskiliga åhr tillbaka på 2ne ankare fransk wijn till Qwille kyrkia blefwet skyldig..Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:16 (1715-1724) Bild 1950 / sid 387.
I boken "Bohusläns gestalter och minnen" av Sven Rydstrand sid 172, står utförligt beskrivet arvsskiftet som Gullbrand Swenningsson fick göra år 1704 efter andra hustruns död. Merta Mattsdotter. Hon hade 6 barn i sitt förra gifte med Anders Göransson i Näverkärr.
Jag har hittat flera mål som gäller Gullbrand, men de handlar mest om vad han gjort och inte gjort.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 22 augusti 2016 kl. 17.33
|
När det gäller målet om odelsjorden i Melleröd 1724 (i det första inlägget här ovan), så står det i jordeboken 1715 att 1 tunna i Melleröd (som tydligen är hela gården) ägs av arvingarna efter Hans i Melleröd.
Kan Hans Svensson ha dött barnlös, så att syskonen ärvt?
|
|
|
|
Av Paul Neptune - Måndag den 22 augusti 2016 kl. 17.33
|
Jag uppfattar detta som att Börta Ulfsdotter som förekommer i tinget 1713 - och kallar Gullbrand för sin förste man - inte kan ha varit mor till Sigrid Gullbrandsdotter. Börta har ju uppenbarligen gift sig igen efter Gullbrands död. Så frågan är vem Gullbrand var gift med före 1697?
Kan köpet av fastighet från rådmannen Torkel Eriksson i Uddevalla ge något svar? Hans Wingårds mor Ingeborg Andersdotter Wallin var prästdotter från Uddevalla.
Imponerande fakta du fått fram.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 22 augusti 2016 kl. 17.36
|
Så det var därför min ff mm ff mm m enkan Metta Mattisdotter var borta från Näverkärr i mantalslängden 1698 (utan notering om att hon var "under barnen")! Jag trodde att hon dött - och så var hon omgift med Gulbrand... (Kyrkoböckerna i Bro börjar ju först 1703.)
Och vad min ff mm mf mf ff Gulbrand "gjort och inte gjort" låter intressant...
(Ändrat av kontoinnehavaren den 22 augusti 2016 kl. 17.49.)
|
|
|
|
Av Paul Neptune - Måndag den 22 augusti 2016 kl. 18.26
|
Och jag som trodde att Jörgens alla anor redan var funna och utredda... Grattis till Birgitta för alla fynd!
Gullbrand var alltså gift tre gånger:
1. NN med koppling till Stumperödh. En Svensdotter? Eller Dordij Christensdotter?
2. Med Jörgens anmoder Metta Mattisdotter.
3. Med Börta Ulfsdotter.
Håller med Jörgen om att det vore roligt att få veta mer om Gullbrands eskapader.
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Måndag den 22 augusti 2016 kl. 18.56
|
Så roligt Jörgen att din anmoder dykt upp igen!!
Hittat detta där Gullbrand finns med, kan ha flera mål.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAAAH:13 (1660-1675) Bild 236.Ting 1668 d. 12 maj. No 1. Snögård, Kvillekärr, Löska. Överstrandriddaren Rasmus Andersson andrager att frälsebonden GULLBRAND SVENNINGSSON i Snögård samt skattebönderna Joen Gunnarsson i Kvillekärr och Hans Svenningsson i Löska hade varit utenrikes och försålt något korn emot förbudet och därtill rest tullplatsen förbi.
Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:1 (1660-1675) Bild 243, Qwille Skeberije: Dhen 19 Julij 1675 hölts tingh i Qwille Skeberie å tingstället Rabalshee hoswarandes Länsmannen och härads Nembdhen. Swändh Skomakare i Stora Dingewall kärar at GULBRAND SWENNS i Snögård emottagit hans tiondhe sex sättingar korn och fördt dhen till Båhus men försummat taga therföre quitens.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAAAH:31 (1692-1694) Bild 67. Ting 1692 den 24 october. No 13. Jacob Jonsson i Qwillekierr med dess moder Anna Larsdotter ibidem instämbdh Barbroo Gunnarsdotter? i Torpane, som warit af prästen trolofwadh med brodern och enkians sohn Gunnar Jonsson hwilken troolofning skiedde förlidit åhrs tidh wid denna åhrstijden och sedan de flött tillsamman på en cronogård Torpane, Den sal. Gunnar på frijheet optagith i wåhras wid sådestijden?, efter een 8ta dagars siukdomb afdödde, fordrandes den dödes moder Anna, med sine barn arfwedehl af sin sal. sons qwarlåtenskap. Förbenämnde Barbro Gullbrandsdotter mötte, för hwilken dess fader Gullbrand i Snögård och här för rätten swarade, at sal Gunnar Jonsson som war fäst och trolofwad med denna dess dotter, haar uti sin siukdomb skiänkth förähradh och testamenterat sin fästemöö och denna dess dotter all den qwarlåtenskap uti löösöre,
Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:5 (1695-1698) Bild 250 / sid 471.Gullbrandh Swänningsson i Snögårdh inkom och här inför rätten emottog av sin stiufsohn Mathis Andersson för dhes hustru Mätta Matsdotters lösning jordh i Näfwerkiär som löper efter skiftesbrefwet af d. 29 julij 1697... Uthlowandes Gulbrandh att han dhessa 98 dlr 24 höre på fölliande willkohr annamat att om hans hustru skulle hans död öfwerlefwa
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAAAH:32 (1695-1698) Bild 144.Ting 1696 den 11 maj. Länsmannen Jacob Svensson instämt en bonde Gullbrand Sveningsson i Snögård, som på en söndag för sex veckor sedan är kommen till kyrkan i en likfärd och då varit något drucken, som under predikan kommit i ett hårt tal och sålunda gjort oljud och förargelse, att man måst leda honom ut ur kyrkan,
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAAAH:33 (1699-1700) Bild 354-355.Ting 1700 den 1 october.No 7. Yllene Kville sammandrag. Skallmejblåsaren Sven Tiöhl i Klingsröd har instämt bonden Gulbrand i Snögård för husebyggnad på dess till stam anslagne augmentshemman Yllene,
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAAAH:33 (1699-1700) Bild 183. Ting den 11 october 1698. No 1. Gullbrand Swänningsson på Snögård.1mo angifwit att gierdsgårdharna innewarande år, som dhe förlidne icke warit hägnade för åkrar och ängiar,
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAABA:103 (1703-1703) Bild 1230 / sid 239. Ting 1703 d 12-16 okt. S.d. fordrade Gullbrand Svenningsson i Snögård under Vrem av Sven Olsson i Kville 5 Dal. 20 öre som Svens Hu. Ingrid Pedersdotter skall satt malt och humble för - till ösetappande -
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAABA:199 (1706-1706) Bild 180 / sid 29. S.dagh satte Lars Åkesson å frälsehemmanet Ödsmåhl i Qwille socken, till Gullbrand Swenningsson i Snögårdh en des öök uti pant..
Ting 1708 den 14 - 17 januarij. No 22. S.d. framträdde Johannes Andersson i Kiönnestorp i Qwille sohn på egen och dess syskons och moders wägnar, och Gulbrandh Swänningsson uti Skijbräcke måtte restitueras spannemåhl, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAABA:263 (1708-1708) Bild 240 / sid 31..... vet ej om rätt Gullbrand.
Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:16 (1715-1724) Bild 2330 / sid 463. Ting 6 till 9 Februarij 1721.No 22. Föreroptes Swenning Gullbrandsson i Branneby ock Wättle Olufsson i Grimslätt af hwilken senare han fordrade 6 dlr 24 öre smt skuld 3 dlr ängna ock 3 dlr 24 öre å Börta Gullbrandsdotter i Skibbewall barns wägnar som dem arffallet efter Morfadern deras gamble Gullbrand i Snögård åhr 1710 dn. 27 junij,
Vet inte om dessa mål kan säga ngt om Stumperöd Melleröd:
Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:5 (1695-1698) Bild 233 / sid 443.
..hade Dragonen Erick Frisk på Stomperöd, hwars fader Swennung Swenson war ällsta broder, instembt dess fader bröder och dhe andra samsyskonen. Å den mehning komma till een hallf tunna skyld i Stomperöd att bruuka och boo. Detta Stomperöd är en fierding hemman elr een ta/tunna/ skylldh. Hwar på nu bror Erick Frisks broder Sven, och dess faderbroders Jacobs son Gunnar boor på hällften; Till denna fierding gård ärr 6 bröder och systrar arfttagande barn dess jorden oskift. Drag Eriks fader Swennung Swensson har bodt en långsamb tijd på gården,
Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:14 (1722-1723) Bild 2080 / sid 203. No 16. Dragonen Swenning Störck efter föregången stämning, påstod at af förafskiedade dragonen Swen Frisk få inbörda den 1/8 eller halfdehlen af 1/4ding hemmanet Stumperödh,
|
|
|
|
Av Paul Neptune - Måndag den 22 augusti 2016 kl. 19.08
|
|
Efter Birgittas senaste inlägg känner jag mig helt säker på att Gullbrand Svennungsson verkligen var en anfader. Jag gillar särskilt likfärden och att bli utslängd från kyrkan. Med dagens sociala medier hade han blivit en superkändis.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 23 augusti 2016 kl. 00.20
|
Tack för detta, Birgitta!
Nej, Paul, riktigt alla mina förfäder och -mödrar är inte funna - jag är inte framme vid Ask och Embla ännu...
Jag har väl läst Kvilles äldre domböcker några gånger genom åren, men jag antecknar inte allt. Det blir mest släktskap och jordköp och liknande 'genealogiska' uppgifter för personer som har anknytning till andra personer som jag har noteringar om sedan tidigare. M.a.o. växer antalet intressanta personer hela tiden; nästa gång jag går igenom en dombok på jakt efter en viss person, så ser jag ju samtidigt andra bekanta namn, som inte var intressanta förra gången jag gick igenom samma bok, eftersom de personer som de har anknytning till ännu inte var noterade då, men har blivit det senare när jag gått igenom en annan dombok - och så passar jag på att notera de nya fynden också när jag ändå är där (kompletterat med bouppteckningar när det finns sådana)...
Det vore väl lite mer systematiskt att gå igenom domböckerna en gång och göra ett register över alla personer - men Kville är en stor socken, åren är många och det skulle ta lång tid. Men jag registrerar personerna i samma fil (i Min Släkt) där jag har mina egna förfäder, så det går lätt att få översikt - även om orsaken till att de registreras inte är helt slumpfri... (Det började med mina egna förfäder och sedan har det byggts på undan för undan - det 'bara blidde så'... Alla hänger alltså ihop på något sätt - men man kan ju inte precis säga att alla syskons makars föräldrars syskon o.s.v. är "släktingar" till mig... )
Det var väl först härom året som det blev klart att Gulbrand är min förfader. Det var ett par som i sitt ständiga hoppande mellan olika gårdar köpte en gård i Foss socken, och då stod det att de kom från Övre Sandbäck [i Svenneby socken]. Och därmed var saken klar; Ingrid på Sandbäck hade jag redan noterad som sondotter till Svennung i Branneby - och då blir ju gamle Gulbrand mer intressant än tidigare...
Egna förfäder vill man ju veta mer om än bara 'formaliteter'. T.ex. att "man måst leda honom ut ur kyrkan" (han som varit kyrkovärd...) eller att han "rest tullplatsen förbi" (vilket är ett mycket diplomatiskt sätt att säga att han smugglade). Mer sådant!
(Ändrat av kontoinnehavaren den 23 augusti 2016 kl. 01.23.)
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 23 augusti 2016 kl. 00.55
|
När det gäller Gulbrands tre hustrur, så tolkar jag Birgittas domboksnoteringar så här:
1. Anna Svensdotter.
2. Metta Mattisdotter.
3. Dordi Christensdotter.
Börta Ulfsdotter är Gulbrands farmor, gift första gången med Gulbrand (som alltså är farfar till namnen i Snögård) och sedan med Asmund. Och Börta och Gulbrand har sonen Svennung Gulbrandsson i Gesje (Svarteborgs socken), som är far till Gulbrand Svennungsson på Snögård.
Eftersom Svennung Gulbrandsson i Branneby gifte sig omkring 1682 (han har hustru i mantalslängden 1683), så är han troligen född på 1650-talet. Med tre generationer per århundrade, så lär hans fars farföräldrar Gulbrand d.ä. och Börta ha fötts i mitten av 1500-talet, och Börtas far Ulf ytterligare några årtionden tidigare. Så långt bak kommer man inte med kyrkoböcker ens i socknar med obrunna arkiv...
(Ändrat av kontoinnehavaren den 23 augusti 2016 kl. 00.59.)
|
|
|
|
Av Paul Neptune - Tisdag den 23 augusti 2016 kl. 07.16
|
Ja, det fungerar ju så att man upptäcker nya saker när man läser en dombok flera gånger. Håller på med en komplicerad släktutredning i 1600-talets Värmland just nu. Har plöjt böckerna flera gånger och till sist hittat 1500-talsanor.
Kyrkböcker i all ära, men det är domböckerna som ger färg på antavlor som annars bara skulle bestå av namn, årtal och titlar.
Vad gäller Gullbrann Svennungssons första hustru, så är jag ändå fundersam. I Birgittas domboksfynd från 1671 ovan, så står det ju att GUNNAR i Snögård hade en hustru Anna Svensdotter. Har själv tittat i domboken. Tror ni att det i själva verket handlar om Gullbrann? Felskrivning i domboken? Eller?
|
|
|
|
Av Paul Neptune - Tisdag den 23 augusti 2016 kl. 08.34
|
Vad gäller Gunnar eller Gullbrann: I Birgittas syndaprotokoll över Gullbrann Svennungsson ovan så finns han ju tydligt utskriven i domboken 1668. I mantalslängderna finns en Gullbrann från 1669 och framåt.
År 1669 mantalslängd står "Eric i Myran och Gullbrann i Snögård" sammanskrivna på samma rad med siffran 4, som nog ska tolkas som 2 män med hustrur. Senare år båda herrarna med hustrur skrivna var för sig.
Alla boende på en gård var ju inte inskrivna i mantalslängderna. Kan ju ha funnits en Gunnar i Snögård, som inte skattade. Men lutar väl åt att Gunnar var Gullbrann?!
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 23 augusti 2016 kl. 09.01
|
Ja, det är säkert en felskrivning i domboken.
Förutom det du själv säger om mantalslängderna samt domboken 1668, så står det också 1671 att Anna Svensdotters bror är Svennung i Stumperöd och 1682 att Gulbrand Svennungsson på Snögård är svåger till Svennung Svensson i Stumperöd.
Dessutom heter Gulbrands dotter i det andra giftet Anna. Det är ju inget bevis, men det var mycket vanligt att den döda hustrun/mannen i första giftet fick ge namn åt det första barnet av samma kön i det andra giftet.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 23 augusti 2016 kl. 09.21
|
I häradsrättens dombok står alltså Gunnar - men i hovrättens renovation står Gulbrandh! (EVIIaaah:12, AID v49287.b313.)
I hovrättsexemplaret står också att brodern heter Svensson, men inte var han bor. I häradsrättsboken står bara förnamnet och att han bor i Stumperöd. Det är dessutom § 10 hos häradsrätten och § 9 hos hovrätten...
Men det är inte första gången som domböckernas båda exemplar inte är identiska, så att läsa dem båda är en god idé.
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Tisdag den 23 augusti 2016 kl. 14.00
|
Det där med att Gullbrand köpt något i Foss har jag inte hittat.Var?
Jag har nog börjat forska i helt fel ände. De första fyra generationerna har jag väl kollat upp som vanligt, men sedan helt övergått till domböckerna. Nog läst varje dombok en fyra fem gånger och lagt in släktsambanden i Min släkt(även de jag funderar på).Även beställningsfotograferat, fast inte i Kville.Det är roligt, man hittar nytt nästan varje gång!! Först på senare tid har jag börjat kolla de mer tråkiga mantalslängderna, det går så sakta.....
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 23 augusti 2016 kl. 15.44
|
Det var inte Gulbrand som köpte en gård i Foss, utan hans sonsondotter Ingrid Gunnarsdotter och hennes man Hans Olsson.
De är mina anor, men jag visste inte varifrån de kom - även om jag hade mina misstankar. Jag hade ett annat par med samma namn, men kunde inte knyta ihop de båda paren till ett. Men när jag såg att de kom från Sandbäck när de köpte gården i Foss, så blev misstankarna bekräftade och Gulbrand blev min förfader.
Jag hade nämligen både honom och Ingrid (och hennes man Hans) registrerade redan, eftersom Ingrids mor är systerdotter till min förfader nämndemannen Hans Olsson (som i sin tur är sonson till nämndemannen Gunnar Larsson i Ytterby) och Gulbrand är Ingrids mors svärfarfar (om det finns något som heter så ).
Alla är släkt med alla...
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Tisdag den 23 augusti 2016 kl. 16.23
|
|
Ok. Ja på båda deras sidor kryllar det av släkt.
|
|
|
|
Av Paul Neptune - Tisdag den 23 augusti 2016 kl. 18.54
|
|
Snyggt jobbat kära släktingar!
|
|
|
|
Av Thomas Christianson - Tisdag den 23 augusti 2016 kl. 20.07
|
Var ligger Snögård?
Ting 1708 den 14 - 17 januarij. No 22. S.d. framträdde Johannes Andersson i Kiönnestorp i Qwille sohn på egen och dess syskons och moders wägnar, och Gulbrandh Swänningsson uti Skijbräcke måtte restitueras spannemåhl, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAABA:263 (1708-1708) Bild 240 / sid 31..... vet ej om rätt Gullbrand.
Kan man utläsa något från detta? denne Johannes, kan han va son till min ana Anders Guttormssen Könnestorps ödegård död efter 1692
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 24 augusti 2016 kl. 00.56
|
Snögård ligger under Store Vrem. I jordeböckerna finns det, liksom många andra gårdar, som skattlagt torp under säteriet.
Men många av dessa "torp" var i praktiken gårdar, som också senare kom att rubriceras som rå- och rörshemman och blev mantalssatta. (Ett rå- och rörshemman är en gård som inte bara lyder under säteriet, utan helt har införlivats inom dess gränser [dess rå och rör].) Snögårds brukare står dock som torpare i 1800-talets mantalslängder, när andra tidigare "torp" har blivit mantalsatta.
Men från början var säkert Snögård också en gård, som någon gång införlivats med säteriet. I en av domboksnotiserna här ovan kallas också Gulbrand för frälsebonde. Och ett verkligt torp skulle säkert inte bli boställe åt Store Vrems egen gårdsfogde, vilket Snögård blev när Gulbrand inte längre bodde där.
I dag går det inte längre att hitta Snögård på kartan.
När det gäller Johannes Andersson, så får jag kika närmare på det och återkomma senare, men då i diskussionen Per Andersson (född ca 1730), Könnestorp Ödegård. (Anders Guttormsson är Pers farmors far.)
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Torsdag den 25 augusti 2016 kl. 01.09
|
Den Gulbrand Svennungsson från Skebräcke som omtalas i dombokscitatet från vintertinget 1708 är säkerligen 'vår' Gulbrand.
Han är borta från Snögård i mantalslängden 1708, men det talas i andra mål om skifte 1710 - så någonstans måste han ju ha bott den sista tiden.
Det står visserligen i ett annat mål att Svennung Gulbrandsson hade sin fader hos sig, men han kan ju också ha bott hos dottern Sigrid på Skebräcke. Det finns nämligen bara ett hushåll på Skebräcke i mantalslängderna 1708-1710, och det är Nils, alltså Sigrids andre man Nils Arvidsson. Så vilken Gulbrand Svennungsson skulle bo där, om inte hennes far?
Det märkliga är att det sägs att skiftet 1710 hölls på Snögård. Där hade ju Gulbrand inte bott på tre år, om man ska tro mantalslängderna. 1708-1710 finns där bara Vrems egen gårdsfogde Hans Rasmusson.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 25 augusti 2016 kl. 01.18.)
|
|
|
|
|
|
|