|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 22 oktober 2016 kl. 03.05
|
Vid vintertinget 1720 (§ 32, s. 396) har Ola Hansson på Köpmansbacken stämt Ola Olsson på Valö för att Ola H. anser att han har rätt till hälften av det bruk som Ola O. har, vilket består av halva gården Valö i Svenneby socken.
Ola O. var inte själv närvarande vid tinget, eftersom han var "litet opasslig"; i stället företräddes han av sin bror Jon i Svenneby (som närmare bestämt bodde på Nordgården där, även om det inte sägs här) och deras syskonbarn (alltså kusin) Ola Olsson i Bottnelöcke i Berfeldals socken. Jon menar att det i stället är han som borde dela bruket med sin bror.
För att kunna avgöra det hela, så utreder rätten vilka som är den förra ägaren Gjertrud Jonsdotters arvingar samt hur hon förvärvat gården.
Slutsatsen blir att Ola H. har rätt att bruka 1/4 av Valö, alltså hälften av den halva som Ola O. dittills brukat efter Gjertruds död, och att de båda Olarna "för varje sitt bruk giva sina andra syskon lega och landskyld intill dess de kunna komma inför tingsrätten att låta dela och skifta jorden sins emellan efter lag". Och när det sistnämnda sker, så ska tingsrätten "utlåta sig vem skall vara berättigad den ena den andra att utlösa".
Vid höstetinget 1729 (§ 31, s. 792) kommer så Jon Olsson till rätten och begär att få lösa in övriga arvingars delar av Valö. Målet uppskjuts till vintertinget för att en av arvingarna inte är närvarande. Och vid vintertinget 1730 (§ 50, s. 254) är det bröderna Jon och Ola Olssöner som tillsammans vill lösa in denna halva av Valö, vilket de också får göra.
Släktupplysningar finns även i mål om jord i Tufta vid höstetinget 1726 (§ 31, s. 522) och vintertinget 1727 (§ 20, s. 593); se diskussionen om Rasmus Olsson i Tufta. Och om man pusslar ihop de olika upplysningarna som kommer fram i dessa mål om Gjertrud och hennes släkt och hur mycket var och en ärvt, så blir det följande resultat:
Vid VT 1720 sägs att Gjertrud Jonsdotter "förledne höstas dödde", alltså hösten 1719.
Hon var gift två gånger. Med förste mannen Ola Hansson hade hon två döttrar, och med den andre Ola Rasmusson tre döttrar och en son.
Ola H. måste ha dött tidigt, eftersom Ola R. med hustru finns med på Valö redan i den första svenska mantalslängden 1669.
Ola R. är med i mantalslängden 1705, men i 1707 års jordebok och 1708 års mantalslängd är Gjertrud enka. (Mantalslängderna 1706-1707 är inte bevarade, och jordeboken 1706 finns ännu inte på nätet.) Han bör alltså ha varit död i mantalslängden 1706 eller 1707, och därmed dött omkring 1705-1706. (Ola R. är son till Rasmus Olsson i Tufta, så det är därför som Gjertruds barn i andra giftet förekommer också i mål som rör Rasmuses arvingar.)
Gjertruds döttrar i första giftet med Ola Hansson är Ragnila (äldst) och Barbro.
· Ragnila Olsdotter är mor till Ola Hansson (som alltså var den som stämde Ola Olsson för att få ta över en del av Valö). Han bor på Köpmansbacken vid VT 1720, och på Valö i Tufta-målen 1726-1727 (där han också förekommer, som arvinge till jord som Rasmus i Tufta tillpantat sig) och 1729-1730. I de flesta målen talas om hans syskon i plural ("med flere dess syskon" och "sine syskon"); på ett ställe i Tufta-målet 1727 dock bara om en syster ("och dess syster efter Gjertrud Jonsdotter"), men det är förmodligen moderns syster som avses, eftersom han och systern får lika stor del (broder ärver ju normalt dubbelt mot syster). 1730 sägs också att han är klockare. Det finns en del oklarheter om Ola H., som jag återkommer till senare.
· Barbro Olsdotter "dödde sedan moderens död barnlös" (hon dog alltså efter Gjertrud), men vid VT 1730 står Mattis Olsson i Svenneby som hennes arvinge. Mattis är också med som en av Gjertruds arvingar vid HT 1729, men det sägs inte där hur han är släkt med henne. Hans hustru Barbro Hansdotter lär dock vara den egentlige arvingen; hon fick nämligen genom testamente ärva sin barnlösa moster, som heter just Barbro Olsdotter och var gift med Asgud Stensson, som är farbror till Mattis (se diskussionen om Asgud i Svenneby, som är farfar till Asgud S.). Barbro Hansdotter är ju i så fall dotter till Ragnila Olsdotter, och alltså syster till ovanbemälte Ola Hansson; hon har i varje fall en bror med det namnet, som bodde på Ulekärr och Hougslätt. Jag ska som sagt återkomma senare till Ola H., och då också hans syster.
Gjertruds barn i andra giftet med Ola Rasmusson är sonen Ola samt döttrarna Marin, Kjerstin och Anna.
· Ola Olsson är far till bröderna Jon och Ola Olssöner och deras syster Karin. Jon och Ola är alltså de som till sist får lösa in Valö, för att deras far har företräde till gården framför sina systrar och deras arvingar. Jon bor i Svenneby (Nordgård) vid samtliga dessa mål, medan brodern Ola bor på Valö 1720 och 1729-1730, men på Hällesås (i Kville socken) 1726-1727. Ola Olsson d.ä. (alltså Ola Rasmussons son och fadern till bröderna Jon och Ola) "kom till Svenneby", enligt domboken 1720. Och om jag har lyckats tyda 1600-talets mantalslängder rätt (vilket inte alltid är så lätt), så gifte han sig med Ola Larssons enka Olug på Svenneby Nordgård (och det är efter faderns död som Jon tog över bruket där). Det bör i så fall vara Ola L. och Olug som är föräldrar till Jons halvsyster Sigrid, som är mor till Marin Tollesdotter, som tog över gården på Valö efter de barnlösa morbröderna Jon och Ola. Sigrid måste ju vara halvsyster till Jon och Ola på morssidan, eftersom hon inte står med bland Ola Olssons barn. Sigrids dotter Marin var gift med Mattis Olssons och Barbro Hansdotters son Ola, så alla är släkt med alla...  (Sigrid Olsdotter var troligen gift med Tolle Tolfsson i Krega. Och Tolle har jag tänkt att starta en egen diskussion om - så eventuella kommentarer om honom och hans familj får gärna vänta till den... )
· Marin Olsdotter "bodde i Hala", enligt domboken 1720. 1726 sägs att hennes man är Nils Asmundsson i Hala i Bottna socken - men 1730 står det "Marins barn Nils Asmundsson i Hala och dess syskon"! Nils är även med bland arvingarna i övriga mål utan att Marin nämns. Hon var alltså död redan 1720, och Nilses hustru i Hala är noterad som död i mantalslängden 1719. Nils är son till Asmund Mattisson i Hala (enligt generalmönsterrullan 1718, s. 351, nummer 70 [som är ett gemensamt rusthåll för Bottna Sörgård och Hala]); och Asmund med hustru är med redan i mantalslängden 1669, och tillhör alltså samma generation som Marins föräldrar. Visserligen skulle Asmund ha kunnat vara gift mer än en gång - men... Nils har tagit över bruket i Hala i jordeboken 1702, och i mantalslängden 1703 har han hustru (1702 års längd saknas); Nils måste då vara född senast i början av 1680-talet. Det troligaste är alltså att Nils är Marins man, och att det är en ren felskrivning att han står som hennes barn; det är ju hennes barn som är arvingar (eftersom hon är död), och om Nils är hennes man, så står han bara med bland arvingarna som företrädare för sina barn. Det är alltså det troligaste...
· Kjerstin Olsdotter är enka 1726-1727 och 1729-1730 (men 1720 sägs inget om den saken, och mannens namn nämns inte någon gång i domböckerna). 1720 och 1726-1727 bor hon på Tufta, men 1729-1730 i Ulekärr. Jul i Tufta är fortfarande med i mantalslängden 1726 (daterad den 11/11 1725), men 1727 (12/1 1727) är han död, och 1728 (11/11 1727) är Juls enka (utan namn) "från bruket". Och vid HT 1726 är alltså Kjerstin enka; Jul bör m.a.o. ha dött under 1726 eller i slutet av 1725. Han heter Hansson enligt generalmönsterrullorna (där Tufta är n:r 74 vid Sotenäs kompani), och att det är han som är Kjerstins man framgår av en bilaga till rullan 1737 (f. 356v): "74. Jul Hanssons enka med sine intressenter försålt sin rustningsdel till Svennung Andersson." I själva rullan heter Svennung dock Johansson. (Se nedan under Anna Olsdotter.)
· Anna Olsdotter är gift med Johannes Knutsson, enligt domböckerna 1726-1727 och 1729-1730. 1720 bor Anna i Skogby (och enligt mantalslängden finns då den ende Johannes i Skogby på Mellomgården), 1726-1727 på Valebymarken (alltså under Valeby i Bottna socken) och 1729-1730 i Tufta. I Tufta-målet blir det till slut sockneskräddaren Svennung Johannesson som löser in jorden, och eftersom han är "en odels- och bördeman" (alltså en av arvingarna till jorden), så lär han vara son till Johannes och Anna, vilket i så fall förklarar varför de 1729-1730 bor i Tufta (där ju Svennung då tagit över halva gården). (Jag har också startat en egen diskussion för Svennung Johannesson i Tufta, där vi kan diskutera vidare vilka säkra bevis det finns på att Johannes och Anna är hans föräldrar.)
Den omtvistade jorden i gården Valö består av 18 sättingar eller 1 1/2 tunna. Av detta har Gjertrud först ärvt 6 sättinger efter föräldrarna, och sedan lika mycket efter en syster som dött ogift. Föräldrarna ägde alltså 1 tunna, som sedan delades lika mellan systrarna, vilket betyder att de inte har fler syskon (i varje fall inte fler som överlevde föräldrarna eller har egna barn som gjorde det). Sedan har Gjertrud löst in ytterligare 6 sättingar tillsammans med sin andre man Ola Rasmusson.
Detta betyder att alla Gjertruds barn får dela på hennes del av jorden, som är 14 sättingar (hennes ärvda 12 sättingar, plus hennes giftorätt [1/3] av de under äktenskapet inlösta 6 sättingarna), medan Ola R:s 4 sättingar (hans giftorätt) bara delas mellan hans barn.
Döttrarna i första giftet får därför vardera 2 sättingar. Och döttrarna i andra giftet får vardera 2 sättingar och 3 1/5 kanna, medan deras bror (som ärver dubbelt mot syster) får 5 sättingar och 2 2/5 kanna. (Kanna = skrull. Och information om vad tunnor, sättingar och skrull är för något finns i Båhus Arkivguide.)
Enligt jordeboken består hela Valö av 2 2/3 tunna, d.v.s. 32 sättingar. Gjertruds föräldrar ägde alltså något mindre än halva Valö, meden Gjertrud och Ola R. till slut satt på något mer än halva efter deras inlösen av 6 sättingar. Men i domboken talas det om "halva odelshemmanet" Valö, vilket alltså inte stämmer - om man nu redovisar de olika andelarna korrekt i domboken, vilket man aldrig kan vara helt säker på... Denna del av Valö är dock 1/2 mantal i jordeboken, men i jordeböckerna har man en förmåga att 'avrunda' delarna när de ska översättas till mantal...
I målet från VT 1730 redovisas hur Gjertruds far Jon Olsson och hans bror Hans (som är förfader till de följande generationerna på den andra halvan av Valö, även om det inte sägs här) enligt ett brev av den 31/3 1647 "skulle behålla bruket i Valö framför Oluf och Bryngel Olufssöner" (som måste vara deras bröder, även om det inte sägs rent ut), men hur mycket av jorden var och en hade framgår inte. Vidare sägs att Jon den 7/12 1648 inlöst 5 sättingar och 2:ne pennings bol (men det sägs inte från vem), och den 12/6 1651 ytterligare 2 1/2 sätting och 1/2 skrull av Dordi Olsdotter i Ulene i Kville socken (en syster?).
Totalt löste alltså Jon in cirka 8 sättingar, och bör då ha ärvt cirka 4, eftersom han ägde 1 tunna - även om jag inte får delarna att stämma riktigt, men man kan ju som sagt aldrig vara säker på att allt redovisas korrekt i domboken. (Räkningen i penningbol är en äldre värdering av jorden; se länken till Båhus Arkivguide ovan. Ett 2-penningsbol motsvarar 1 1/3 skrull.)
Jag hoppas att detta är åtminstone lite mindre rörigt än i domböckerna - även om det väl inte är helt orörigt (om det finns något som heter så)...
(Ändrat av kontoinnehavaren den 22 oktober 2016 kl. 03.12.)
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Lördag den 22 oktober 2016 kl. 17.40
|
Tack Jörgen!!!
Har två korta följdfrågor.
När jag letar i mantalslängderna på Hällesås i Kville hittar jag bara Lars Olsson med hustru där(på 1720-talet), ingen Olof Olsson Finns det två Hällesås eller är jag halvblind?
Var har du hittat namnet Sigrid på Tolle Tolfssons hustru?
|
|
|
|
|
|
Av Ingemar Johansson - Torsdag den 25 april 2019 kl. 13.32
|
|
Kan Olof Hansson (dotter till Ragnila Olsdotter) vara far till Ragnill Olsdotter gift med Anders Olsson i Rödde, Bottna socken. Hittar Ragnill i mantal 1742 utflyttad från Övre Sandbäck, Svenneby och dotter till Olof Hansson. Har följt Olof i mantal bakåt till 1733, 1732 saknas, men 1731 är Olof på Valön den enda som passar bäst i socknen. Tänker jag fel?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 26 april 2019 kl. 15.57
|
Det är mycket troligt att Ola Hansson på Övre Sandbäck är den samme som tvingades att flytta från Valö, men jag saknar de säkra bevisen.
Jag skriver i ett inlägg här ovan att det är en del oklarheter kring Ragnila Olsdotters son Ola som jag ska återkomma till. Då är det väl på tiden att göra det...
Det ser helt enkelt ut som att Barbro Hansdotter (Ragnila Olsdotters dotter och Mattis Olssons hustru) har två bröder Ola!
· En (med för mig okänd hustru) som först bor på Köpmansbacken, sedan på Valö och därefter troligen på Övre Sandbäck - alltså den Ola H. som tvistar med Ola och Jon Olssöner vid tinget.
· Och en som först var gift med Hanses enka Anna Olsdotter på Ulekärr, och sedan gifte om sig med Marta Jacobsdotter (dotter till Jacob Olsson och Karin Hansdotter i Fuglekärr Persgård), och därefter flyttade till Hougslätt.
Den sistnämnde är bevisligen bror till Barbro. Vid denne Olas bouppteckning 1764 (Kville HR 1:573/581; app.arkivdigital.se/aid/v65700.b290.s573) bevakades de omyndiga barnens rätt av deras fasterman Mattis Olsson i Svenneby, d.v.s. Barbro Hansdotters man.
Det är inte samme man - om han inte var bigamist och bodde på två ställen samtidigt...
Så alla bidrag är välkomna som kan koppla Sandbäck-Ola (eller hans barn) till den andre Ola och/eller Barbro (eller deras barn).
(Ändrat av kontoinnehavaren den 26 april 2019 kl. 16.15.)
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Fredag den 26 april 2019 kl. 17.29
|
Jag har inte hittat sambandet Hans Olsson och bakåt, hur jag än letat. Men Anders Olsson i Rödde ville ha hjälp med Hans Olssons skötsel.
Ting den 15 martij 1774. Anders Olsson i Rödde påstår efter stämning att dess swågrar Hans Andersson i Grin, Swennung i Bodeland, Anders Gunnarsson på Hedestranden samt Hans Andersson därstädes lika med hwad Anders Olofsson nu på 4de året gjordt, böra emottaga och skjöta parternas fader och swärfader som nu är gammal.Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:66 (1774) Bild 3220 / sid 633 (AID: v278419.b3220.s633
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 27 april 2019 kl. 17.06
|
Så Ola Hansson levde ännu 1774... Enligt mantalslängden 1763 var han då 80 år. Nu kan man väl inte lita helt på den åldersuppgiften, men på ett ungefär stämmer det förmodligen. Han kan då mycket väl vara över 90 år när mågarna tvistar om honom.
Och när det gäller mågarna, så är de gifta med följande Olsdöttrar:
· Anders Olsson i Rödde i Bottna socken, som redan konstaterats, med Ragnila Olsdotter. Gifta enligt mantalslängden 1742.
· Hans Andersson i Nord-Grind i Kville socken med Elin Olsdotter. Gifta enligt mantalslängden 1757.
· Svennung Olsson på Bodeland Östergård i Kville socken med Gjertrud Olsdotter. Gifta enligt mantalslängden 1752. De bor då först i Tvetane i Kville socken, flyttar till Skogby Nedegård i Svenneby socken i mantalslängden 1753, och vidare till Bodeland Östergård 1756.
· Anders Gunnarsson på Hedestrand i Svenneby socken med Anna Olsdotter. Gifta enligt mantalslängden 1763, efter att hennes förste man Ola Larsson dött. När hon gifte sig första gången framgår inte av mantalslängderna, men i Ola Larssons bouppteckning (Kville HR 1:387) står att barnens morbror är Hans Olsson på Övre Sandbäck.
· Hans Andersson på Hedestrand med Ingeborg Olsdotter. Gifta enligt mantalslängden 1761; Ingeborg är då piga hos Johannes Persson i Ytterby, och kan följas bakåt i längderna till 1752, då hon är piga hos Johannes Rasmusson på Sandbäck Vremsgård. Det finns ingen flyttnotering från någon annan gård i Svenneby socken 1752, och 1748 har fadern Ola ingen dotter Ingeborg (1749-1751 saknas längder). Hans är med i mantalslängden 1779, och 1780 finns där Hans Anderssons enka Ingeborg, och han har hustru i alla längder 1761-1779, så det lär m.a.o. vara samma Ingeborg som han är gift med hela tiden, inkl. 1774 när han alltså är Ola Hanssons måg enligt domboken.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 27 april 2019 kl. 18.24.)
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 27 april 2019 kl. 17.30
|
Vi kanske ska titta lite närmare på vad det står om Valö i mantalslängderna m.m., och också se vad det är som gör det troligt att Valö-Ola är densamme som Sandbäck-Ola.
I mantalslängden 1719 finns Gjertrud på Valö. I Riksens Ständers Kontors (RSK) räkenskaper (f. 573v) senare samma år är Gjertrud död, och det står att drängen Ola har fått bruket och att han är ogift. Och i 1720 års mantalslängd står också att Gjertrud är död, och den ogfte Ola har tagit över. Detta måste då vara Ola Olsson.
Sedan kommer alltså vintertinget 1720 där det slås fast att de båda Olarna får bruka 1/4 var av Valö. Men i 1721 års mantalslängd finns det fortfarande bara en Ola där, och han är gift. Samtidigt står det på Köpmansbacken att Ola är "härifrån". Det måste alltså vara Ola Hansson som nu är på Valö; han bodde ju på Köpmansbacken enligt domboken. Ola Olsson har väl då flyttat till Hällesås, där han enligt senare domböcker finns under 1720-talet - men han syns dock inte i mantalslängderna där...
Därefter finns det bara en Ola på Valö t.o.m. mantalslängden 1726. I RSK (f. 409v) senare samma år har han också fått en dräng Ola. Det är väl tveksamt om det är Olsson som är tillbaka. Varför skulle han vara dräng hos den andre Ola när han själv har ett fjärdingsbruk där? 1727 finns det i vart fall två gifta Olar där, i varsitt hushåll - en som bara heter Ola och en Ola Olsson. (När det finns två med samma namn, så brukar det vara nykomlingen som får fullständigt namn.)
Detta är sedan oförändrat t.o.m. mantalslängden 1731. 1732 saknas mantalslängd, men i jordeboken det året (den första jordeboken där fullständigt namn står på alla) är Olsson den ende Ola på Valö. Samma sak i mantalslängden 1733 (som är den första mantalslängden med fullständigt namn på alla).
I sistnämnda längd är Ola Hansson med för första gången på Övre Sandbäck. Han är dock inte där i jordeboken 1732. Så var är han det året? Ja, om han inte bor på en annan gård, så kan han bo kvar på Valö, men ha lämnat bruket. I jordeboken står ju bara vem som som brukar gården, och 1/4 har då Ola Olsson och 1/4 är utbruk. Vems utbruk det är står inte, men det är väl Ola Olssons bror Jons (som då ännu är kvar på Svenneby Nordgård); det var ju de båda Olssönerna som fick lösa in gården från övriga arvingar, enligt vintertinget 1730.
I RSK 1731 (f. 426r; det sista året som det är hela längder där, liknande mantalslängder), så har Ola Hansson på Valö sonen Lars och dottern Karin. I mantalslängden 1733 har Ola Hansson på Övre Sandbäck en namnlös son och ingen dotter - men...
Han har gemensamt hushåll med Ola Halvordsson som har hustru, och enligt RSK (f. 343v) kommer från Nedre Sandbäck där han varit noterad som son hos styvfadern Gulbrand, och nu alltså är nygift. Och följer man dem i mantalslängderna, så ser man att hustrun noteras som död i längden 1762 - och enligt hennes bouppteckning (på Slättna 1761; Kville HR 1:379, app.arkivdigital.se/aid/v65700.b193.s379) heter hon Karin Olsdotter. Och de omyndiga barnens rätt bevakades då av Hans Olsson i Sandbäck (framgår bara av underskriften) - och den ende med det namnet på de tre gårdarna där i mantalslängden då är Ola Hanssons son.
Så när Ola Hansson försvinner från Valö har han en dotter Karin. Och när Ola Hansson dyker upp på Sandbäck, så har han en nygift dotter med samma namn som bor kvar på föräldragården med sin man.
Och har Sandbäck-Ola också en son Lars, liksom Valö-Ola? Jodå, det har han. Lars Olsson var först gift med Ola Halvordssons syster (vars namn jag inte vet; möjligen Ingrid, eftersom Lars dotter i nästa gifte heter det). Sedan blev han omgift med prästenkan Elsa Beata Bruhn från Smedseröd, och hamnade på hennes föräldragård Hedum i Berfeldals socken. Och Elsas Beatas systerson Per Ingelsson Baltzar från Hedum gifte sig med Barbro Mattisdotter, dotter till Mattis Olsson och Barbro Hansdotter. Och hur träffades de? Var det genom att den enes moster var gift med den andres kusin?
Jag kan tillägga att när Ola Halvordsson och Karin Olsdotter flyttade från Nordre Ede i Kville socken till Slättna (i mantalslängden 1754), så bytte de gård med Nils Tollesson. Han är son till Tolle Tolfsson i Krega, och därmed bror till både Börta Tollesdotter, som är gift med Ulekärr/Hougslätt-Ola Hanssons styvson Jacob Hansson, och Marin Tollesdotter, som är gift med Mattis och Barbros son Ola Mattisson och tog över Marins halvmorbröder Jon och Ola Olssöners bruk på Valö.
Dessutom är brodern till Gjertrud Olsdotters man Svennung Olsson, Ola Olsson i Gunneröd, gift med Anna Mattisdotter - och gissa vem hon är dotter till?
Och Ola Larsson på Hedestrand, Anna Olsdotters förste man, är bror till Christen Larsson i Nasseröd, som är gift med Ulekärr/Hougslätt-Olas dotter Ragnila. Christen är f.ö. en av dem som Ingeborg Olsdotter var piga hos.
Så även om Sandbäck-Ola inte skulle vara bror till sin namne och dennes syster Barbro, så umgås åtminstone deras barn i samma kretsar...
Till sist: Ola Hansson på Valö sägs i domboken 1730 vara klockare, och det är också Ola på Sandbäck - även om det dröjer till 1752 innan det skrivs ut i mantalslängden. Det hade ju varit lite kraftigare bevis om det hade skrivits där redan 1733 - det hinner ju komma och gå många klockare på 22 år...
(Ändrat av kontoinnehavaren den 27 april 2019 kl. 17.48.)
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Lördag den 27 april 2019 kl. 18.09
|
Oj, vad du jobbat på Jörgen!!
Det fanns en piga Elin hos Lars Olsson och Elsa Beata Bruhn i Hedum, i sockenlängden 1750-60. Där står också "till far klockaren i Öfre Sandbäck". Namnet kanske är felskrivet och det ska vara Elsa istället???
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 27 april 2019 kl. 18.29
|
Visst är det felskrivet - men inte i sockenlängden...
Jag vet inte var jag fick "Elsa" ifrån, jag har ju henne noterad som Elin - och det står det också i mantalslängden.
Det är rättat i mitt tidigare inlägg nu, så att ingen som läser det blir lurad.
(Det kanske var Elsa Beata Bruhn som spökade... )
|
|
|
|
Av Ingemar Johansson - Lördag den 27 april 2019 kl. 23.41
|
|
Jättetack för all information, vet inte om släktforskarprogrammet klarar av alla kopplingar som finns. Nu fick jag dessutom veta var Lars Olsson kom ifrån som jag har på min mors sida, tydligen är han också på min fars sida. Nybörjare på att läsa domböcker men med lite träning verkar det som om det finns massor att hämta där.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Söndag den 28 april 2019 kl. 02.00
|
Då kanske jag ska bevisa att Lars på Hedum kom från Sandbäck...
Vid vintertinget 1737 (§ 11, s. 4; app.arkivdigital.se/aid/v278381.b50.s5) får Lars Olsson från Övre Sandbäck första uppbud på 1/2 (Nordre) Torp Sörgård i Kville socken (bestående av 1 tunna), köpt från Lars Tomasson. Och i RSK 1738 (f. 485v; app.arkivdigital.se/aid/v835492.b4060.s486) står att Olas son Lars på Övre Sandbäck är "skriven jämväl som åbo vid Torp Nordg. i Qwille sochn".
Det var alltså på Nordre Torp som Lars och hans första hustru bodde - men var det på Sör- eller Nordgården? Det står Sörgården i uppbudsprotokollet vid både köp och försäljning (se nedan), men alltså Nordgården i RSK 1738. I jordeboken 1738 är Lars inte med på någon av gårdarna; han hade alltså flyttat tillbaka till Sandbäck då. Men 1736 är förre ägaren Lars Tomasson på Nordgården. Och där är han också i generalmönsterrullan 1737, liksom näste ägare Ola Gulbrandsson i rullan 1744. Det borde alltså vara Nordgården som är rätt.
Deras son Axel (klockare liksom sin farfar) är född den 16/10 1737, vilket framgår av flyttattesten när han 1785 flyttar med familjen till Instön i Lycke socken (Torsby HII:2; app.arkivdigital.se/aid/v202293.b3090, forts. på föregående bild). (Axels hustru Guri Gunnarsdotter är f.ö. syster till Anders Gunnarsson, Axels faster Annas andre man... )
I RSK 1739 (f. 317r-v; app.arkivdigital.se/aid/v835493.b2210.s317, forts. på nästa bild) står under Smedseröd att Lars Olsson från Övre Sandbäck är här vid bruk, och så sägs att han ska betala mellanskillnaden mellan avgiften för åbo och den avgift som son han redan är påförd. Och vid vintertinget 1739 (§ 9, s. 5; app.arkivdigital.se/aid/v278383.b50.s5) säljer Lars gården på Torp utom börden till Ola Gulbrandsson från Alnäs.
Hustrun måste alltså ha dött och Lars har flyttat tillbaka till Sandbäck, och sedan fått eget bruk igen på Smedseröd.
I jordeboken 1740 har Lars 1/2 mtl i Smedseröd, men 1741 har han 1/4 i Hedum. Och i mantalslängden 1742 står under Smedseröd vid enkan Elsa Beata Bruhn att hon är gift med Lars Olsson på denna gård och nu bor på Hedum i Berfeldals socken. Och vid Lars står att han är "nyss förutnämnde Lars Olsson".
Och i bouppteckningen (Kville HR 1:129; app.arkivdigital.se/aid/v65700.b67.s129) 1756 efter Lars första svärmor Anna Olsdotter på Nedre Sandbäck bekräftas att hennes dotterson Axel Larssons far är Lars Olsson på Hedum.
|
|
|
|
Av Johan Mattsson - Lördag den 15 februari 2020 kl. 08.41
|
|
Det finns ju även en Christen Hansson på Köpmannabacken (från mtl 1718). Är detta en bror till Olof Hansson, som denna diskussion inleds med ovan, eller deras identiska patronymikon enbart en slump?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 15 februari 2020 kl. 11.26
|
Det skulle jag också vilja veta...
I mantalslängden 1710 finns Axel och Vågn på Köpmansbacken. Sedan är det en lucka i längderna 1711-1715. 1716 har Vågn ersatts av Ola. 1717 saknas också mantalslängd. 1718 är Ola kvar, medan Axel är "under barnen", och på nästa rad kommer Christen. Och sedan är Christen och Ola där 1719-1720. Och 1721 är Ola "härifrån".
Christen Hansson är gift med Axel Rearssons dotter Marin. Deras åtta barn (bl.a. min förfader Anders) och trettiosex barnbarn (om jag inte missat någon... ) är spridda över många gårdar i Svenneby och Kville.
Dessvärre vet jag inte varifrån Christen kommer eller om han har några syskon.
|
|
|
|
Av Johan Mattsson - Lördag den 15 februari 2020 kl. 11.37
|
Jag tycker ju att även Christen skulle varit omnämnd i alla de marktvister om Valön som varit om han varit bror till Olof, men märkligare saker har man ju sett.
Jag ser att det i mtl 1718, när Christen kommer till Köpmannabacken, samtidigt försvinner en Christen från Skärholmen mellangård, som lämnas öde. Han står där även 1710. I mtl 1708 (ej 1709) finns där en Hans, som i teorin kan vara hans far.
Det som talar emot detta spår är ju att Christen i Skärholmen väl borde vara född före 1690 och Christen på Köpmannabacken avlider ca 1774. Det går ju att bli 80+ även på 1700-talet, men jag har inte utrett Skärholmsspåret vidare pga detta.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 15 februari 2020 kl. 11.47
|
Christen är 73 år i mantalslängden 1759, och alltså född omkring 1685.
I tvisterna talas bara om Olas "syskon", men ingen nämns vid namn.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 15 februari 2020 kl. 11.52.)
|
|
|
|
Av Johan Mattsson - Lördag den 15 februari 2020 kl. 11.50
|
Aha! Tack för den informationen. Då är det ju i alla fall inte uteslutet av åldersskäl att Christen är från mellangården.
Då får detta hamna på listan över människor att grotta ner sig i.
|
|
|
|
|
|
|