|
|
Av Hans Jacob Herholdt - Lördag den 28 januari 2017 kl. 11.05
|
"Ungkarl, afskediget Soldat Andreas Mathiasson(Trofast), 32 Aar, Ligesaa" (dvs. "For at ernære sig som Arbeider"). Han var fra "Bro Sockn, Stangnes Herred, Bohuus Län".
Andreas Mathisen bosatte seg som fiskerbonde i Krogshavn, Langesund i Bamble kommune. Andreas kom til Eidanger i 1846. Da var han 32 år gammel. Jeg mener han var gift i Sverige før han kom til Norge...han fikk mange barn i Norge. Noen som kan skaffe opplysninger om Andreas sin slekt i Bro Sockn ?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 28 januari 2017 kl. 22.42
|
I generalmönsterrullan 1844 finns Andreas Trofast som nummer 109 vid Stangenäs kompani av Båhusläns regemente (inget sidnummer, Arkiv Digital-bild 2030). Han är då (vid mönstringen den 1/7) 28 1/6 år gammal, har tjänstgjort i 2 1/6 år, är 5 fot och 8 tum lång samt gift.
Där står också detta:
"Ogillas såsom till krigstjenst oduglig av snedhet. Tjent väl."
Det blev m.a.o. en kort karriär som soldat...
Den 1/7 noteras han alltså som gift - men det har han inte varit länge. Han gifte sig den 3/4 samma år med Sara Lisa Larsdotter (Brastad vigselbok E:1, sid. 56). (Socknen heter egentligen Brasäter, i lokalt uttal sammandraget till Braste, vilket av svenska myndigheter officiellt har förvanskats till "Brastad". Det är alltså under namnet Brastad man finner den i arkiven.)
Rote (legd) 109 består av gårdarna Hougen i Lyse socken, Näverkärr i Bru socken och Lille Hals i Brasäter socken. Och det är under den sistnämnda gården som soldattorpet finns, och där finner vi Andreas och Sara Lisa i husförhörslängden (Bro AI:9, sid. 393 [Brasäters husförhörslängd ingår i samma bok som Brus längd].)
I den husförhörslängden står att de har överförts till "löslistan" 1844. På "löslistan" (som också kan ha många andra benämningar) hamnar de som inte har någon fast bostad (i vart fall inte känd av prästen), eller de som man vet har flyttat ut ur socknen, men inte vart (de har alltså flyttat utan attest). I det har fallet visste man väl inte vart de tog vägen när de tvingades att lämna soldattorpet efter Andreases avsked.
De finns i slutet av samma husförhörslängd (sid. 464) under "Personer med obestämd bostad":
(Båda bilderna från Arkiv Digital.)
Där finns som synes också deras son Martin August, född den 28/11 1844. Här står att Sara Lisa har flyttat till Bru Prästegård 1845, och Martin August har flyttat till Östebu 1846. (I vigselboken står att Sara Lisas far är Lars Andersson från Östebu. Och Martin August finns hos Andreas Larsson i Östebu, sid. 312, och hos Andraes bor också fadern Lars Andersson.)
Andreas har ingen flyttnotering här - men i marginalen står "rymd".
I Eidangers inflyttningslista 1846 (Eidanger ministerialbok nr. 8, s. 320) står att Andreas har en attest från vicepastor Carl A. Sjöberg daterad den 6/12 1844, men han finns inte i Bru utflyttningslängd (som omfattar hela prästegället, inkl. Brasäter). Förklaringen måste vara att han bara har fått ett arbetsbevis, alltså ett prästbevis för att arbeta utanför socknen, men inte för att flytta.
Det förklarar ju också hur han kan stå som "rymd" och samtidigt ha fått en attest - när han stannade i Norge, utan flyttattest och med hustrun i Båhuslän, så noterades han som "rymd". Och i Eidangers flyttlista har ju också lagts till en notering i efterhand; det är inte lätt att tyda de kråksparkarna, men där står något om att han efter upplysningar är gift i Sverige.
I husförhörslängden står att Andreas är född den 12/4 1816, och det stämmer ju också med åldern i rullan (28 år och 2 månader den 1/7 1844). Och den dagen föddes det en Andreas i Brasäter socken, med föräldrarna torparen (husmannen) Mattias Andersson och Johanna Månsdotter under Store Backa (Brastad C:3, sid. 328).
Och om man följer den familjen framöver i husförhörslängderna, så ser man att Andreas är noterad som flyttad till under Lille Hals 1842, och det var ju då han blev soldat (han har tjänstgjort i 2 år och 2 månader vid mönstringen 1844). Och i husförhörslängden under Lille Hals (där han finns tillsammans med Sara Lisa) står också att han kom från Store Backa 1842. Det är alltså inget tvivel om att det är rätt Andreas.
Att det står i Eidanger att han är från Bru socken är för att Brasäter socken hör till Bru prästegäll, och prästen har väl undertecknat attesten med modersocknens namn.
|
|
|
|
Av Hans Jacob Herholdt - Torsdag den 27 april 2017 kl. 18.34
|
|
Hei igjen. Takk for du tok deg tid til å svare meg. Soldat Andreas Mathiasson Trofast kom til Bjerkøya i Eidanger, Telemark hvor han fikk 5 barn med Maren Paulsdatter. Maren og Trofast var ikke gift. Familien flyttet til Krogshavn, Langesund hvor han bygget en liten fiskerhytte. I Krogshavn døde Maren. Trofast ønsket da å gifte seg med Dorthe Marie Olsdatter fra Bamble. Det var året 1870 og Trofast la frem et «skildje brev» fra Gøteborg politi datert 1869. Trofast fikk 3 barn med Dorthe Marie, men bare den førstefødte piken vokste opp. Er det mulig at Sara Lisa fremdeles var gift med Trofast etter 26 år. Har prøvd å Google Østebu, men finner ikke frem. Er det Østebu i Ørje, Norge? Har noen opplysninger om Sara Lisa og hennes sønn Martin August sine liv i Sverige? Andreas Mathiasen Trofast døde i Krogshavn, Langesund 09. august 1877.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 17 maj 2017 kl. 23.42
|
När Sara Lisa Larsdotter flyttar till Bru Prästegård 1845, så är det för att tjäna som piga. Och hon skulle sedan, trots att hon var gift, behöva flytta runt bland gårdarna för att försörja sig som tjänstepiga i 21 år - samtidigt som maken Andreas levde sitt nya liv i Norge... Trofast var också ett passande namn på en som övergav hustru och barn...
Här finns Sara Lisa i husförhörslängderna:
Bro AI:9, s. 188 (Bru Prästeg., Bru s:n, 1845-1848).
Bro AI:9, s. 302 & AI:10, s. 304 (Övre Immestad, Brasäters s:n, 1848-1849).
Bro AI:10, s. 190 (Bru Prästeg., Bru s:n, 1849-1851).
Bro AI:10, s. 48 (Axtveten, Bru s:n, 1851-1852).
Bro AI:10, s. 180 (Vese, Bru s:n, 1852-1855).
Bro AI:10, s. 158 & AI:11, s. 166 (Bruberg Sörg., Bru s:n, 1855-1856).
Bru AI:11, s. 429 & 427 (Nord-Tuntorp, Brasäters s:n, 1856-1858).
Bru AI:11, s. 432 (Övre Tuntorp, Brasäters s:n, 1858-1860).
Bru AI:11, s. 197 & AI:12, s. 407 (Bru Prästeg., Bru s:n, 1860-1862).
Bro AI:12, s. 125 (Axtveten, Bru s:n, 1862-1866).
Men 1866 förändrades hennes liv. Hon flyttade då in hos enkemannen Abraham Nilsson (född 1810) på Stranderäng i Bru socken - och på Stranderäng blev hon boende resten av livet. Där finns hon i följande husförhörslängder:
AI:12, s. 229 (1866).
AI:13, uppsl. 153 (1867-1870).
AI:14, uppsl. 165 (1870-1880).
AI:15, uppsl. 222 (1881-1889).
I den första längden (AI:12) står hon som inhyses (losjerende) hustru. Hon är alltså inte där som tjänstepiga.
I nästa längd (AI:13) är hustru struket, och i stället är ditskrivet enka. Vad har skett? Ja, Andreas har ju inte dött, men hon har - äntligen - blivit skild från honom. Det är domkapitlet (stiftsstyrelsen) i Göteborg som har utfärdat skiljobrevet, och så här ser det ut:
(Göteborgs domkapitel BIV:1, inget sidnummer, Arkiv Digital-bild 71; AID: v71659.b71.)
Skiljobrevet är daterat den 27/10 1869, och som synes hänvisas till en häradsrättsdom av den 23/9 1863. Den domen skulle vara intressant att läsa, men domboken för det året finns ännu inte på nätet. Skiljobrevet för Andreas finns i samma volym den 26/1 1870 (AD-bild 73). Det är mer kortfattat, och hänvisar till Saras skiljobrev.
I landsarkivets register till domkapitlets äktenskapssaker finns fler noteringar för detta par än själva skiljobreven, den första från 1861. Det betyder att det säkert finns mer att läsa i arkivet, såväl i diariet över inkommande brev som i handlingar i saken. Men detta finns inte på nätet.
I husförhörslängden därefter (AI:14) ser det ut så här:
(Också denna bild är från Arkiv Digital.)
Enkan är alltså struket och i stället är ditskrivet H. Sara och Abraham har med andra ord gift sig. De finns i vigselboken 1872 (E:2, inget sidnummer, AD-bild 24), lysning den 14/4 och vigsel den 28/6. Här står Sara som frånskild hustru.
Vid Abrahams namn i husförhörslängden finns en krumelur som betyder att han har flyttats ned till hustrun som står längre ned på sidan, och där har det skrivits dit Undantag ovanför. Abraham och Sara har alltså blivit undantagsfolk (kårfolk), och hans dotter och hennes man har tagit över bruket.
De fick dock inte vara gifta så länge. Abraham dog den 27/3 1879 (dödboken F:1, AD-bild 51). Och därför är också H struket framför Saras namn, och enka åter ditskrivet - denna gång på riktigt...
Men de fick trots allt 13 år tillsammans. De första åren, när hon var "inhyses", så var de väl i praktiken vad vi i dag kallar sambo, men sådant var ju inte accepterat då - inte av prästerna i vart fall - så då blev hon "inhyses"... 
Efter Abrahams död levde Sara Lisa sina sista 10 år som undantagsenka. Hon dog den 25/9 1889 (F:1, AD-bild 103).
Sonen Martin August Andreasson blev som sagt fosterson hos morbrodern Andreas Larsson på Östebu i Brasäters socken efter att fadern drog till Norge och modern tvingades att ta tjänst som piga. Där finns han i följande husförhörslängder:
Bro AI:9, s. 312 (1845-1848).
Bro AI:10, s. 314 (1849-1855).
Bro AI:11, s. 316 (1856-1861).
Andreas Larsson dog 1860, och hans hustru 1858. Martin August flyttade därefter runt som tjänstedräng på olika gårdar, och finns i följande husförhör:
Bro AI:11, s. 254 & Brastad AI:5, s. 17 (Barkedal, Brasäters s:n, 1861-1864).
Brastad AI:5, s. 13 & s. 9 (Sämstad, Brasäters s:n, 1864-1866).
Bro AI:12, s. 161 & AI:13, s. 108 (Östre Ormdal, Bru socken, 1866-1869).
I den sista längden står att han har flyttat till Norge den 3/11 1869. Han finns också i utflyttningslängden (Bro B:3, AD-bild 26) som nummer 44 det året. Det står inte mer exakt än bara "Norge".
Martin August tog alltså ut sin flyttattest en vecka efter att modern fått sitt skiljobrev. Undrar om han väntade tills hon var fri innan han reste...
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Torsdag den 18 maj 2017 kl. 00.16
|
PS
Den äldsta noteringen för Sara och Andreas i registret över domkapitlets äktenskapssaker är som sagt från 1861. Jag ser nu i listan över alla gårdar som Sara var piga på, att 1860-1862 var hon (för tredje gången) på Prästegården. Det kan knappast vara en slump. Prästen ansåg väl att nu fick det vara nog, och hjälpte henne med ansökningen om skilsmässa.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 19 maj 2017 kl. 15.23
|
Martin August flyttade alltså till Norge 1869.
Och "Norge" är allt som står i utflyttningslängden, men det var till Bamble i Grenland (i dagens Telemark fylke, eller Bratsbergs amt, som det hette då) han flyttade.
Han finns i Bamble inflyttningslista som n:r 4 1870 (ministerialbok nr. I 6, s. 364), och noterad som inflyttad hösten 1869:
"Sömand Martin August Andreassen, Ormdahl af Bro Sogn i Nærheden af Udevalle, födt i Brastad Sogn, i Nærheden af Bro 28 Januar 1844, nu Ungkarl..." (Prästerna skrev ju på danska i Norge på den tiden...)
Och han har attest från prosten Carl A. Thudén av den 3/11 1869.
Allt stämmer precis - utom födelsedatumet. Här står den 28 januari 1844, men han var ju född den 28 november (födelseboken Brastad C:4, s. 194).
Men det blev fel redan i Båhuslän. När han flyttade mellan två gårdar i Sämstad 1865, så blev den 28/11 felskrivet som den 28/1 på den nya sidan i husförhörslängden (Brastad AI:5, s. 14 och 9) - och det felet följde sedan med när han nästa år flyttade till Ormdal. Och det var från husförhörslängden som prästen skrev av uppgifterna på flyttattesten - och så följde felet med också till Bamble...
(Ändrat av kontoinnehavaren den 19 maj 2017 kl. 15.37.)
|
|
|
|
Av Hans Jacob Herholdt - Måndag den 22 maj 2017 kl. 15.21
|
Takk for all hjelp.
Fra Bamble flyttet Martin August til Skaatø/Skåtøy ved Kragerø. Martin August giftet seg der med Maren Andrea Olsaker f.1849 på Osterøy. Martin August og Maren Andrea bosatte seg på Østre Rauane på Skåtøy ved Kragerø. Sammen fikk de 6 barn. Martin og Andrea døde begge samme år...året 1922. På Skåtøy bodde også Martin August sin halvbror Paulus ! Paulus var født i Eidanger i året 1851, men Trofast tok med familien og flyttet til Bamble og bosatte seg der i Krogshavn ved Langesund. Da Trofast sin husholderske/samboer Maren Paulusdatter f. 1815 fra Birkøn/Bjørkøya døde og Trofast fikk skilsmisse fra sin svenske hustru i Sverige for å giftet seg på nytt i Bamble flyttet Paulus til Skaatø/Skåtøy ved Kragerø, men jeg vet ikke om Martin August og Paulus kjente til hverandre... de var nesten naboer. Det er en lang historie, men jeg begynner å få samlet den nå. Historien om den svenske soldaten Trofast fra Bro er med i den lokalhistorisk boken "Ekko fra gamle Langesund" som kom ut våren 2017. To av Trofast sine barn, Martin født 17. mars 1854, Eidanger og hans søster Anne Mathilde født 18. november 1858, Eidanger er fremdeles et mysterium for meg. De ble begge konfirmert, men hvor tok de veien? Kanskje dro de til Amerika. Slik jeg oppfatter historien om Andreas Mattiasson Trofast var han eller ble han mormoner etter han kom til Norge... det er nevnt at Trofast er mormoner i kirkeboken ved en fødsel til et av hans barn. Paulus døde som en fattig mann på Skåtøy, han var gift to ganger
|
|
|
|
|
|
|
