|
|
Av Agneta Schick - Måndag den 29 januari 2018 kl. 13.54
|
”Gullön låg år 1704 sedan många år öde och husen hade till stor del förfallit och man måste köra flera mil för att köpa virke, jorden var vattensjuk och Fogden Bengt Månsson hade i flera år sökt efter någon duktig karl som ville åtaga sig att sätta denna f.d. frälsegård, som nu tagits av kronan, åter i stånd. Vid okt. tinget 1704 rek. Månsson att Sören Jönsson skulle få försöka sig på denna sak trotts att han inte kunde ställa någon som hälst säkerhet. Nämnden ansåg att Sören var en duktig och skötsam man och rekomenderade därför skattefrihet de första 5 åren och sedan förmedling vilket betyder nedsättning av jordeboksskatten under långa tider.
Sören Jönsson Gullön d 1719 var gift 2 gånger, 1718 var han änkeman men gifte om sig med sin piga Kierstin, efter Sörens dod flyttade hon till Olle Andersson i Rödde som piga men det är mycket trol. att hon snart blev Olles 2:a fru, som var dotter till Anders och Dordi på Gillingsmarken. Sören hade 2 barn i första giftet och dessa fick dela gården Gullön.” (Källa: Kville Härad Personhistoriska förening, Nils Hansson, domboken Advokatfiskalen Göteborg och Bohus Län EVIIAABA:135 sid. 246)
Varifrån kom Sören Jönsson? Var han Jöns på Vrångstads son?
Av foljande dom framgår att Halfward Jönsson på Skogby var hans border, Nils Jakobsson i Skogby var gift med Sören Jönssons syster, och Olof Persson i Löska och Svenning Persson i Yllene var gifta med var sin syster till Sören Jönssons hustru.
Vad hette Sören Jönssons hustru?
Dombok Tanums, Bullarens, Kville och Vette Häradsrätt AIa:16 sida 385, släktförhållande år 1720:
”Halfwård Jönsson i Skogsby, Oluf Pärsson i Löska, Swenning Pärsson i Ullene, Sahl. Söhren Jönsson i Gullöhn barns deras farbror ock moder systers männen samt Nils Jakobsson i Skoghby bemt. barns fader Syster man framstego för Rätten och gåfwo tillkänna att de äro wäll och wänligen öfwerens komne angående deras instämde Sak Neml. att Nils Jakobsson skall i år bruka Sahl. Söhrens bruk Gullön och tillkommande åhr 1721 wid midsommarstjden lämna det ifrån sig uppsådd med 3 .. korn och 3 .. hafra samt en tolfting skieppa winter Rog, och försedder med dem Hägnad det då hade under hwilken tyd han äfwen och skall skatta för gården och utggiöra alla onesa; hwaremot han skall hafwa tillbaka sina utelagda 20 C. S:mt, och des utan hafwa af sine Swågrar 1C 16/: Penningar ifall Erik Jönsson i Bottna icke skulle willia beqwäma sig till att laga sina utlånde 20 C. och foder oxen tillbaka. Hwilken förljkning till efterfättelse i Framtjden blef actis infererat.”
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 29 januari 2018 kl. 16.32
|
Sören dog i början av 1720 eller någon gång under 1719. Han är med i mantalslängden 1719 (daterad den 14/2 1719), och är död i längden 1720 (13/2 1720). Och i domboken vid HT 1725 (§ 33, s. 163) hänvisas till skiftebrev av den 17/2 1720.
Sörens hustru heter Ingeborg Trulsdotter. Det framgår när rätten vid HT 1725 (§ 27, s. 157) avgör vem som får ärva Nils Svennungssons och Dordi Guttormsdotters son Anders Nilsson i Svennungsön.
Ett antal Trulsbarn sägs där vara syskonbarn (alltså kusiner) till Dordi. Bland dem finns Svennung Persson i Ulene, Ola Persson och Halvord Jönsson i Skogby "uppå sina hustrurs och svågers sal. Sören Jönssons barns uti Gullöns vägnar, efter Ingeborg Trulsdotter".
|
|
|
|
Av Agneta Schick - Måndag den 29 januari 2018 kl. 21.05
|
Tack för detta! Från vilken gård kom Ingeborg Trulsdotter? Var hon syster till Olof Trulsson på Kåröd (Orust?), Lars Trulsson på Bräcke (Kville?) och Jacob Trulsson på Hogen (Lur?)?
Jag spekulerade på att Sören Jönssons dotter Ingeborg Sörensdotter fick sitt namn efter Sörens mor, OM han nu var son till Jöns i Vrångstad för han hette väl Jöns Andersson och var gift med Ingeborg? (vet inte i vilken dom det stog).
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 30 januari 2018 kl. 01.14
|
Det är väl troligt att Trulssönerna och Trulsdöttrarna är syskon, eftersom de alla är kusiner till Dordi Guttormsdotter. Men sönerna står för sig och döttrarna för sig med några Amundsdöttrar emellan, så det är ju möjligt att de kan vara barn till två olika Trulsar.
Det finns en Lars Trulsson på Bräcke i Tose (Svarteborgs) socken och en Jacob Trulsson på Hougen i Håby socken. Det är troligen de att döma av faddernoteringar i födelseböckerna. De är faddrar till varandras barn, och där finns också Nils Aslagsson i Dale. Det finns också anknytning till Ola Trulsson i Råröd [Kville socken] om man lägger pussel med andra upplysningar.
Men jag får återkomma till det i morgon - eller snarare senare i dag... 
Men jag kan säga redan nu att när Lars Trulsson i Bräcke gifter sig 1717 (troligen hans andra gifte), så står det att hans föräldrar är Truls Olsson och Johanna Gulbrandsdotter, "vilka fordom bott i Hougen" (Svarteborg C:1, s. 412).
Om de också är Ingeborgs föräldrar återstår att bevisa, men eftersom Hougen är en skattegård, så ska det förhoppningsvis gå att finna något i domböckerna.
Hustrun till Jöns Andersson i Vrangstad heter Marin Olsdotter (se diskussionen Nämndemannen Erik Jonsson i Bottna och hans släkt). Jag vet inte om han var gift fler gånger.
De enda barn till Jöns och Marin som jag har noterat är sonen Anders och en dotter (vars förnamn jag inte vet) som var gift med Halvord Helgjesson, båda i Vrangstad. Men de kanske hade fler barn.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 30 januari 2018 kl. 01.17.)
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 30 januari 2018 kl. 01.42
|
Det slog mig plötsligt att Ingeborg Trulsdotter kanske i själva verket var mor till systrarna som var gifta med Svennung Persson, Ola Persson, Halvord Jönsson och Sören Jönsson. Formuleringen i domboken kan tolkas så - och jag ser nu att jag har noterat sedan tidigare att Svennung Persson i Ulene är gift med Dordi Eriksdotter...
Nej, det var ju sova jag skulle göra...
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 30 januari 2018 kl. 02.13
|
Det går inte att sluta mitt i ett mysterium...
Den 16/4 1670 döptes Erik Halvordssons dotter Elin i Bottnelöcke, Berfeldals socken (Tossene C:1, s. 179). Och den 26/12 1677 döptes Eriks dotter Anna i Bottnelöcke (s. 183). Enligt sockenlängden heter Eriks hustru Ingeborg Trulsdotter.
Den 15/1 1693 vigdes Sören Jönsson från Vrangstad i Bottna socken och Elin Eriksdotter från Bottnelöcke (Berfeldal C:1, f. 115v).
Och den 11/4 1697 vigdes Halvord Jönsson från Vrangstad och Anna Eriksdotter från Bottnelöcke (f. 116r).
Jag garanterar inte att det är rätt Sören och Halvord - men det är väl hyfsat sannolikt...
|
|
|
|
Av Paul Neptune - Tisdag den 30 januari 2018 kl. 09.32
|
Hej Agneta och Jörgen,
Noterar med stort intresse att era fynd eventuellt tangerar mina egna anor. Jag berörs bl a av forskningen kring Jöns Olsson i N Ede, Kville. Skulle det vara så att den Olof Persson som förekommer i ovanstående diskussion skulle vara far till Jöns Olsson, så är detta även mina anor.
Du Jörgen radar upp ett antal vigslar i Berfendal med troliga systrar Eriksdöttrar som gifter sig. Har du sett att en Olof Persson i Hedåker gifte sig med Johanna Eriksdotter i Bottnelöcke 1699? Är det den Olof Persson som nämns i senare sammanhang? Men var låg Hedåker?
Hälsningar
/Paul
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 30 januari 2018 kl. 14.14
|
Ola Persson är från Hedum [i Berfeldals socken] vid vigseln med Johanna Eriksdotter 1699 (C:1, f. 116r). Och enligt sockenlängden, så finns också Sören och Halvord där några år efter att de gift sig.
Enligt den äldsta husförhörslängden (Tossene AI:1, uppslag 184) är Eriks och Ingeborgs dotter Dordi i Bottnelöcke "gift åt Kville socken", men jag kan inte hitta henne i vigselboken. Hennes sista notering för nattvard i Berfeldal är i oktober 1707. Det är väl hustrun till Svennung Persson i Ulene.
Jag kan tillägga att om Jönssönerna var från Vrangstad, och inte bara tjänade som drängar där vid tiden för sina vigslar, så måste det vara Jöns Sörensson, inte Jöns Andersson, som är deras far.
Återkommer med mer senare...
(Ändrat av kontoinnehavaren den 30 januari 2018 kl. 14.17.)
|
|
|
|
Av Agneta Schick - Tisdag den 30 januari 2018 kl. 22.12
|
Nu vet jag var jag fick det med Vrångstad och Ingeborg ifrån:
Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAABA:231 (1707-1707) Bild 990 / sid 191
...
Ytterligare kiärade Ingewall Olufsson till nämbdemannen Christopher Anderson i Tyft i Toose sockn, påståendes att han på sin hustrus Ingeborg Andersdotters wägnar, måtte betahla och häfta för hwad till Rustningens widmackthållande, för des 3 skrull skylldh i Öhne, som i åhr skolat öde legat, kan reqvireras; Såsom och af samma skiähl till sahl Ingeborgs barn i Wrangstadh, Söhren och Halfward Jönssöner, sampt dessas medintressenter, äfwen att swara för deras 3 skrull skylldh i samma Öhne, än wijdare och på lijka sätt kärade Ingewall till Nämbdemannen Christopher i Tyft såsom tillsatt förmyndare för Swenningh Andersson i Medboo, beträffande rusthålldsbeswäret för 6 kannor skylldh i mehr omrörde Öhne, som alt skohlat öde legat dätta åhret, påståendes fördenskulldh at de måge härföre häfta:
...
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 31 januari 2018 kl. 01.27
|
Det kan inte vara någon tvekan om att de Trulsbarn som jag nämner här ovan är de rätta om man jämför med domboken från 1725, där de alla sägs vara kusiner till Dordi Guttormsdotter.
Här finns Ola Trulsson på Råröd [i Tose (Svarteborgs) socken, alltså inte gården med samma namn i Kville socken, som jag först trodde], Lars Trulsson på Bräcke [Tose socken] och Jacob Trulsson på Hougen [Håby socken]. De är flera gånger dopvittnen till varandras barn, enligt födelseböckerna. Där finns också vid något tillfälle Elin Trulsdotter i Hästhagen [Berfeldals socken], och i Berfeldals födelsebok ser man att Elin och Ingeborg Trulsdotter i Bottnelöcke [Berfeldals socken] flera gånger är dopvittnen till varandras barn.
Bland Trulssönernas vittnen finns också Nils Aslagssson i Dale [Håby socken]. Och vid tinget 1725 var också dragonen Anders Källberg i Orreberg [Berfeldals socken] närvarande "på sin hustrus och svägerskas sal. moder Elin Trulsdotters vägnar". Elin Trulsdotter och hennes man Erik Jakobsson i Hästhagen har en dotter Anna, och 1710 gifte sig Anna Eriksdotter från Hästhagen med dragonen Anders Källberg från Orreberg.
Och så det viktigaste: Ingeborg Trulsdotter och Erik Halvordsson i Bottnelöcke har döttrarna Elin, Anna och Johanna, som är gifta med Sören Jönsson, Halvord Jönsson respektive Ola Persson. Och dessutom dottern Dordi, som inte går att finna i vigselboken, men är "gift åt Kville socken" enligt husförhörslängden - och hustrun till Svennung Persson i Ulene heter just Dordi Eriksdotter (vilket framgår av domboken vid VT 1742, där hon skänkt en del av gården till sin dotter och måg). De fyra gubarnas namn stämmer alltså också helt med de som är med vid tinget 1725 å sina hustrurs och döde svågers barns vägnar, "efter Ingeborg Trulsdotter".
(Ändrat av kontoinnehavaren den 31 januari 2018 kl. 01.31.)
|
|
|
|
Av Paul Neptune - Onsdag den 31 januari 2018 kl. 07.30
|
När Erik Halvordsson och Ingeborg Trulsdotter gifte sig i Bärfendal tidigt 1670 noterades att "Erik Halvordsson i Holma..." (C:1 sid 169). Lite svårläst kring Ingeborg. Men hon lär väl också höra hemma i Bärfendal.
Dottern Elin föddes 1671 (inte 1670 som det står här ovan) i april och då bodde de i Bottnelycke.
|
|
|
|
Av Agneta Schick - Onsdag den 31 januari 2018 kl. 14.25
|
” d 23 Trinit: Erich Halworsön i Holma, Ingeborg Trulsdatter paa Hee, Howettine betalt i hwar lod 2..”
I Bärfendals dopbok sid. 175 "d 16 Octobr: bar Trulsis qwinde paa Heen ett barn till Tossene kirke, der döbtt blef kaldet Ingeborg".
Truls och hustru fanns 1665 på Heden i Bärfendals socken.
Och Halvor Erichsson fanns på Holma (mantalslängd 1669). I släktdata hittar man första hustrun Anna och nästa hustru Karin Andersdotter från Askum.
|
|
|
|
Av Agneta Schick - Onsdag den 31 januari 2018 kl. 14.41
|
|
Oj, där var jag för fort. Det är inte Ingeborg Trulsdotter gift med Erik Halvorsdotter som föddes 1665 för Erik och Ingeborg blev vigda 1670. Antingen det är Ingeborgs far Truls som döpte en dotter till till Ingeborg eller en annan Truls.
|
|
|
|
Av Paul Neptune - Onsdag den 31 januari 2018 kl. 19.28
|
Bra. Jag hade svårt att utläsa Hee vid vigseln 1670.
Om Erik Halvordsson hörde hemma i Holma kan det ju vara intressant att veta vilken "den gamle Halvor i Holma" det var som dog 1690-03-30 i Bärfendal med angiven ålder 100 år!!! Var det Eriks far?"
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 06 februari 2018 kl. 18.54
|
Det barn som Trulses hustru på Heden bar till dopet i Tossene kyrka 1665 var inte hennes eget. En mor var inte ens närvarande vid sitt barns dop. Hon skulle hålla sig hemma i sex veckor efter förlossningen och därefter kyrkotagas.
Trulses hustru var alltså gudmor till barnet. Men det är ju märkligt att prästen inte skriver vems barn det var...
(Ändrat av kontoinnehavaren den 06 februari 2018 kl. 19.11.)
|
|
|
|
Av Agneta Schick - Lördag den 08 december 2018 kl. 17.01
|
Sören Jönsson bodde på Hedum i Berfendal till ca 1705.
I följande dom som jag har svårt att tolka nämns Sören Jönsson i Hedum:
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIAABA:36 (1701) Bild 220: ”...Sören på Slåttets erfwingar Sören Jönßon i Hedumb i Bäffendahls Sochn, å sine ock des Syskons wägner, Oluf i Lößboo å sin aflydne hustrus eller deras aflade Barns, ock sammalad Pehr Anderßon i Öhn å sin aflydne hustrus och Barns wägner, föregifwa, som skulle Oluf Båhlson innpantatt denna halfdehlen ödegården af odelsmannen Jöns Aßmunßon på Rödde,…". Fortsättning på detta finns i
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIAABA:70 (1702) Bild 720 / sid 39.
Jag trodde Sören Jönsson kom från Wrångstad enl Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIAAAH:31 (1692) Bild 56: ” Tohre Jonßon i Botna ...hafua Panttßat till drengen Sören Jönßon i Wrangstad...”
Hur är Sören Jönsson släkt med Sören på Slottet? Och var kommer gården Rödde in i bilden?
Jag glädjer mej när jag hittar domar som jag hoppas skall göra allt klart men istället ger mer frågor än svar!!
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Söndag den 16 december 2018 kl. 22.20
|
Ola Bålsson i Rödde har stämt arvingarna efter Sören på Slottet och Hans i Hunstad för att få tillbaka 20 riksdaler (10 av vardera) som han lånat ut mot pant i ödegården Båleröd under Rödde.
Sörens arvingar säger att Ola i stället ska vända sig till arvingarna efter den nu döde Jöns Asmundsson, som man menar är den som pantsatt halva Båleröd. Men nämndemannen Erik Jonsson förklarar att de 10 riksdaler som Jöns lånade är återbetalade, "men dock uti Oluf Bålssons närvaro till Sören på Slottet levererade". Och vidare sägs att Jöns denna ödegård "aldrig nyttjat eller brukeligen innehaft" och därför heller inte kunnat pantsätta den.
Hanses arvingar hänvisar emellertid inte till Jöns Asmundsson för sin hälft av lånet och panten.
Häradsrätten beslutar att Ola ska få tillbaka sina pengar, men samtliga arvingar överklagar det beslutet till lagmansrätten. Jag kan dock inte hitta det målet i lagmansrättens protokoll. Man kanske inte tog det vidare dit trots allt?
Vilka är då Sören och Hans och deras arvingar?
Sören skulle möjligen kunna vara farfar till Sören Jönsson och hans syskon. Eftersom de är från Vrangstad, så bör deras far vara Jöns Sörensson.
Ola i Lössbu heter Olsson. Det finns flera mål där hans son Sören och måg Halvord Olsson (gift med Olas dotter Karin) tvistar om Smedseröd i Svenneby socken. Ola dyker upp på Lössbu i mantalslängden 1695, gift med Jacob Anderssons enka Karin Gunnarsdotter.
Det finns en Ola som försvinner från Smedseröd vid samma tid, så det lär ju vara han; i jordeboken 1697 står också att Ola i Lössbu är ägare till halva gården "som nu är pantsatt till bonden Anders", den andra halvan ägs av Sören "och dess syskon". Sören och Karin Olsbarn är för gamla för att vara barn till Karin Gunnarsdotter; Ola måste alltså ha varit gift tidigare, på Smedseröd; det är ju också på sin avlidna hustrus och deras barns vägnar som han stäms. Kanske var den första hustrun en Sörensdotter?
Det Ön som Per Andersson bor på måste vara Svennungsön (som i mantalslängderna bara kallas Ön). På Ön Nord- eller Sörgård finns ingen med det namnet vid den här tiden. Per köpte 1/4 av Svennungsön 1696, och kom då från Melleröd i Bottna socken. Också Per är stämd på sin avlidna hustrus och deras barns vägnar. Hustrun heter Börta Olsdotter och dog omkring 1698 (se det mål från 1707 som det hävisas till i inlägget här ovan den 30/1 2018 kl. 22.12, där också Pers och Börtas son Svennung stäms).
Börta är dotter till Ola Gunnarsson och hans hustru Elin på Store Gillingsmarken (tidigare på Hjältö Ödegård i Kville socken). Kanske är Elin också en Jönsdotter? Fast då borde väl också Elins andra barn, Dordi Olsdotter på Gillingsmarken och Ola Olsson i Ulene ha stämts... Kanske är det inte Börta som är Pers avlidna hustru som avses i stämningen; kanske har han varit gift med en Sörensdotter också?
Det kan tilläggas att Per och Börta är föräldrar till Sören Jönssons svåger Svennung Persson, och möjligen också till den andre svågern Ola Persson (Svennung har i vart fall en bror Ola). (Se också diskussionen Jöns Olsson och Karin Olsdotter, Nordre Ede.)
Hans i Hunstad är Hans Asgudsson. Vid tinget var hans dotterman dragonen Gottfrid Nyman i Hunstad närvarande på vägnar av hustrun och svägerskan Johanna i Tossene. Gottfrid var gift med Börta Hansdotter, enka efter Ola Gunnarsson, son till nämndemannen Gunnar Larsson i Ytterby.
|
|
|
|
Av Agneta Schick - Måndag den 07 november 2022 kl. 13.46
|
Av det som står ovan vet vi att Sören, Halvard och en syster gift med Nils Jacobsson på Skogby är barn till Jöns Sörensson på Vrångstad skattegård.
I mtl finns Jöns Sörensson med hustru sen 1670 och med full namn i mtl 1673-1675. I mtl 1691 står bara Ingeborg, varken „mannen död“ eller „änka“. I nästa mtl finns Jöns med hustru igen fram till 1728 då Jöns är under barnen.
Var Jöns Sörensson död 1690/1691? Om ja, vilken Jöns finns på Vrångstad 1692-1728?
Av målet 1707 (ovan) vet vi att Sörens och Halvards mor hette Ingeborg och var död före 1707. I samma dombok Bild 570 / sid. 107 heter hon Ingeborg Olofsdotter.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 07 november 2022 kl. 19.56
|
Ja, Jöns Sörensson måste ha dött omkring 1690. Om man ser på övriga sidor i mantalslängden, så står det inte att någon dött, men däremot finns det många som har diverse krämpor. Man har m.a.o. noterat orsaken till att levande personer är befriade, men att någon dött bryr man sig inte om att notera.
Vid ST 1703 framgår att Jöns Andersson i Vrangstad var gift med Marin Olsdotter, dotter till Ola Andersson på Skutebacken (Hovrättens ren. EVIIaaba:103, s. 112, sista målet; app.arkivdigital.se/aid/v307667.b600.s113). Och det är rätt gård, Vrangstad Nedegard; på Vrangstad Kronegård finns då bara Halvord Andersson i mantalslängden.
|
|
|
|
Av Agneta Schick - Fredag den 03 mars 2023 kl. 22.23
|
I målet ovan 1707 ( också Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (EVIIAABA:231 (1707) Bild 570 / sid 107) äger Ingeborg Olofsdotter 3 tunnor i Svennungsön (likaså Ingeborg Andersdotter gift med Christopher Andersson in Tyft, Tose s:n, Svenning Andersson i Medbo 6 tunnor, Olof Anderssons barn 6 tunnor). Hur kom det sig?
På Svennungsön finns 1660 - 1690 (jordböcker) Asmund Andersson och Svenning Olofsson. Svenning Olofsson dog ca. 1707, Asmund Andersson dog efter 1690 (jordbok) men före Per Andersson köpte sin part 1696.
Vidare står det i målet 1707: Uti denna gård Öhne har Pehr Andersson swarandens fader ägdt een fierdingh som han 1696 d 21 januarij widh tinget sigh tillhandlat, och andra andra fierdingen Pehr efter sina föräldrar arfft”. Ingeborg Andersdotter måste vara dotter till Anders Olsson i Medbo, (far till Per, Olof och Svenning), eftersom hon är syster till Svenning Andersson. Det förklarar varför Ingeborg Andersdotter äger 3 tunnor i Svennungsön.
Jag har inte hittat något släktskap mellan Ingeborg Olofsdotter och Ander Olsson i Medbo. Varifrån fick Ingeborg Olofsdotter sin part i Svennungsön? Ligger svaret i den part av Svennungsön som Svenning Olofsson ägde? Var Ingeborg och Svenning släkt?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Söndag den 05 mars 2023 kl. 17.03
|
|
Jag ska se om jag kan hitta något. Men det blir nog först i slutet av veckan. Jag har lite ont om tid de närmaste dagarna.
|
|
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 11 mars 2023 kl. 21.32
|
När det gäller böndernas namn i äldre jordeböcker, så kan man inte lita på dem. Man skrev slentrianmässigt av namnen från föregående bok, så det kan vara sedan många år döda bönder. Först 1697 ser man ut att ha börjat uppdatera namnen årligen.
I 1694 års generalmönsterrulla är Tarald Asmundsson och Svennung Olsson rusthållare för Svennungsön, eller Ön som gården då bara kallas (Sotenäs kompani n:r 38; uppslag 232, AID v48097.b122.s232).
I jordeboken 1697 (s. 1175; AID v730046.b5650.s1176) står Svennung och Per för bruket av 1/2 mtl vardera av Svennungsön (Ön). Svennung äger 1 tunna, och Per "och dess medarvingar" lika mycket. Hela Svennungsön består alltså av 2 tunnor.
I 1702 års jordebok ser det fortfarande likadant ut. Men 1703 (s. 1200, SVAR-bild 620) har det ändrats så att Per har 9 sättingar och hans styvbarn 3 sättingar.
1703 års mantalslängd är närmast oläslig på SVAR:s bild (f. 631v, SVAR-bild 152), och den finns inte hos AD (förmodligen för att den är i så dåligt skick att de inte fått fotografera den). Men man kan väl gissa sig till att det är Svennung och Per med hustrur som finns där.
Och det är helt klart de som är där 1704 (f. 93v, SVAR-bild 99) och 1705 (f. 100v, AID v224194.b1150.s101).
1706-1707 finns ingen bevarad mantalslängd. Och nästa jordebok på nätet är 1707 (s. 621, SVAR-bild 330), och då brukas gården av Nils samt Svennung i Aspang med 1/2 mtl vardera. Ägare är Nils med 1 tunna, Svennung med 3/4 tunna (= 9 sättingar) och förre åbon Pers styvbarn med 1/4 tunna (= 3 sättingar). Nils har alltså övertagit Svennungs (Olsson) tunna, och Svennung (i Aspang) har övertagit Pers 9 sättingar.
I 1708 års mantalslängd (daterad den 13/2 1708; f. 99v, AID v224195.b1070.s100) är Svennung död och hustrun är under barnen, och på nästa rad kommer den ogifte Nils med pigan Dordi. Vidare är Per "rymd" och i stället finns där den ogifte Ingevall med pigan Johanna.
I GMR 1708 (från mönstringen den 14/9; s. 111, AID v48097.b218.s112) är Svennung Olsson, Nils Svennungsson och Ingvall Olsson rusthållare för Svennungsön (Ön, nu n:r 33 vid Sotenäs kompani). Man har alltså ännu inte noterat att Svennung är död.
I mantalslängden 1709 (f. 95v, AID v224196.b1100.s96) är Nils gift och Dordi borta, men Ingevall är fortfarande ogift med piga Johanna.
Och i jordeboken 1709 (s. 1181, SVAR-bild 613) står Nils och Ingevall för hälften var av bruket. Ägare är "bönderna själv" 6 sättingar, Nilses syskon 1 tunna, Ingevalls syster 3 sättingar samt "åtskillige arvingar" 3 sättingar.
Jag återkommer...
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 11 mars 2023 kl. 23.36
|
Vid Kville och Bullarens HT 1695 § 30 (AID v49307.b64) bevisas att Svennung Olsson i Ön den 4/2 1692 av Hans Caspersson på Buvallstrand köpt dennes odelsjord i Ön, 1/4 med en fjärdepart i munderingen (rusthållet). Och betalningen har Hans fått "till dess hustru i föräring", vilket lär betyda att det var hennes odel.
Och vid VT 1696 § 13 (AID v49307.b133) framgår att Asmunds enka i Ön heter Anna Taraldsdotter och att Asmund varit gift en gång tidigare, samt att Per Andersson i Melleröd är måg till avlidne Ola Gunnarsson i Ödegården (= Hjältö Ödegård) och svåger till Ola Olsson i Ulene. Och i § 15 köper Per Andersson i Melleröd och hans hustru Börta Olsdotter en fjärding eller 1/2 tunna skyld samt en fjärding av munderingen i Ön av Tarald Asmundsson i Ön, barnen efter avlidna Kjerstin Asmundsdotter i Hede (som varit gift med Hans Mattisson), Marin Asmundsdotter i Torp (gift med Kjell Knutsson), Gunnur och Börta Asmundsdöttrar (står ej var de bor) och avlidna Börta Asmundsdotter i Ytterby (står ej om hon har barn eller syskonen ärvt hennes del). Detta är Asmundsbarnens fädernejord.
Återkommer...
|
|
|
|
|
|
|