|
|
Av Håkan Andersson - Söndag den 30 juni 2019 kl. 14.29
|
Vet inte om jag hamnat rätt.
Hans Olofsson skall, om mina uppgifter stämmer, vara född 10/1 1761 i Mardal i Skee socken. Han avled 16/3 1801 i Mardal i Skee socken. Han gifte sig den 11/6 1813 i Skee socken med Anna Olsdotter, 21/4 1766 i Övre Solberg i Skee socken. och de skall bland annat ha fått dottern Oleana, född 11/10 1788 i Mardal i Skee socken.
Annas föräldrar skall då vara Olof Svensson, född 1726 och avliden 9/7 1784 i Solberg i Skee socken Och Ingeborg Eriksdotter, född 1727 och avliden 27/6 1792 i Övre Solberg i Skee socken.
Stämmer ovanstående eller är det jag som kommit fel? Varifrån kommer Annas Föräldrar?
|
|
|
|
Av Åke Öster - Söndag den 30 juni 2019 kl. 15.48
|
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Söndag den 30 juni 2019 kl. 19.59
|
|
Tackar så mycket för information. Skall titta på detta och återkommer
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Söndag den 30 juni 2019 kl. 23.02
|
|
Det står ovan att Torseröd dkulle ligga i Lur. Är det inte så att det ligger i Tanum församling eller har jag fel?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Söndag den 30 juni 2019 kl. 23.22
|
Torseröd ligger i Tanums socken, men det gränsar till Lur.
Däremot finns det ett Tormoseröd i Lurs socken.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Söndag den 30 juni 2019 kl. 23.33
|
Efter att studerat ovanstående lilla släktträd fick jag en annan fundering. Kan det vara så att ovanstående Ragnhild Rearsdotter tillhör Treje-släkten. (En släkt som bor på på gården Trene i Skee socken i genereationer och mansnamnet Rear förekommer under resans gång) Tidsperiod ungefär 1500-tal - 1600-tal. Har många grenar i min släkt som letar sig dit. Vet i skrivandets stund inte hur många.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 30 juni 2019 kl. 23.34.)
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Söndag den 30 juni 2019 kl. 23.35
|
|
Tormoseröd känner jag igen.
|
|
|
|
Av Åke Öster - Måndag den 01 juli 2019 kl. 15.55
|
|
Jajamän, hon tillhör Trejesläkten. Jag är inte hemma, så jag har inte tillgång till släktträdet just nu.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Måndag den 01 juli 2019 kl. 16.27
|
|
Där ser man. Skulle vara intressant att se hur denna koppling ser ut
|
|
|
|
Av Åke Öster - Tisdag den 02 juli 2019 kl. 17.47
|
OK. Ragnild Rearsdotters far var Rear Eriksson. Dessa led har jag naturligtvis inte själv tagit fram. De kommer ursprungligen från Chalmersdocenten Bertil Holmströms hemsida.
Bertil släktforskade kanske inte så mycket själv, men han systematiserade det som Gunnar Framme funnit ut. Dessvärre försvann hela hans hemsida
efter hans död. Stora delar "räddades" av Leif Sanne och finns "inbakat" på hans hemsida. Samma info har jag fått från Anders Framme.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 03 juli 2019 kl. 01.17
|
De blev gamla i den släkten, Roar Vrål och hans ättlingar...
Någon ålder står inte på Rear Eriksson i dödboken (Hogdal C:1, s. 52; app.arkivdigital.se/aid/v393.b30.s53), men om hans dotter var född 1693, så kan man väl anta att Rear var född någon gång i mitten av 1600-talet. Det är alltså cirka 300 år efter hans farfars farfars fars födelse. På tre århundraden brukar det normalt gå cirka nio generationer.
Men Roar var knappast född 1450 om fadern Gunnar på Rellen var född 1350... Kanske är det en generation där emellan - eller två? Och kanske också en generation till efter Roar (en son Roar Roarsson, så att Roar Vrål var farfar till Anders)?
Och varifrån kommer årtalen - speciellt födelseåren, flera århundraden innan det finns några kyrkoböcker?
Rear Erikssons far Erik Olsson ska enligt antavlan vara kusin till sin svärfar Rear Trulsson. Var det lagligt då, på 1600-talet?
Och var kommer "Ivarsson" ifrån?
Det skulle vara intressant att se källorna...
(Ändrat av kontoinnehavaren den 03 juli 2019 kl. 01.42.)
|
|
|
|
Av Åke Öster - Onsdag den 03 juli 2019 kl. 09.52
|
Ja ja - man får ta det för vad det är - hela saken lär ju komma från en rättstvist där man argumenterade för sin sak
genom att anföra sina anor hundratals år tillbaka. Redan här var det kanske inte helt rätt.....på den här tiden trodde man ju på att Noa
blev 900 år.......Vrål-myten har ju fått ett stort genomslag i norra Bohuslän, där var och varannan inföding härstammar från denne - på
samma sätt som man förmodligen härstammar från många andra bönder här på 1400/1500-talet.
De källor som anförs här är mest olika, de flesta numera avlidna släktforskare, i norra Bohuslän. Det är nog inte lätt att veta vad de haft för källor.
Vad gäller Ivarsson är det helt enkelt så två olika källor anger två olika namn:
"Olof i Tjöstad:
Mina källor till denna sida är dels två (i stora delar likalydande) DISGEN-filer (från SC och från Ivar Schär, se nedan),
dels en text som tillskrives Ronny Johansson. SC och RJ talar om en Olof Ivarsson, IS om en Olof Andersson. Gemensamt är att de nämner
en son Anders Olsson. Som Olofs far anges en Anders Roarsson (son till den legendariske Rear ("Vrål") i Härsje, eller en Ivar i Rellen."
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 03 juli 2019 kl. 14.55
|
Kan bara konstatera återigen att släktgrenarna återigen kommer in i Treje-släkten på flera håll och kanter.
Sedan Rear "Vrål" har jag för mig att det förekommer historier/sägner omkring. Om nu minnet inte sviker eller om jag inte läst fel. Vet man varifrån dessa kommer och vilka de är om man nu känner till dem i dess helhet. Förekommer de samma rättstvist?
Gunnar a Rollini och hans hustru Reidun gav mig också en fundering. Kommer Gunnar från utrikes ort. Hans efternamn känns inte svenskt. Italienskt? Kom man med sjöfarten till Strömstad och vidare in till Skee församling? Lite spekulation från min sida.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 03 juli 2019 kl. 15.07
|
Varför skulle någon i Viken på 1300-talet ha ett svenskt namn? 
Om du läser mitt förra inlägg, så ser du vad "a Rollini" betyder...
A = å = på. Rollini = Rellen.
Det är alltså inte hans efternamn. Det är där han bor.
F.ö. var det garanterat inga italienare som seglade till Strömstad på 1300-talet - Strömstad fanns inte då.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 03 juli 2019 kl. 15.11.)
|
|
|
|
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Fredag den 12 juli 2019 kl. 15.26
|
|
Såg att Olof Svensson skulle vara född i Härröd i Lur socken.Har också sett en uppgift om att Härröd skulle vara ett namn på Skälleröd i Lur socken före 1746. Stämmer detta?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 13 juli 2019 kl. 12.28
|
Fastighetsnamnet var tidigare officiellt Skälleröd eller Häröd, numera bara Skälleröd.
Så här ser det ut på den ekonomiska kartan från 1930-talet:
Skälleröd eller Häröd, EK 1938. (Om du inte har DjVu installerat, så välj filformat PNG uppe till vänster.)
Som synes två gårdar som ligger en bit ifrån varandra. Och jag kan inte hitta något skifte där de kan ha flyttats isär (Lantmäteriets register).
Båda namnen ser ju gamla ut (-röd) - inget modern fantasinamn - så man kan ju misstänka att det är två gamla gårdar, som av någon anledning kommit att räknas som en jordeboksgård.
Den som vill fördjupa sig i den saken kan ju följa ägarna på respektive del baköver (i domböcker m.m.) och se om man på den ena delen sägs bo på Skälleröd och på den andra på Häröd.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Lördag den 13 juli 2019 kl. 15.06
|
|
Såg på kartan att Apelsäter och Sämberg var antecknade och det såg ut som som om det skulle vara samma fastighet. Har hört talas om Apelsäter då jag haft släkt som bott där så sent som 1900-talet. Hur kommer Sämberg i i sammanhanget? Två olika namn på samma fastighet?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 13 juli 2019 kl. 19.07
|
Det står Apelsäter 11 Sämberg 11. Så brukar man skriva på den ekonomiska kartan när två fastigheter sambrukas. De har m.a.o. samma ägare.
Enligt beskrivningen till ekonomiska kartan är Sämberg en ödegård under Apelsäter.
I dag är Sämberg inte längre någon egen fastighet. Namnet går inte ens att hitta på kartan.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Lördag den 13 juli 2019 kl. 20.28
|
Det här med sambruk. Om ägare en fastighet skulle arrendera en annan fastighet (därmed två olika fastighetsbeteckningar) och därmed bruka båda fastigheterna så borde det kunna vara ett sambruk utan att man för den skull äger båda fastigheterna.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 13 juli 2019 kl. 20.37.)
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Lördag den 13 juli 2019 kl. 20.31
|
|
Att Sämberg idag inte finns så kan man tänkas sig att den fastighete som betecknas Sämberg har uppgått i Apelsäter och därmed försvunnit som begrepp. Lite tankar från min sida.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 13 juli 2019 kl. 20.38
|
Jo, det är väl riktigt att man inte behöver äga båda fastigheterna som sambrukas. Men eftersom Sämberg inte bara sambrukades med Apelsäter, utan också var en ödegård därunder, så är det väl rimligt att det var samma ägare.
Men man ska aldrig ta något för givet utan att kontrollera saken... Du får väl kika i beskrivningen till ekonomiska kartan. Det är böcker som finns på biblioteket, och där står vem som ägde resp. fastighet när kartan trycktes.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Måndag den 15 juli 2019 kl. 21.14
|
|
Kan hålla med om det du skriver
|
|
|
|
|
|
|
