Björn Gunnarsson på Vassö (d ca. 1676) ¦ Båhuslän (Bohuslän) ¦ Arkivguidens Forum · Diskussioner om släktforskning och hembygdsforskning

Forskningstips · Diskussionsöversikt · Sök · Användarkonto

Arkivguiden > Arkivguidens Forum > Båhuslän (Bohuslän) > Mykleby (Myckleby) >

Björn Gunnarsson på Vassö (d ca. 1676)

Av Agneta Schick - Söndag den 06 december 2020 kl. 16.23

I Biskopstiondelängd 1663-1665 fanns på hela cronogården Vassö Esbjörn Persson på 2/3 mantal och Björn Gunnarsson på 1/3 mantal. I Kvicktiondelängden 1657 finns Esbjörn på Vassö och Björn på Lilla Vassö.

I mtl 1669 för Myckleby finns i Vassö änkl. Esbjörn, Guttorm med hustru och Björn med hustru. I nästa mtl står Esbjörns hustru är död. Namnen står i mtl 1672: Arvid Persson, Guttorm Börjesson, Björn Gunnarsson, alla med hustruar, och Esbjörn under barnen. Björn Gunnarsson skattar för sig och en son i mtl 1675. Mellan 1676 och 1679 finns inga mtl och i mtl 1680 finns inte Björn på Vassö.

Björn Gunnarsson har en son Anders Björnsson, bonde på Vassö 1681 (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAAAH:5 (1681) Bild 58 / sid 6).

Björn har också en dotter Johanna. Detta står i följande dom:
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAAAH:5 (1682) Bild 127: ”Johanna i Rödh i Langlandh Sochen hade Instämbdt Anderß i Vaßöö i Möckleby Sochen, angående något arf, som hon efter sin Sahl. Fader Pretenderar, och öfver Rächnades, efter arfbrefvet, Daterat Anno 1676 uthi Novembris, då Rästerade henne 7 daler 8 öre S:mt, men Anderß i Vaßö hade intet låtet i skiftebrefvet uptäcknat 1 öhrißbohl Jordh begärande, nu hon, at hon kunde för lößen bekomma, det Eena öhrißbohl Jordh, I lyka måtto, fans efter skiftebrefvet, varapant satt till Per i Trätta 1 öhrißbohl Jordh i Röd för 10 daler och 3 åhrß Ränta, Nämbl. 1 daler 8 öhre S:mt: hvilket Hustru Johanna, begärde, sammaledeß Inlößa. Häremot till undermåhlß Tahla, mötte Anderß i Vaßö, och begärde, at det måtte öfverrächnas, hvad hans dehl anlöper i betahlningen; så vill han det af betahla, och sädan, pantsättia sin Jordh, till hven honom behagar. Hustru Johanna förmente sig vara närmast,till samma Jord, emädan hon Systeren är, begärandes ett Rättmächtigt uthslagh i danna Sack.
Aff dee skäll in Actis finnes, pröfvar Rätten billigt, at Johanna, Innlößer Jorden, af Per i Trätte, för Capitall 10 daler sampt 3 åhrß Ränta 1 daler 28 öre och som Räntan, och som befinnes, at dee bägge öhrißbohl Jord, äre Värde 30 daler S:mt, Ty skall Johanna vara Näst, den at inlößa, Nämbl. sådledes, at hon betahlar till Per i Trätte 11 daler 28 öre, sädan Innehålla sit Ressterande arf 7 daler 8 öre, och det öfriga Nämbl. 10 daler 28 öre skiftaß emällan Sigrids barn, arfve, och Johanna der uthinan Johanna, betalar till arfve, 5 daler 14 öre och till Sigrid 2 daler 23 öre, och vare således närmast, at inlößa Jorden, efter 6 Capitell Jordde Bal: L:L: och ingalunda skall Anderß förpanta sin Jord, vill dem honom bäst synes, och behagar, uthan som sagdt ähr till sin Syster.”

Vad jag inte förstår är Sigrid - vem är Sigrid och varför ärver såväl hennes barn och Sigrid själv? Om Sigrid är Johannas syster och vore död då får barnen ärva, men här ärver Sigrid och hennes barn. Hur hänger det ihop? Eller är det en felskrivning och det skall hetta BJÖRNS barn – Johanna, Sigrid och Anders?

På Kalseröd i Myckleby sn finns Arvid Rasmusson som skall ha varit gift med en Björnsdotter från Vassö, men jag har ännu inte hittat beviset. I Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAAAH:4 (1667) Bild 214:
15) Björn Gunnarsson i Vassö stämmer Arvid Rasmusson i Kalseröd för att denne i tre år uppvaktat hans dotter och nu rått henne med barn och likväl vägrar att äkta henne. Arvid erkänner att pigan varit en ”oberyktad mö” innan han lägrat henne, men som han ej vill gifta sig med henne döms han att böta 12 rdlr för lägersmål. Detta är inget bevis på att Arvid vigde Björns dotter, men en möjlighet.

Arvid Rasmusson har två söner, Olof och Torbjörn. Olof dog 1736 och var 70 år gammal, således född ca. 1668. Arvid skall ha dött före 1670, då ca. 30 år gammal. Om det är Sigrid som var gift med Arvid är det då dessa två barn som menas i domen ovan?

Johanna Björnsdotter var gift med Anders Gunnarsson Böcker på Röd i Långelanda sn. I Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAAAH:4 (1673) Bild 398 nämns Anders Böckers änka Johanna Björnsdotter. Även Johanna hade två barn - hennes man Anders Böcker dog före 1673 och hon skattade för två söner 1686. Johanna dog 1709 75 år gammal.

Av Jörgen Tollesson - Måndag den 07 december 2020 kl. 20.47

Arfue måste vara en felskrivning för Anders, eftersom Anders inte nämns bland arvingarna som ska få betalt av Johanna för jorden. Och Sigrid måste vara en död syster, eftersom Sigrids barn ska få betalt för sin del. Att det bara står Sigrid andra gången som hon nämns, inte Sigrids barn, ska inte tas bokstavligt; det måste vara Sigrids andel av betalningen som avses, vilken alltså ska gå till hennes barn.

På slutet står att återstående 10 daler och 28 öre skiftas emellan Sigrids barn, Arfue och Johanna, och av detta ska Johanna betala 5:14 till Arfue och 2:23 till Sigrid. Johanna betalar alltså totalt 8:5 av de 10:28. Det återstår m.a.o. 2:23, alltså lika mycket som Sigrids del, vilket då är Johannas egen systerlott. (1 daler = 32 öre.)

Men man räknar på ett bakvänt sätt när man drar av Johannas innestående arv från gårdens värde, och sedan delar återstoden mellan arvingarna. Man borde i stället ha dragit av hennes innestående arv från det som hon ska betala.

Jorden är värd 30 daler. Med avdrag för panten till Per i Trätte, 11 d:r och 28 öre inkl. ränta, så återstår 18 d:r och 4 öre.

Av detta borde Anders/Arfue ha 9 d:r och 2 öre, och Sigrid och Johanna vardera 4 d:r och 17 öre (en broderlott är dubbelt så stor som en systerlott). Sammanlagt borde Johanna alltså betala 13:19 till sina syskon. Från detta ska sedan dras Johannas innestående arv 7:8, som syskonen kan behålla som del av betalningen. Det betyder att hon ska betala 6:11, inte 8:5 som rätten bestämde. Hon betalade alltså 1:26 för mycket.

Av Agneta Schick - Måndag den 07 december 2020 kl. 21.12

Det hade jag aldrig kommit på - att arfue är en felskrivning för Anders. Men så blir det hela logisk. Jag läste arfue (arfve) som arvingar och därför fick jag inte ihop det.
Nu vet jag att Björn Gunnarsson hade (minst) tre barn och deras namn.
Tack Jörgen.

Av Jörgen Tollesson - Måndag den 07 december 2020 kl. 21.29

Arve är ju den lokala formen av Arvid. Och kanske är det som du misstänker att det var en Arve som var far till Sigrids barn, vilket väl i så fall är förklaringen till att skrivaren rörde till det och kallade hennes bror Anders för Arve.

Skriv ett inlägg

På sidan Formatering (som öppnas i ett nytt fönster) visas hur man får fetstilt och kursiverad text, gör länkar och infogar bilder, med mera.

När inlägget är sänt, så kan du ändra i det inom 12 timmar, genom att klicka på knappen

till vänster om ditt namn i inlägget.

Om du abonnerar på inlägg från den här diskussionen, så får du besked per epost direkt när någon har svarat på ditt inlägg, och också om någon långt senare upptäcker diskussionen och kommer med ytterligare upplysningar (något som är lätt att missa annars). Logga in för att abonnera via länken Användarkonto överst på sidan.

OBS 1! Lämna inga personuppgifter om nu levande personer! Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om vad som räknas som personuppgifter (sidan öppnas i ett nytt fönster).

OBS 2! Glöm inte att alltid ange källan till de upplysningar som du lämnar både när du svarar och frågar, och att alltid tala om vad du redan vet och var du redan har sökt när du ber om hjälp. Och gör inte samma inlägg under flera rubriker. Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om varför detta är viktigt (sidan öppnas i ett nytt fönster).

Endast registrerade användare kan skriva inlägg här. Du kan registrera ett användarkonto, om du inte redan har ett.
Användarnamn:
Lösenord:

Du måste förhandsgranska inlägget innan det kan sändas.