|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 29 november 2022 kl. 02.40
|
När Hans Wingård föddes har jag inte sett någon originaluppgift om, men i det nya herdaminnet sägs att han föddes på 1670-talet (källan som det hänvisas till är "Släkten Wingård", se nedan). Han dog den 21/4 1730, enl domkapitlets protokoll § 6 den 6/5 samma år.
Den ogifte komministern Hans Wingård finns på Kville Prästegård i mantalslängden 1701-1704 (han är inte där 1700). 1705-1708 finns han i stället med hustru på komministerbostället Hougslätt i Svenneby socken. Och 1709 har de flyttat till den egna gården Bräcke i Bottna socken.
1704 års längd är daterad den 15/2 samma år, och 1705 års längd den 17/2 det året. Någon gång däremellan bör de alltså ha gift sig.
Hustruns namn framgår åtminstone när hon blivit enka. I GMR 1732 (Sotenäs kompani n:r 56 Bräcke; uppsl. 419, app.arkivdigital.se/aid/v48114.b426.s419) står att enkan Ingeborg Wallin är rusthållare. Och i mantalslängden 1733 står Jöns Wingårds enka Ingeborg Andersdotter för bruket, och det står i marginalen att hon är komministerenka. (Hans har alltså fått fel namn i den sistnämnda längden, men det står Hans 1731.)
I det nya herdaminnet står att Hans Wingård (del 4, s. 489) var gift med Ingeborg Andersdotter Wallin, och att hon är dotter till NN och Johanna Christensdotter Wandal (som i sitt andra gifte var gift med Anders Jonasson Wallin, kyrkoherde i Bokenäs). Och om Anders Wallin (del 3, s. 616) står det att han var gift med Johanna Christensdotter Wandal (född c:a 1638 och död c:a 1730), som i sitt första gifte var gift med Anders Olsson. Och för Johanna och Wallin anges bara ett barn, sonen Sören (Severin), som också blev präst.
Några källor till uppgifterna om Ingeborgs mor och eventuelle far står inte, men det finns för andra uppgifter om Wingård hänvisningar till två skrifter: Dels "Kring prästsläkten Wingård - Kompletteringar och frågetecken" av Hugo Wingård, som ska ingå i "Västsvensk genealogi och personhistoria" från 1971 (red. Leif Påhlsson). Och dels "Släkten Wingård" av H. Wingård, vilket ska vara ett manus från 1948 i landsarkivets bibliotek.
I herdaminnets uppgifter om Ingeborgs föräldrar saknas alltså bevis för vilken av Johannas båda män som är Ingeborgs far. Eftersom båda heter Anders, så kan det ju teoretiskt vara vilken som helst av dem. Men om det är Olsson, så har i så fall Ingeborg tagit namnet Wallin efter styvfadern, och hur sannolikt är det?
Hur som helst har Wallin en dotter Ingeborg i mantalslängden 1704 (men mantalslängdens "dotter" kan lika gärna vara en styvdotter). 1705 är hon borta, vilket ju stämmer med när Hans har hustru på Hougslätt. Men om de gifte sig i Bokenäs, vilket de bör ha gjort, så har Wallin glömt att notera sin egen (styv)dotters vigsel i kyrkoboken...
I diskussionen om Gullbrand Svennungsson på Snögård framgår att Hans Wingård ska ha arv att fordra efter Gullbrands hustru Dordi Christensdotter och att arvelotten ska vara 1/3 av Gullbrands dödsbo, alltså hela Dordis giftorätt.
Kan Dordi möjligen vara en barnlös moster till Ingeborg? Det gifter sig i vart fall en Gullbrand Svennungsson med en Dorotea Christensdotter i Bokenäs den 14/1 1709 (C:1, s. 457; app.arkivdigital.se/aid/v1353.b219.s457).
Att Hans kräver arv efter Dordi betyder inte att det måste vara han personligen som ärvt; det kan lika gärna vara hans hustru. Men om det var hans svärmor Johanna som ärvt sin syster, så borde det ha stått att Hans bara företrädde henne. Om Dordi är Johannas syster, så bör alltså Johanna ha dött före henne - och då blir det komplicerat... 
Det är vid VT i februari 1720 som Hans stämde Gullbrands andra arvingar, men enligt herdaminnet dog Johanna omkring 1730. Herdaminnets källa till den uppgiften framgår som sagt inte. Anders Wallins enka på Bokenäs prästgård Svenseröd är "härifrån" i mantalslängden 1723, och om det är Johanna, så kan hon ju ha flyttat till Ingeborg och Hans på Bräcke. Men om det inte är Johanna, d.v.s. om Wallin var gift en andra gång? I så fall kan ju Johanna ha dött före VT 1720.
Det passar i vart fall bra att Hanses svärmor heter Christensdotter liksom den han kräver arv efter, och att det gifter sig en Dordi (Dorotea) Christensdotter med en Gullbrand Svennungsson i just Bokenäs vid lämplig tid. Allt kan ju vara slumpar - men som jag har sagt förr: Slumpkedjor tror jag inte på.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 29 november 2022 kl. 02.44.)
|
|
|
|
Av Agneta Schick - Tisdag den 29 november 2022 kl. 17.00
|
Vi vet ju inte vem Ingeborgs far var. Kan det vara så att hon INTE kallade sig själv Wallin utan andra har gett henne tilläggsnamnet eftersom hon kom från Wallins hem, hennes mor var gift med Wallin och prästfamiljer hette lite 'finare', inte bara Andersdotter?
Jag har försökt hitta Anders Wallin ("hr. Anders") i mtl (Grinneröd, Forshälla, Resteröd) för att se när har var gift, hittade honom tyvärr först 1690 i Bokenäs där det står "Q utgl". Blev Johanna verkligen 92 år gammal? Då var hon 43 år gammal när sonen Severin föddes 1681. Var Johanna utgammal 9 år senare?
Om Anders Wallin vigde Johanna strax innan sonen föddes är det klart att Anders Olsson är Ingeborgs far.
Följande är en avskrift från ett herdaminne (vet inte vilket). Fick Anders Wallin ett barn med "nuvarande hustru" innan de vidges?
Andreas Jonæ Oddevallius (Wallin). Vid prestmötet 1679 heter han ”hr Andreas, pastor i Grinneröd”. Men s. å. ock i Forsilla och Risteröd, då han blir suspenderad. Sist pastor i Bokenäs.
Det heter nämda år: Pastor i F. och R. Andr. Jonæ (”Jonsson”) skall svara til sit ... och olagliga tilträdande, som han haft med sin nuvar. hustru förr än han med hänne blef copulerad, och likväl på det tredje året gått in suggestum (på predikstolen) och för altaret och således varit contemtor Dei et mysteriorum Dei”. susp. därför och skall ej mer hafva samma lägenhet utan K. M:ts nådiga bifall, som då får sökas. Dömd enligt Christ. IV Recess (se Bio. Lex XIX: 265). Restitueras d. 13/2 1680, dock icke i de församlingar, där han tjenstgjort förut. D. 18/2 offereras Forsila gäll åt M. Landtmanno, som vägrar taga emot. S. å. voro Petrus Olai Oddevallius och Andr. Jonæ Oddev. inför Cons:m, då Andr. klagar, at Petrus kallat honom ”en nyfödd Böfvel” m. m. och sagt: ”han är icke värd at stryka mina skor”. En nämndeman från Risteröd vitnade därom, och mot honom blef Peder otidig, allt inför Cons:m. Församlingen yrkade nu at få behålla sin förre Sognepräst A. Jonæ och blifva Peder qvitt, de ville heldre hafva messfall, än honom, och heldre löna hr Christen. Ep:us dömde, at Peder skall därifrån, äfven efter det en annan pastor skall dit. Han skall ock deprecera hos nämndemannen sina ”skälsord”, med hvilka han varit otidig mot honom och som han jämväl inför Cons:m fällt. Deprecationen skedde in ædibus Episcopi. Petrus synes alltså varit en tid Compastor (i Gr. Och Lj.?). Ej osannolikt samme Petrus Uddevallius, om hvilken prestman Hans Wachtmeister skrifver från Calmar i Juli 1682, at fienden honom vid Bohusiske belägeringen fången bortfört och han derigenom mist sin egendomb samt sjelfva helsan, hvadan en collect för honom begäres hos DC:t i Lund (brefvet i dess Acta).
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 30 november 2022 kl. 12.08
|
Jag tror nog att vi kan lita på att Ingeborg själv kallade sig Wallin. Visserligen rör prästerna inte sällan till det i kyrkoböckerna, men i det här fallet var hon ju prästenka, så från kyrkobokföringen (som ju fanns då...) kan det ju rimligen inte ha spridits något fel. Och jag tror knappast att militären var så noga bevandrad i hennes släkt att de skulle ha skrivit henne som Wallin i generalmönsterrullan om hon inte kallade sig det själv. Hon skrivs dessutom som Ingeborg Wallin också i RSK 1731 (f. 425r; app.arkivdigital.se/aid/v902769.b3140.s425).
När det gäller Anders Wallin, så står det så här i den korta sammanfattningen av hans karriär i det nya herdaminnet: "'Kompastor' i Forshälla ca 1679, men suspenderad 10/9, återinsatt i prästämbetet 1680 13/2, rektor i Uddevalla 1680 25/8, pastorsmedhjälpare i Dragsnäs [så i Gbgs dk prot] 1682 19/2, kh i Bokenäs ca 1689." ("Dragsnäs" är väl en sammanblandning pastoratets båda socknar Dragsmark och Bokenäs antar jag... )
I den övriga texten står också: "22/8 1679 förekom i domkapitlet att W haft otidigt sängelag med sin hustru. Knappt tre veckor senare supenderades han." Och så är det en hänvisning till domkapitlets protokoll den 22/8 och 10/9 1679.
Den 22/8 sägs bara att han ska kallas till domkapitlet den 10/9 (sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074003_00202 - nedtill på högersidan "Pastor i Forsilla...")
Och sedan kommer det egentliga ärendet den 10/9 (sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074003_00210 - strax över mitten på högersidan "den 10. Septemb...")
Jag har bara ögnat igenom protokollet snabbt för att försöka upptäcka hustruns namn bland kråkfötterna, men inte lycktas. Det återstår alltså att lusläsa det för att se vilka försyndelser Wallin gjort sig skyldig till. Men "otidigt sängelag" betyder att de tagit ut bröllopsnatten i förväg. Förmodligen upptäcktes det för att barnet föddes mindre än nio månader efter vigseln. Det var ett vanligt "brott" bland allmogen, men kanske mindre vanligt bland prästerna...
Enligt herdaminnet blev Wallin alltså pastorsmedhjälpare i "Dragsnäs" 1682. Den dåvarande kyrkoherden i Bokenäs, Lars Hansson, står som sängliggande fr.o.m. mantalslängden 1683, men har ändå undertecknat längden 1683-1685 och 1687.
1686 och fr.o.m. 1688 är längden undertecknad av Anders Wallin. Men jag hittar honom inte skriven i pastoratet förrän 1687, då han står som komminister på Örtorp i Dragsmarks socken. Där är han kvar också 1688-1689, sista året som pastor. Och fr.o.m. 1690 finns han på prästgården Svenseröd i Bokenäs socken.
Det verkligt intressanta är att de två första åren på Örtorp har Wallin ingen hustru i mantalslängden. Men 1689, när han är pastor, så finns det också en notering för hustru.
|
|
|
|
|
|
|