|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 05 februari 2009 kl. 15.48
|
Masse var ett vanligt namn på Listerlandet i Blekinge. Sönerna fick Masson som patronymikon och döttrarna Massdotter. Mattsson och Mattsdotter förekommer också på senare tid. Masse borde således vara en variant av Mats-Mattias-Matteus.
Men när en Masse från Mjällby blir båtsman skrivs han oftast in som Måns i rullorna. Är det någon som kan förklara det? Hemmavid heter han Masse även i fortsättningen.
|
|
|
|
Av Annika Otfors - Torsdag den 05 februari 2009 kl. 18.30
|
|
Nä, det kan jag inte förklara, men jag har lagt märke till att när Måns flyttade till Småland eller än mer norröver fick han heta Magnus. Eller vice versa. Det finns också en hel del "Massar" i Bräkne härad har jag sett. Dock inga i Medelstad och Östra härader. Så Masse är väl ett dialekttalt namn och fanns det inte borta i Östra härad (alltså Karlskronatrakten) så kanske militären inte "accepterade" Masse utan skrev honom som Måns, som man hette i mittersta och östra delarna. Detta är mina spekulationer...
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 05 februari 2009 kl. 18.57
|
Hej Annika
Jag har också varit inne på din teori om att militären inte "accepterade" Masse. Men att ändra till Måns är märkligt.
Att Måns blev Magnus och vice versa är väl inte så konstigt, de är väl i grund och botten samma namn. Jag tror att de längre tillbaka användes omväxlande. Ett exempel är Måns/Magnus Stenbock.
Kan man kalla ett namn för dialekttalt bara för att det förekommer inom ett begränsat område? Jag föredrar nog att kalla det regionalt.
Det vore intressant att få fler synpunkter.
Christian
|
|
|
|
Av Annika Otfors - Torsdag den 05 februari 2009 kl. 19.38
|
Ja i detta fallet tycker jag. Det handlar ju om ett begränsat område (Lister och Bräkne härader), regionalt då tycker jag att det handlar om t ex hela Blekinge. Men du får ju tycka som du vill.
Att jag nämnde det här med Måns och Magnus var mer som en upplysning, det är inte alla som "hajat" den skrivningen. Sånt har jag lärt mig i min forskarsal...
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 05 februari 2009 kl. 20.36
|
Jag har den åsikten att inga namn eller namnformer är dialekttala. Däremot finns det lokala eller regionala varianter. Om nu Masse skulle vara dialekttalt, vilken form är då den korrekta: Matteus, Mats, Matts, Mattis eller Mattias? Är resten dialekttala?
Blekinge är knappast att betrakta som en region när det gäller namngivning. Det skiljer sig markant mellan öst och väst. Lister har mycket mer gemensamt med sina skånska grannar. Masse förkommer också på andra sidan gränsen.
Men frågan var: Varför skrev militären Måns i stället för Masse i rullorna?
|
|
|
|
Av Lotta Nordin - Torsdag den 05 februari 2009 kl. 20.53
|
Vilken tidsperiod förekommer Masse?
Jag har inte sett några Masse någonstans, men däremot har jag sett Mass. Då har man väl antagligen använt talspråket när man skrev. 
I mantalslängder från 1600-talet har jag sett Mass-ar i Västerbotten och över på (nuvarande) finska sidan. Och alldeles nyss såg jag i ett domboksprotokoll från Västervik 1657 en Mass.
Kan Masse vara en form av Mats, på samma sätt som Pelle av Per och Lasse av Lars? Militären kanske inte var från trakten, och därför inte riktigt begrep varken språket eller vilket namn det var frågan om, och därför skrev han Måns istället för Masse/Mats. Kanske....
|
|
|
|
Av Annika Otfors - Torsdag den 05 februari 2009 kl. 21.11
|
Jo, men i "lokalen" kan ju Masse var dialekttalt...
Tidsperioden för Masse eller Mass var om jag minns rätt 1600-talet och en bit in på 1700-talet och namnet kanske kom med de finska båtsmännen?
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 05 februari 2009 kl. 22.19
|
Jag vidhåller fortfarande att namn inte kan vara dialektala. Och det finns ingenting som talar för att namnet Masse skulle ha kommit med de finska eller norrländska båtsmännen. Jag har inte sett ett enda exempel på den saken. Utbredningen av namnet på den skånska sidan av gränsen talar också emot detta.
Mass och Masse kan mycket väl ha varit vanligt förekommande långt ner i dansktiden. Hur långt är svårt att sia om. Det finns inga källor att förlita sig till så vitt jag vet. Förmodligen fanns namnet mycket långt tillbaka och ända fram till 1800-talets mitt.
Jag tror för min del att namnen Mass och Masse är gamla varianter på Mads. Mads förekommer i liten utsträckning i södra Skåne under senare hälften av 1600-talet. Men är Mads för den skull dialektalt?
(Ändrat av kontoinnehavaren den 05 februari 2009 kl. 22.44.)
|
|
|
|
Av Lotta Nordin - Fredag den 06 februari 2009 kl. 11.19
|
Att namnen i sig var dialektala tror jag inte, men att uttalet av namnen var det. Och eftersom man skrev som man pratade blev ofta namnen stavade som dom uttalades. När det gäller Masse så är det väl mycket troligt att det var vad man kallade någon som hette Mads eller Mats, precis som med Per/Pelle och Lars/Lasse, som jag skrev ovan. Det är väl inte helt otroligt att Mads och/eller Mats uttalades Mass i det aktuella området.
Hur Masse/Mads/Mats kunde bli Måns är ju en annan fråga. Hur gjorde man när man skrev rullorna? Eftersom dom oftast är väldigt välskrivna och prydliga så kan man väl knappast ha skrivit dom direkt på mönstringsplatsen? Är det inte troligt att rullan som skrevs vid mönstringen fick utgöra "kladd" och att den som skrev av "kladden" tolkade namnet fel? Det är ju inte ovanligt att viss handstil kan vara svår att läsa. Kanske tyckte den som renskrev att det stod Måns, utan ring över å-et, och då kan det nog vara väldigt likt Mass(e). För att förstå skriven dialekt/uttal så är det ju också en fördel om man kan dialekten/uttalet, det märks ju inte minst när man läser gamla bouppteckningar, och förstår man inte så är det lätt hänt att det blir fel.
|
|
|
|
Av Linda Simonsson - Fredag den 06 februari 2009 kl. 18.39
|
|
Kan bara säga att jag här i Skåneland har en granne som heter Mats och kallas Masse
|
|
|
|
|
|
|