|
|
Av Mari-Ann Nyman - Torsdag den 24 september 2009 kl. 21.02
|
Hur var det med efternamn på oäkta barn. Om mamman hette Svensdotter, fick barnet, även om det var en son, detta namn?
Undrar
Mari-Ann Nyman
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 24 september 2009 kl. 23.28
|
Kan tänka mig att det var lite olika med den saken. Har ibland sett att man tog moderns förnamn och lade till -son eller -dotter efteråt. T.ex Mariasdotter eller Mariasson, Annasdotter eller Annasson och så vidare.
Har också för mig att barnen ibland fick tagna efternamn (som inte slutade på -son eller -dotter) för att dölja att de var oäkta. Men är något osäker på detta.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 25 september 2009 kl. 12.36
|
Namn som slutar på -son eller -dotter var fadersnamn (patronymikon). Efternamn är inte riktigt samma sak.
Att man tog moderns förnamn och lade till -son eller -dotter var nog ovanligt. Jag har aldrig sett det i några husförhörslängder eller dödböcker. Det var kanske olika i olika delar av landet.
Att ett barn var oäkta innebar att barnet var fött utom äktenskapet. Inte att fadern var okänd. Jag vill nog påstå att även de oäkta barnen fick patronymikon efter faderns förnamn i de allra flesta fall.
Min egen fafar är ett exempel på detta. Han visste mycket väl vem som var far till honom. Allt jag vet om min farfars far är att han ska ha hetat Andreas Johansson. Och det finns många att välja bland.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 25 september 2009 kl. 12.43.)
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Fredag den 25 september 2009 kl. 19.23
|
Efternamn som slutar på -son och dotter skulle jag vilja säga var som regel fadernsnamn men det kunde vara modersnamn också. Har själv sett det även om det är undantag.
Annars kan det nog vara som du skriver att de oäkta barnen fick faderns förnamn med tillägget -son och -dotter som efternamn då man visste vem fadern var även om det inte antecknades i kyrkoboken.
|
|
|
|
Av Sten Norell - Torsdag den 08 oktober 2009 kl. 15.10
|
|
Jag kan lägga till följande, om dottern bodde kvar hemma så hände det att hennes far blev förmyndare och att dotterns barn ibland fick morfars patronymikon även om detta också är ovanligt.
|
|
|
|
Av Mari-Ann Nyman - Torsdag den 15 oktober 2009 kl. 12.48
|
Tack alla!
Här fanns det verkligen variationer!
Var kan man, eller kan man, hitta faderns namn, när det inte är inskrivet i husförhörslängden?
/Mari-Ann
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 15 oktober 2009 kl. 13.47
|
|
Följden av ett oäkta barn kan bli ett mål i häradsrätten och protokollet med den eventuella faderns namn finns i häradsrättens domböcker. Men det var inte alla födslar med oäkta barn som togs upp i rätten.
|
|
|
|
Av Sten Norell - Torsdag den 15 oktober 2009 kl. 15.20
|
Själv har jag funnit okänd fader i kyrkoräkningar. Det var böter till kyrkan för oäkta barn, det kallas för Lönnskaläge i räkenskapsböckerna. detta är en väg att söka. Båda parter fick "böta", i mitt fall blev det vars 2 Rd för ett barn !
Det finns en mycket bra artikel på DDSS-Hjälpmedel "om föräldrar" den går att skriva ut och är på 8 sidor, gratis.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 15 oktober 2009 kl. 16.58.)
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 15 oktober 2009 kl. 15.50
|
Och om fadern är okänd kan nog vara en sak men när båda föräldrarna är och vill bli okända. Vad får barnet då för efternamn? Och hur går man vidare i släktforskningen när båda är okända? Kanske omöjligt i en del fall....
Och kyrkoräkenskaperna, Sten, är säkert en möjlig väg att gå som du berättar i ditt inlägg.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 15 oktober 2009 kl. 15.53.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Söndag den 18 oktober 2009 kl. 20.30
|
Nu har jag stött på något som jag inte sett förut. Att barn har fått sitt patronymikon efter sin styvfar och inte efter den fader som finns angiven i födelseboken.
Sedan är det en annan sak jag funderar över: Bengta född 1862-04-23. Moderns äkta man dör 1862-02-19, endast två månader innan Bengta föds. Ändå står hon som oäkta i födelseboken. Är det en felskrivning av prällen eller kan det bero på något annat? (båda uppgifterna är verifierade i AD Onlines avfotograferingar av originalböckerna)
|
|
|
|
Av Sten Norell - Måndag den 19 oktober 2009 kl. 12.16
|
|
Hej Christian, det har hänt flera gånger i min släkt också, en gång hände det att ett oäkta barn blev fött mellan två av deras gemensamma barn. Fadern vistades borta långa perioder under skördetid då han var tvungen att följa med dit tröskverket skulle. Men han accepterade barnet som deras gemensamma och hon fick bära hans efternamn precis som de övriga barnen. Du berör här en intressant fråga som vi nog inte alltid tänker på - hur skall kyrkoböckerna tolkas ? Att det står i födelseböckerna ett visst datum är just för själva födseln. Men aveln hände ju för 9 månader sedan, och med vem eller var står inte alltid i böckerna - vi vet väldigt lite om detta ibland. Sen kan det vara av sociala skäl för att undvika framtida "mobbning" ute i samhället eller ex; på skola och arbetsplats. Åtminstone tänkte mina föräldrar på det när jag skulle få namn.
|
|
|
|
Av Elisabeth Carlstedt - Lördag den 29 december 2012 kl. 23.45
|
Hej,
Hur fick man sitt efternamn i slutet av 1700-talet, om modern har en oegta son och faderns namn inte är nämnt i födelseboken? Modern heter Maja Persdotter.
Jag har nu funnit en släkting, som fick en oägta son 1787. Jag finner honom senare med namnet Eric Fredriksson.
Från ArkivDigital:
Ludgo C:1 (1715-1861) Bild 283 (AID: v59880.b283, NAD: SE/ULA/10864)
Nr 8. Selberga, Erik, oegta
Heter fadern Fredrik, men att de inte är gifta, eller????
mvh
Elisabeth
|
|
|
|
Av Lotta Nordin - Måndag den 31 december 2012 kl. 12.39
|
Det var nog lite olika hur en oäkta son fick sitt patronymikon.
Det troligaste är att fadern verkligen hette Fredrik (i det här fallet). Att hans namn inte står i födelse- och dopboken behöver inte betyda att han inte var känd.
Det finns fler eventuella orsaker till namnet, t. ex. kan Maja ha gift sig med en Fredrik och Erik fick namnet efter fosterfadern.
Majas far, Eriks morfar, kanske hette Fredriksson.
Det kan hända att det finns något i häradsrättens protokoll, eftersom det var olagligt att ha sexuellt umgänge med någon när man inte var gift, och ett barn var ju det bästa beviset på att sådant skett. 
Mvh//
Lotta
|
|
|
|
Av Elisabeth Carlstedt - Tisdag den 01 januari 2013 kl. 16.50
|
Tack för svaret Lotta. Jag kommer inte vidare i kyrkoböckerna, men jag ska försöka ta mig till häradsrättens protokoll så småningom.
Grymt imponerad över de kunskaper som finns här och oerhört tacksam för den hjälp jag får.
med önskan om ett riktigt gott nytt 2013
Elisabeth
|
|
|
|
Av Maj-Len Ahlskog - Tisdag den 04 oktober 2016 kl. 18.13
|
Jag tycker det verkar vara praxis att det inte står någon far när modern är ogift. Det står bara moderns namn och ordet "oägta". Det är som om fäderna alla vore okända. Barnet får moderns namn (t ex Stinasson).
Den förklaring jag kan tänka mig är att fadern inte ville stå med i kyrkoboken. Antingen för att han redan var gift el för att han inte ville gifta sig med kvinnan. Inte ville han betala några böter heller. Att stämma fadern skulle heller inte tjänat något till, det var ju bara för mannen att blåneka. Kan bara hoppas att fadern iaf betalade någon summa till modern i hemlighet. Så min anmoders äldste son fick heta Kajsasson. Hon gifte sig dock senare men säkerligen inte med äldste sonens far. Då kunde den "faderlöse" stå med i husförhörslängden med samma farsnamn som de övriga barnen. Men efter några år flyttade han till sina morföräldrar. Då var det inte tal om att använda styvfaderns fadersnamn längre. Däremot följde s a s gårdsnamnet med som efternamn, så han fick ändå samma efternamn som sina halvsyskon. Det var på den tiden man började ta sig efternamn, och de togs ofta efter gården.
Det är mycket möjligt att de närmaste kände till faderns namn men iom att det aldrig antecknades i kyrkoböckerna, så kan aldrig efterkommande få veta det.
|
|
|
|
|
|
|