|
Av Christian Andersson - Fredag den 02 januari 2009 kl. 15.29
|
"Den mest primära källan för ett dödsfall är den dödsattest som en läkare utfärdar" står det att läsa i Anbytarforum i dag. Finns det fler än en primärkälla för en uppgift? Om det nu finns eller har funnits en attest från läkare eller från annat pastorsämbete så kan jag hålla med om att den källan är den primära, inte den mest primära. När det gäller äldre tider så är långt ifrån alla attester bevarade. Död- och begravningsboken måste väl i de fall attest inte anges vara primärkällan? Samma sak gäller väl för födelse/dopböcker och lysning/vigselböcker? Hur är det med in- och utflyttade? Där måste väl längderna vara primärkällor? Inte attesterna förutom när det gäller vilka familjemedlemmar som har flyttat med. Många flyttattester är ju dessvärre inte bevarade. Kan man använda begreppet sekundärkällor som samlingsnamn för andrahandskälla, tredjehandskälla, fjärdehandskälla o.s.v. Det viktigaste är förstås att ange källan man har använt, oavsett om den är primär eller ej. Finns det någon anteckning om attest bör väl den också noteras? Hur gör man när det är olika döddatum i dödbok och generalmönsterrulla? Det är många gånger inte lätt att avgöra vilken uppgift som är den primära. Jag brukar ta uppgiften ur rullan och skriva en anmärkning. Det ser inte så bra ut med avsked efter döden har inträffat. Det skulle var roligt att få lite kommentarer
|
|
|
Av Anneli Isaksson - Fredag den 02 januari 2009 kl. 17.32
|
Jag ser födelse/dopböcker, vigselböcker och begravning/dödböcker som primärkälla. I de fall där de inte finns blir husförhörslängden primärkälla. Bosebo församling i Jönköpings län har t ex inga födelse/dopböcker, vigsel eller dödböcker före 1805. Som tur är finns det husförhörslängder från 1717, som då blir primärkälla. Även flyttningslängderna ser jag som primärkälla. Jag har inte sett några flyttningsattester som är samtida med längderna, så där ser jag inga problem. Om dödboken och generalmönsterrullan har olika datum så skulle jag trots allt se dödboken som primärkälla och göra en anteckning om att generalmönsterrullan har en annan datum. Jag håller med om att det ser underligt ut om avskedet lämnas efter döden. Uppgiften som lämnades till prästen bör vara den rätta. I bouppteckningar har jag ofta sett att dödsdatum inte är samma som i dödboken, även där håller jag mig till uppgiften i dödboken. Jag strävar alltid efter att själv läsa originalen, dvs primärkällan, först då är jag nöjd, men antecknar sekundärkällan tills vidare, oavsett vilken källa det är. Hälsningar Anneli
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 02 januari 2009 kl. 18.18
|
Tack för din kommentar. När det gäller dödbok kontra militära rullor så är det inte alla gånger lätt att veta vilken uppgift som är den primära. Många gånger finns uppgiften enbart i rullan och ibland står den inte att finna någonstans. Frågan är vem som rapporterade till vem. Husförhörslängderna är inte till någon större hjälp för oss som forskar i Blekinge under 1700-talet, många längder börjar först runt 1800. Åldersuppgifter i husförhörslängder och dödböcker är ett kapitel för sig. När det gäller våra båtsmän har vi konstaterat att åldersuppgiften vid antagningen är mer att lita på.
|
|
|
Av Per Thorsell - Fredag den 02 januari 2009 kl. 21.50
|
Uppdelningen i primär- och sekundärkällor är väl ett slags grovsållning. Avskrifter, register, andras forskning, DisByt m. m. är alltid sekundärkällor och uppgifter därifrån bör alltid förses med reservation. Husförhörslängder med datum för förhör och nattvardsgång är förstås primära avseende dessa händelser, men får alltid stå tillbaka för födelsebok när det gäller födelsedatum. Äldre dödböckers åldersuppgifter kan väl aldrig tillmätas någon trovärdighet. Det finns socknar där vissa år ingen dör som inte är minst 90 år. Man måste alltid värdera källornas uppgifter fritt, dvs själv väga motstridiga uppgifter mot varandra. Om en soldat dör i fält tror jag mera på GMR. Om han dör och begravs i hemsocknen tror jag på dödboken. I så fall tar jag mig friheten att betrakta 'avgått med döden' som synonymt med 'avgått ur tjänst', oavsett vad mönsterskrivaren fört in. Man kan ändå hamna i beråd om vad som är den 'mest primära källan'. Min farmor hävdade genom hela livet att hennes födelsedatum var fel på en dag i alla böcker. Det hade hennes mamma sagt, och den gumman minns jag som mycket tvärsäker och trovärdig. Det tror jag alltså på, även om jag nu är ensam i världen om att ha den åsikten. Det är ju inte särskilt ovanligt att det finns fullt bevisbara fel i t. ex. födelseböcker. Fel namn på modern kan ställa till mycket merarbete innan man säkert kan fastslå att prästen helt enkelt har skrivit fel namn. Då rättar jag uppgiften och gör en fotnot om saken. Ibland kan man sedan se att någon annan har svalt felet utan kommentar. Jag har också någon som anges född den 30 februari.
|
|
|
Av Tomas GH Johansson - Lördag den 03 januari 2009 kl. 00.35
|
Om det nu inte var år 1712 förstås, för då kan ju en person vara född 30 februari. En sådan ana hade varit kul att ha! Tomas GH
|
|
|
Av Christian Andersson - Lördag den 03 januari 2009 kl. 00.46
|
Jag har konstaterat att även nyare dödböcker kan ha felaktiga födelseuppgifter. Med nyare böcker avser jag böcker från slutet av 1800-talet där man har skrivit in födelse-år/månad/dag. Man har tydligen beräknat utifrån de datum som finns i husförhörslängden. Är dessa fel så blir det fel i dödboken. Jag hittade en gosse häromdagen som dog samma dag som han föddes. Prästen hade tydligen missat att skriva in honom i dödboken. När han senare skrev in honom så råkade han göra det ett år "för tidigt". Han dog alltså ett år "innan" han föddes. Det syns tydligt att noteringen har skett i efterhand.
|
|
|
Av Håkan Andersson - Lördag den 03 januari 2009 kl. 09.31
|
Dt är inte bara nyare dödböcker som det står antecknat fel. Även nyare födelseböcker. Kollade mig själv i födelseboken i den församling som jag står antecknad som född. En av mina faddrars adress var fel. Det stod antecknat att vederbörande var vid tidpunkten för min födelse var bosatt i Lidköping. Har aldrig bott där men däremot i Linköping.
|
|
|
|
|