|
|
Av Håkan Andersson - Fredag den 16 januari 2009 kl. 14.59
|
Hej
Har en fundering kring den militär personal (soldater, båtsmän m.m.) som stupade eller på annat sätt avled i krig.
Man tycker att sådana noteringar borde varit införda i den församlingens död- och begravningsbok som de varit folkbokförda i men man finner aldrig/mycket sällan sådana noteringar i dessa församlingar. Avlider en person av annat skäl förs de dock in som regel i boken.
Vad är tanken med att det skall vara på detta vis?
Hälsningar
Håkan
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 16 januari 2009 kl. 15.22
|
Förmodligen är det bara en dålig vana, som hänger kvar sedan kyrkobokföringens äldsta tid, då det bara var frågan om att bokföra kyrkliga förrättningar; begravdes man inte i hemförsamlingen, så kom man inte med i begravningsboken.
Men när kyrkobokföringen senare kom att ligga till grund för mantalsskrivningen, så borde naturligtvis alla församlingens avlidna vara med i dödboken.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 16 januari 2009 kl. 17.00
|
Jag kan bara kommentera när det gäller båtsmännen, då främst ur blekingst perspektiv. Sök på DDSS - Död och begravningsregister - Karlskrona Amiralitetsförsamling - Yrke/Titel = båtsman. Du får sammanlagt 2979 träffar med toppar 1789-1790 (839 träffar) 1808-1809 (1263 träffar). Dödboken börjar 1789.
Gemensamt för dessa båtsmän är de inte har strukit med i strid, de har har dött i farsoter eller genom olycksfall i Karlskrona. När det gäller de blekingska båtsmännen är dessa inte noterade i hemsocknens dödbok, i varje fall inte när det gäller 1789-1790 eller 1808-1809. De båtsmän som dog i drabbningar tycks inte finnas med i några dödböcker över huvud taget. Där finns bara noteringarna i rullorna att gå efter. Jag förmodar att det är likadant när det gäller båtsmännen från övriga landet.
Jag undrar hur man "bokförde" de båtsmän som hamnade i rysk fångenskap. Jag har sett i rullorna att de som återkom kunde skrivas in på ett annat nummer. Hur visste man att de hade blivit tillfångatagna och inte dött under drabbningen.
Under kriget 1788-1790 skrevs det ut nya båtsmän på löpande band. Unga ogifta män som inte har lämnat några spår efter sig i kyrkböckerna. Eftersom husförhörslängder till stor del saknas så är det omöjligt att identifiera dem. De finns inte heller med som dopvittnen eftersom de skickades ut i kriget direkt. De finns inte med i några bouppteckningar. Eftersom de har åldersuppgift och som regel patronymikon i rullan kan man kanske gissa sig till i vilken familj de hör hemma, men det är svårt att leda det i bevis.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 16 januari 2009 kl. 22.58.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 15 december 2010 kl. 21.38
|
Jag vill knyta an till mitt föregående inlägg. Eftersom det rör om begravningsböcker tycks det vara så att någon notis inte fördes in i boken om till exempel en drunknad aldrig återfanns. Skulle den drunknade återfinnas blev det en notering i begravningsboken i samband med begravningen. Utan något exakt döddatum anges. Själva dödsfallet kan bekräftas genom exempelvis att ett barn dör eller genom en postum födsel. Eller naturligtvis en bouppteckning. Även om den döde aldrig hittas,
Kan det vara så att om man blev begravd i en grannsocknen så kom man inte med i hemsocknens böcker?
Rör det sig om en indelt båtsman som dött hemma i socknen framgår dödsdatum i regel av rullan: "Död i landsorten den ..." Oavsett om den döde blir begravd eller ej.
Var det samma förhållande över hela riket? Jag har sett i S:t Ibbs böcker att många sjöfarare har begravts på ön Hven. De flesta namnslösa. Och de har väl knappast noterats i hemförsamlingens böcker.
Mina frågor rör sjuttonhundratal. Där det fattas husförhörslängder i de flesta av våra blekingesocknar. När började man skicka aviser kors och tvärs?
|
|
|
|
Av Per Thorsell - Lördag den 18 december 2010 kl. 15.29
|
Någon statistik har jag inte gjort, men jag har också funnit att personer som dog och begravdes i andra socknar än där de bodde, inte fördes in i hemförsamlingens dödbok. Det förhållandet gällde nog i allmänhet och tycks ha varat ett stycke in på 1800-talet. I Sörmland, som är min 'hemmaplan', stramade man upp bokföringen på 1820-talet. T. ex. började man då ange datum, inte bara år, för födelse i husförhörslängderna. (Tyvärr ofta fel datum.)
Jag har två anor som dog i Gustaf III:s ryska krig 1790.
För den ene står i hfl: "Sotdöd i Elimä, feb. 1790."
För den andre, en ryttare står ingenting. I GMR står: "Hästen störtad. Karl och häst fångne."
I bägge fallen dröjde det ganska länge med bouppteckningen.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Tisdag den 01 februari 2011 kl. 13.38
|
Korvetten Carlskronas förlisning utanför Havanna 30/4 1846 (inte 30/5) kan kanske ge en illustration.
När det gäller båtsmännen som omkom vid förlisningen är det endast de från Augerums socken som har återfunnits i dödböckerna:
AD Online: SE/LLA/13014 Augerum F:1 (1844-1861) Bild 11 / sid 15
Det finns givetvis noteringar i respektive husförhörslängd. Men det gäller att hitta dem. I skeppsmönsterrullan finns de med kompani, nummer och båtsmansnamn. De går alltså att hitta i generalmönsterrullan, men där finns bara en anteckning om att det har mönstrat på korvetten, inte om de strök med vid förlisningen.
När det gäller övrigt manskap och lägre befäl var de med några undantag skrivna i amiralitetsförsamlingen och finns med i församlingens dödbok. Några hantverkare var skrivna i tyska församlingen. Det är bara en smedgesäll Sjöbeck som inte har gått att spåra. Officerarna har det inte varit några problem att hitta, en del har gått att hitta i hemförsamlingens dödbok. Problemet där är ju att få reda på var de var skrivna om de inte fanns i amiralitetsförsamlingen. Flera är ju med i Elgenstierna. En passagerare Hedström är däremot helt omöjlig att hitta.
När det gäller omkomna har någon har gjort marginalanteckningar med anilinpenna i skeppsmönsterrullan (!!!) När och vem? Det måste sannolikt röra sig om andrahandsuppgifter?
Så sent som 1846 var det inte självklart att man kom med i någon dödbok om man drunknade i "atlantiska hafvet".
(Ändrat av kontoinnehavaren den 01 februari 2011 kl. 17.15.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 02 februari 2011 kl. 14.30
|
Båtsmän och andra utsocknes som dog under tjänstgöring vid flottan i Karlskrona fördes in i amairalitetsförsamlingens dödböcker. Det är alltså där man ska leta i första hand om man inte hittar dem i hemförsamlingens dödbok.
Diagrammet talar för sig självt. Det var många som strök med av sjukdom och farsot. Som fick sin sista bädd i slup- och barkasskjulet, timmerboden, nya casern eller på något fartyg som inrättats som sjukförläggning.
Men det kan vara knepigt att hitta rätt. Båtsman Sjöberg i Rödeby socken ska ha dött 1808.
En titt i DDSS (Demografiska Databasen Södra Sverige):
1808-10-03 Sjöberg
1808-10-13 Sjöberg
1808-12-03 Sjöberg
1808-12-10 Sjöberg
Sidhänvisningarna i DDSS gör det enkelt att hitta rätt i den "riktiga" boken:
1808-10-03 Sjöberg SE/LLA/13200 Karlskrona amiralitetsförsamling FIa:6 (1790-1827) Bild 43 / sid 79
1808-10-13 Sjöberg SE/LLA/13200 Karlskrona amiralitetsförsamling FIa:6 (1790-1827) Bild 45 / sid 83
1808-12-03 Sjöberg SE/LLA/13200 Karlskrona amiralitetsförsamling FIa:6 (1790-1827) Bild 73 / sid 139
1808-12-10 Sjöberg SE/LLA/13200 Karlskrona amiralitetsförsamling FIa:6 (1790-1827) Bild 63 / sid 119
Fyra båtsmän, två stycken "Båtsm: af 2-dra Blekings Comp-t". Enbart båtsmansnamn och kompani. Bägge döda i oktober 1808. Det kan knappast vara samma rusthåll eftersom de begravs med endast tio dagars mellanrum.
Så nästa steg blir att titta i rullorna. Standardverket "Grill" är i sig självt inte till någon större glädje när man forskar på blekingska båtsmän eftersom boken enbart speglar förhållandena omkring 1855. Men i kombination med denna lista kan den vara till viss hjälp:
Rödeby tillhör 2:a kompaniet. Enligt ovanstående lista ska vi börja på nr 372 och fortsätta fram till nr 421. Vid den här tidpukten är det generalmantalsrullan 1803 som gäller. På nummer 389 finns det en Peter Olsson Sjöberg som enligt rullan dör den 12 oktober 1808. Nu är det väl klappat och klart? Nej, det är nog bäst att leta reda på den andra Sjöberg som ska finnas med i 2:a kompaniet. Han finns på nummer 406 i Rödeby socken! Per Johansson Sjöberg. Död den 2 oktober 1808. Ingen av dessa finns naturligtvis inte med i Rödeby dödbok. Och om bara en av dem hade funnits i amiralitetsförsamlingen?
Nu gäller det att försöka identifiera dem i husförhörslängder och bouppteckningar. Per eller Peter, inga patronymikon i bouppteckningarna .....
Mer om detta på Östra Blekinge och Södra Möre båtsmän under Rödeby socken:
Båtsmännen heter BB-G2-0389-1806 Peter Olsson SJÖBERG och BB-G1-0148-1773 \ BB-G2-0406-1792 Per Johansson TÖRNROS SJÖBERG i sammanställningen.
Om båtsmännen hade dött i strid hade de inte funnits med i någon dödbok.
Generalmantalsrullan finns i SVARs digitala forskarsal.
|
|
|
|
|
|
|
