I Jonathan Freuds bok Romer (Stockholm,2006) skriver han följande (s.166-167):
"Jag avskydde kristendom i de former jag upplevde den som barn, och någon gång i femtonsårsåldern fick jag för mig att om jag nu hade en judisk förfader, kanske jag också kunde vara jude. Jag frågade gamla släktingar, men de visste inte mycket. Det var bara någon sorts familjetradition att det sedan några generationer tillbaka fanns en judegubbe i släkten. Ingen var särskilt intresserad. Ungefär som andra svenskar vet om att de har någon gammal vallon i släktträdet.
jag är osäker beträffande detaljerna, men så här berättas det: Någon gång i mitten på 1800-talet bröt en stilig ung man med namnet Theodor upp från staden Freiburg i Mähren, på den tiden en del av det österrikiska imperiet. Nu heter staden Pribor och ligger i Tjeckien. En vacker plats. Jag har varit där. Theodor lär ha haft lite pengar, och i Zürich köpte han klockor - du vet sådana som herrar på den tiden bar i västfickan, silverrovor kallades de - för de kontanter han hade.
Theodor hade en stor dubbelknäppt ytterrock som räckte ned till vristerna. Klockorna hängde han i rader på rockens insida, så när han öppnade den, hade han liksom slagit upp sin mobila butiks skyltfönster. Han lär ha varit på väg till London, men efter en festkväll i Bremerhaven var han så på pickalurven att han hamnade på fel båt och kom till Göteborg istället. Hur han bar sig åt för att få tillstånd att gå iland vet jag inte. Judar var inte särskilt välkomna och hade ännu inte samma rättigheter som andra. Kanske gav han bort en silverrova till någon förhandlingsbar passpolis.
Jag vet inget om hur hans liv gestaltade sig de närmaste åren, men antagligen fortsatte han i urbranchen. År 1860 fick judar rätt att bosätta sig var de ville, och Theodor slog sig ner i Växjö. Där gjorde han en låghalt byggmästardotter med barn och gifte sig med henne. I den ordningen. Antagligen konverterade han till kristendomen i samma veva, men hur alvarligt det var menat vet jag inte. Under tio år i Sverige hade han lyckats samla på sig en smärre förmögenhet, och hans svärfar lät bygga en ståndsmässig villa åt det nygifta paret. Den står ännu kvar som en prydnad på Esplanaden. Sannolikt det vackraste huset i hela Växjö. Min farfar var barnbarn till Theodor och hans byggmästardotter."
På Norra Esplanaden i Växjö finns ett hus som tillskrivs en judisk köpman. Ett mycket vackert hus med sinnrika arketektoniska utsmyckningar (långt ifrån 1960-talets grova stadsförändring). På 1800-talet har staden haft en egen judisk församling och det fanns då flera mosaiska trosbekännare. Det verkar dock inte finnas någon forskning kring dessa.
Är mer känt om ovannämnde judiske klockförsäljare Theodor som kom till Växjö? Är det hans hus på Norra Esplanaden som omnämns? Tilläggas kan att han inte bar efternamnet Freud som upptagits av författaren Jonathan Freud själv.
(Ändrat av Niclas den 20 mars 2011 kl. 10.22.)
(Ändrat av Niclas den 20 mars 2011 kl. 10.23.)
|
|
Av Niclas Rosenbalck (Niclas) - Söndag den 20 mars 2011 kl. 08.40