|
|
Av Niclas Rosenbalck - Lördag den 12 juni 2010 kl. 12.10
|
Startar en diskussion om byn Lästad i Blädinge socken. Byn bestod av flera enheter. De fyra jordeboksgårdar som fanns i byn sedan gammalt var, enligt Josef Rosengrens Ny Smålands beskrifning (1903), följande: Lästad mellangård (skatte), Lästad norregård (frälse), Lästad södregård (frälse) och Lästad säteri (frälse). Under dessa jordeboksenheter har sedan utvecklats andra småenheter (torp och utjordar) som vuxit sig till bärkraftiga jordbruk.
Lästad säteri har gamla anor och nämns redan 1453 (L-O Larsson i Småländsk bebyggelehistoria, s 156). Ägare till herrgårdsgodset var under en lång period, ifrån 1520-talet fram till 1710-talets början, frälseätten Rosenbielke. Säteriets historia har delvis beskrivits av P-G. Vejde i Norra Allbo hembygdsförenings årsbok [föregångare till Värendsbygder!] 1929, s 81ff.
|
|
|
|
Av Niclas Rosenbalck - Lördag den 12 juni 2010 kl. 12.18
|
Nu till en mer specifik fråga om Lästadspersoner. I ett protokoll ifrån Allbo häradsting, närmare bestämt vid en syn i Ströby den 21 maj 1725, nämns Per Nilsson och Nils Svensson(något över 70 år) i Lästad. Pers syster anges vara hustru Elin vilken var åbo på frälsegården i Ströby (Skatelöv sn), strax söder om Lästad bys ägor. Synen rör huruvida Vislanda prästgård hade samfälld mark till skogfång med Lästad södre-, mellan- och norregård.
Går dessa tre personer med anknytning till Lästad att genealogiskt identifiera ?
|
|
|
|
Av Niclas Rosenbalck - Söndag den 13 juni 2010 kl. 08.49
|
Nils Svensson som nämns 1725 bor i Lästad södregård (skattegård). Han är son till skattebonden Sven Nilsson (c1617-1699) ohh Karin Nilsdotter (c1637-1715) i Lästad södregård. Nils Svensson dör som ogift ("dräng") brukare på södregården 1735, bgr 7/12, 79 år gammal och är alltså född ca 1656. Hos sig har han på södregården under många (åtm. 1715-23) år pigan Anna med det ovanliga patronymikonet "Äskadotter" (född ca 1687, levde 1723) som jag enbart sett i Blädingetrakten (i byn Oby finns dessutom en Äskagård ska tilläggas). Nils Svenssons farfar är skattebonden Nils Månsson i Lästad södregård med hustrun Hillegiärd Svensdotter, som levde under första delen av 1600-talet. En faster till NS visade sig vara min ana Kerstin Nilsdotter gift med skattebonden Ingemar Larsson i Arnanäs, Virestad sn; sistnämnda har gått till den lokala sagohistorien som "drakdödare" och hans påk varmed han dödade lindormen/draken finns idag på Ljungby sagomuseum (sanningen bakom denna saga är troligen den händelse då han på en köpstadsresa till Kristianstad (då Danmark) som ung slog ihjäl en dansk man och tvingades leva fredlös på skogen, men det är en annan historia utanför ämnet).
Per Nilsson kan jag ej finna som bosatt på någon av gårdarna i Lästad i de spridda husförhörslängder som finns fram till 1723. Troligen har han kommit till byn 1724-25. Någon som vet mer?
Lästad mellangård visar sig ursprungligen ha varit en frälsegård som såldes till kronan under slutet av 1600-talet och sedermera under 1700-talet skatteköptes. Lästad norregård upptas under 1600-talet såsom skattegård och torde alltså ha köpts av frälset under 1700-talet. Josef Rosengrens uppgifter i Ny Smålands Beskrifning om gårdarnas olika skattenaturer stämmer alltså inte med äldsta tider.
|
|
|
|
Av Lars-Ola Jacobsson - Tisdag den 15 juni 2010 kl. 10.53
|
Hejsan
Enligt mantalslängderna kan man tolka att Sven Nilsson (c1617-1699) på Lästad södregård, gifter sig omkring år 1646 (mtl 1647) med Karin. Var han gift med två olika Karin, eller är åldersuppgiften på Karin Nilsdotter (c1637-1715) tio år fel?
Mvh, Lars-Ola, Knäred
|
|
|
|
Av Niclas Rosenbalck - Onsdag den 16 juni 2010 kl. 21.32
|
I de bevarade mantalslängderna upptas änkan Karin i Lästad södregård 1701 till 1706 (hon står som brukare åtm. 1701-1702). Sistnämnda år (1706) anges att hon "födes af barnen" vilket får tolkas att hon överlåtit sitt bruk och sitter inhyses. På södregården nämns då som brukare de båda ungkarlarna Nils (Svensson) och Per. Hennes söner? Den sistnämnda Per gifter sig senast 1715 enligt mantalslängden [en Per Svensson, utan hemort inskriven i vigsellängden, anges gift den 12 trinitatis 1713 i Blädinge kyrka med pigan Karin Jonsdotter ifrån Oby; en Per Jonsson i Lästa vigdes michaelis dag 1713 i Blädinge kyrka med pigan Elisabet Nilsdotter ibidem].
På Lästad norregård brukar även en änka Karin åtm. 1701-1703. Detta bör vara brukaren på norregården Ingemars änka eftersom denne upptas på gården i mtl 1695 och han avlider 1698 (bgr 6/11, 74 år => född ca 1624). Han ska heta Ingemar Abrahamsson enligt vad jag noterat ur en roteringslängd. Troligen är det därför denne hustru Karins söner i Lästa, Måns 16 år och Abraham 13 år, som begravdes 7/19 1700 (se Blädinge C:1 s 203).
En titt i dödboken visar dessa Karin i Lästa som avlidit före 1720:
Blädinge C:1 s 209, db 1711:
item Enck. Karing i Lästad 84 åhr gammal [=> född ca 1627]
Blädinge C:1 s 209, db 1712:
den 2 Martii beg. hust. Karing i Lästadh 62 åhr gammal [=> född ca 1650]
Blädinge C:1 s 211, db 1715:
1 Maji Hust: Karin i Lästa Sgård 78 år gammal [=> född ca 1637]
Vidare har jag noterat en hustru Karin i denna notis:
Blädinge C:1 s 208, db 1710:
den 27 Mart. beg. h. Karingz Son i Lästad 17 åhr gammal [=> född ca 1693]
*********
Då jag såg att Karin som avled 1715 bodde i Lästa södregård antog jag att hon var Nils Svenssons moder, men nu är jag osäker eftersom det finns en änka Karin i Lästa (f ca 1627) som avled redan 1711 och som passar bättre kronologiskt ihop med uppgiften att Nils far Sven Nilsson anges som gift 1646 (mtl 1647). Det som talar för detta är även att den Karin som avled 1715 kallas hustru och inte änka vilket den andra Karin gör som avled 1711.
(Ändrat av Niclas den 16 juni 2010 kl. 23.23.)
(Ändrat av Niclas den 16 juni 2010 kl. 23.26.)
|
|
|
|
Av Lars-Ola Jacobsson - Lördag den 19 juni 2010 kl. 13.11
|
Hejsan
Undrar om inte den Per Nilsson som var nämnd 1725 istället ska vara Per Jonsson. Alltså att skrivaren har noterat fel efternamn på personen.
Denne Per Jonsson har en syster Helena Jonsdotter som var gift med Per Månsson och bosatt i Ströby. Detta skulle kunna förklara protokollstexten.
Det är även tänkbart att den Karin som dör 1715 i Lästa södregård är mor till syskonparet Per och Helena, samt Karin, Britta och Märit.
Mvh, Lars-Ola, Knäred
|
|
|
|
|
|
Av Niclas Rosenbalck - Måndag den 21 juni 2010 kl. 21.40
|
|
I storskifteskartan 1768 är littera A Lästad säteri , littera B är Lästad norregård, littera C är Lästad mellangård och littera D är Lästad södregård. Varför sistnämnda (södregården) består av två skilda enheter på skifteskartan är förbryllande. I Jämförelse med moderna kartor har det skett en rejäl förändring av gårdarna i byn och flertalet har försvunnit (troligen lagts in under säteriet på 1800-talet).
|
|
|
|
Av Niclas Rosenbalck - Måndag den 21 juni 2010 kl. 22.01
|
|
Du har troligen rätt Lars-Ola. I handlingen 1725 (refererande till protokollet vid Allbo häradssyn uti Ströby den 21 maj 1725) står det "Per Nilsson" men det är förmodligen skrivfel för Per Jonsson. Det finns ett ytterligare dokument som refererar till Allbo hösteting vid Ör den 10 november 1729 och däri omnämns ryttmästaren välborna herr Wilhelm Netherwood, Per Jonsson samt Nils Svensson i Lästa södregård, vilka uti vittnens närvaro den 10 januari 1724 träffat ett kontrakt. De båda åborna äger besittningsrätten på herr ryttmästarens frälsehemman Lästad södregård och de utfäste att årligen betala en skatt "i ond och god tid" på 30 daler silvermynt, även om spannemålen och de andra (skatte)persedlarna gälla mer eller mindre; därtill skulle de göra skjutsningar när de tillsägs och blev befallda därtill; varje matlag på södregården skulle även köra gödsel med var sitt par oxar eller hästar 1 dag, 1 slåtter-, 1 skörde- och 1 fällehyggesdagsvärke; även gå vida med bud och brev då det tillsägs dem; ge ollonfläsk när ollenen bliver, samt herredagspenningar var gång herredagar (=riksdagar) hålles. Någon Per "Nilsson" i Lästad finns överhuvudtaget inte nämnd i kyrkboken för Blädinge omkring 1725.
|
|
|
|
Av Sigvard Karlsson - Fredag den 05 november 2010 kl. 19.04
|
Jag har en hel del uppgifter, men också olösta gåtor, om Lästad by. Vid 1600-talets mitt ägdes Norregården (skatte) av Måns Gudmundsson och denns hustru Karin Svensdotter, Södergården (skatte) var delad mellan Nils Svensson med sonen Sven och Per Åkesson med hustru Karin. I Mellangården (frälse) var sönerna Sohne, Måns och dottern Elin skattepliktiga, men inga föräldrar.(källa mtl 1643 och framåt samt Allbo ting). I Allbo-tinget finns Sven i Lästad (troligen Karin Svensdotters far) omnämnd från 1604, Nils Månsson 1620, Per Åkesson 1625, Måns i Lästad 1623 troligen densamme som omnämns som Måns Gudmundsson 1636.
1665 kommer Daniel Nilsson, son till nämndeman Nils Gudmundsson i Näs, och Daniels hustru Botel att överta hela Norregården. Tingsskötning den 30 jan, varvid det hänvisas till "innelagde skrifter och vittnesbörder" samt en "graft hemmul" uppgörelse med Sven Månsson angående "allenast 1/4". Jag har länge förgäves sökt efter bevis för att Botel var dotter till Måns Gudmundsson och Karin Svensdotter och skulle vara mycket tacksam för hjälp. Finns dessa "innelagda skrifter" i något arkiv?
Såväl Norregården som 1/2 Södergåden kommer att tillhöra ättlingar till Daniel Nilsson respektive Nils Svensson en bit in på 1700-talet.
Senast i mitten av 1700-talet, efter Netherwoods död 1735, blir båda gårdarna uppköpta av biskop Osander i Växjö och införlivade med Säteriet (Källa Vislanda-Blädingeboken del IV, Johan Karlsson 1976). Hela byn kom att ingå i Lästad Säteri. Senare införlivades detta med Huseby och kom att ägas av familjen Stephens (1867).
Den Karin, som dog 1712 var Karin Danielsdotter i Norregården, änka efter Ingemar Abrahamsson och moder till de pojkar som dog 1700. Hon hade ytterligare 2 söner och 4 döttrar (alla döttrarna gifta med bönder i Blädinge och Öja).
Min forskning berör huvudsakligen Norregården fram till början av 1700-talet.
Mvh Sigvard Karlsson
|
|
|
|
Av Sigvard Karlsson - Lördag den 06 november 2010 kl. 11.05
|
Rättelse till inlägget ovan
Jag uppgav fel namn på skattebonden i Lästad Södergård. 1643 var skattebonden Nils Månsson. Dennes söner Sven och Måns övertog senare gården och köpte ut sina systrar Kerstin och Elin. Beklagar felskrivningen på två ställen ovan.
Norregården och Södergården var skattegårdar, men skatteköptes av Jöns Bengtsson Rosenbielke i Herrgården vid 1600-talets mitt. Detta framgår av jordeböckerna 1650, 1672 och 1686. I den sistnämnda av dessa (Kronoberg GIIa:7):"Sahl Wälb Jöns Bengtsson Rosenbielke kiöpt 4 1/2 procento efter hennes Majj drottning Christina bref d 11 aug 1645 och posideras dessa hemman af dess dotter Magdalena Rosenbielke ....". Blädinge sockens övriga nio skattegårdar var vid samma tid skatteköpta av greve Nils Brahe. Jöns Bengtsson Rosenbielke blev efter freden i Brömsebro utsedd till kommendant på Varbergs fästning, varvid han fick sju gårdar i Vislanda i förläning. Av tingsprotokollen framgår att familjen Rosenbielke var hård mot bönderna i trakten.
|
|
|
|
|
|
|
