|
|
Av Ingrid Falkman - Lördag den 21 februari 2009 kl. 18.52
|
Kan inte släppa tanken på min försvunne mormorsfar. Finns det någon bland alla forskare som hittat en försvunnen anhörig som kan dela med sig av sina erfarenheter.
Enligt uppgifter som cirkulerat inom släkten överger mmf sin hustru troligen 1886 utan flyttningsbetyg från hemförsamlingen. Tar sig till "betorna" i Skåne. Han finns i svbe 1900 men ska inte ha återvänt efter 1886. Anges senare som obefintlig i hemförsamlingen. Uppgifter finns att han ska ha dött 1901 i Vankiva förs, Kristianstad av lunginflammation. Jag har sökt igenom död- och begravningsboken 1900-1901 för hela Kristianstads län utan att finna honom. Vilken möjlighet fanns att få arbete utan flyttningsbetyg? Kunde man ta nytt namn och födelseår utan vidare? Utvandring utan papper är det möjligt? Han tillhörde de fattigas skara. Någon som kan tipsa om utvägar att söka vidare?
Med vänlig hälsning
Ingrid
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 21 februari 2009 kl. 19.50
|
Kontrollera först i senare obefintlighetsböcker (om du inte redan har gjort det); det kan dyka upp en notering många år senare om det har kommit ett besked om var han finns.
Står hustrun någon gång som änka (i husförhörslängd, dödbok eller bouppteckning)?
Om han dött i en annan församling, och det där var känt var han egentligen var skriven, så borde det ha gått en attest till hemförsamlingen.
Han kan ha dödförklarats av tingsrätten. Men det kanske inte är någon som har brytt sig om att ansöka om det om det inte fanns något arv att dela på.
För att bli inskriven i en ny församlings kyrkoböcker, så behövde man en attest från den gamla församlingen. Man kunde alltså inte bara uppge ett namn och ett födelseår - i varje fall inte om prästen följde reglerna.
Arbete gick väl - då som nu - att få utan papper, om arbetsgivaren inte var så noga med den saken.
Och visst finns det många exempel i obefintlighetsböcker på personer som utvandrat utan flyttattest. Över Öresund kan det väl inte ha varit något problem att ta sig, men skulle han utvandra på riktigt, så fick det väl bli genom att ta arbete på en båt om han inte hade pengar till biljetten. Men då behövdes en sjömansbok - om reglerna följdes - och för att få en sådan krävdes attest från hemförsamlingen.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Lördag den 21 februari 2009 kl. 23.35
|
Hej Ingrid
Du skriver inte när din mormors far var född. Var han en gammal man 1901?
Visst var utvandring utan nödvändiga papper möjligt. Men då hamnade man i hemförsamlingens obefintlighetsbok. I den boken kan man finna noteringar som "lär vistas i Amerika" eller liknande. Är det känt om de obefintlige har dött någon annanstans brukar det också föras in "lär vara död där eller där" Finns det attest med plats och datum noteras det också. I sådana fall tror jag att det även förs in i dödboken, men jag är inte helt säker på den saken. Då bör rimligen personen strykas i obefintlighetsboken.
Historien om Biodlaren från Höryda som hamnade i England är inte likt det problem du har att brottas med. Johan Edvard måste ju haft någon form av tillstånd för att få lämna Sverige. Problemet var att han aldrig återvände. Han hade inga svårigheter med att skaffa sig arbete eller bilda familj. De engelska myndigheterna verkar inte ha varit så nogräknade.
Han hamnade alltså i obefintlighetsboken. När Johan Edvard hade dött skickade sonen ett brev till pastorsämbetet i Fridlevstad där han meddelade att fadern var död. Detta noterades i obefintlighetsboken. Hade sonen inte skrivit så hade det inte blivit någon anteckning.
Jag tycker det är en trevlig historia.
Christian
(Ändrat av kontoinnehavaren den 21 februari 2009 kl. 23.37.)
|
|
|
|
Av Ingrid Falkman - Söndag den 22 februari 2009 kl. 17.30
|
Tack Jörgen för tipsen att hitta min försvunne mmf. När hans övergivna hustru dör 1915 skrivs hon som änka.
Om det innebär att hon fått uppgift om hans död vet jag inte. SVAR har inte scannat Blekinge ännu så får ta kontakt med hemförsamlingen om det ev finns någon anteckning i obefintlighetsboken. En fråga: finns det en särskild obefintlighetsbok i församlingen eller menar du de uppgifter som finns i slutet på husförhörslängden.
Det finns ingen anteckning i hemförsamlingens dödbok(Scb:s utdrag) om att han skulle ha dött i någon annan församling. Kanske får leta igenom Malmöhus läns död- och begravningsbok också.
Med hälsning
Ingrid
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Söndag den 22 februari 2009 kl. 17.58
|
Om hans hustru står som änka när hon dör, så måste prästen som skrev hennes notis i dödboken (eller noterade henne som änka i husförhörslängden/församlingsboken) ha fått någon sorts besked om att hennes man var död. Och det borde i så fall ha antecknets i obefintlighetsboken, om han var införd där.
När det gäller obefintlighetsboken, så kan jag citera ur ett av mina egna gamla inlägg i Anbytarforum:
"Från John Sidén har jag fått följande upplysningar:
När husförhörslängderna ersattes av församlingsböckerna kom också böckerna över obefintliga till. För att införas i boken över obefintliga måste en person under två mantalsskrivningar vara frånvarande och försvunnen utan att man visste vart han/hon hade tagit vägen.
Från början behövdes inga större utredningar innan en person infördes i bok över obefintliga, men så småningom, i vart fall sedan folkbokföringsreformen 1947, gjordes utredning varje gång någon infördes i obefintlighetsboken. Det blev något av en sista utväg när alla möjligheter att försöka få fram en adress att folkbokföra en person på hade uttömts.
Att avföra en person ur obefintlighetsboken har däremot aldrig varit lätt. De personer som står i obefintlighetsboken och uppnått en ålder av 100 år har i vissa fall dödförklarats, men så har inte skett i alla församlingar. Över huvud taget verkar det inte som obefintlighetsboken har granskats så noggrant. När församlingen fått veta att någon som införts i obefintlighetsboken har dykt upp någon annan stans har personen förstås avförts ur obefintlighetsboken, men många församlingar har inte aktivt forskat efter vad som hänt dem som finns i deras obefintlighetsböcker.
Att en person som stått i en obefintlighetsbok och uppnått en ålder av 100 år och därför dödförklarats har inte inneburit att den personen antecknats i församlingens dödbok."
(Ändrat av kontoinnehavaren den 22 februari 2009 kl. 18.03.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Söndag den 22 februari 2009 kl. 18.02
|
Hej
Det fördes en särskild obefintlighetsbok vid den här tiden. De böcker jag har sett omfattar tiden från ungefär 1895 fram till omkring 1950. Man förde över de uppgifter som fanns i slutet av husförhörslängden till obefintlighetsboken.
Att blekinges böcker inte är skannade eller avfotograferade beror nog på att de flesta av dem är kvar ute i församlingarna. Det finns en lista över de församlingar som har lämnat in sina böcker till landsarkivet i Lund här
De böcker som inte är inlämnade finns inte med i någon förteckning i Nationella Arkivdatabasen.
Vad jag vet så omfattas obefintlighetsböckerna av sekretess så det lär dröja in på 2020-talet innan de släpps. Det bör inte vara några problem med att få ta del av enstaka uppgifter, särskilt inte om de är nästan hundra år gamla.
Du hittar adresser till pastorsexpeditionerna på församlingssidorna på Ostkanten.
Vet du när och var hustrun dog kan det vara idé att titta i den aktuella församlingsboken.
Christian
(Ändrat av kontoinnehavaren den 22 februari 2009 kl. 18.08.)
(Ändrat av kontoinnehavaren den 23 februari 2009 kl. 00.05.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Måndag den 23 februari 2009 kl. 12.57
|
Hej
Jag måste rätta mig själv efter att ha läst i Nationella Arkivdatabasen. Obefintlighetsböckena fördes ända fram till 1967. 1947-1991 fanns något som hette obefintlighetsregistret, som bestod av personakterna för de obefintliga. Personakterna överfördes till andra register när den obefintlige "hittades". Det finns alltså obefintlighetsregister som är helt tomma.
Tittar man i obefintlighetsböckerna ser man att en hel del obefintliga antingen avfördes eller överfördes till det nya systemet 1947. Obefintlighetsböckerna borde kunna "släppas" 70 år efter sista anteckningen. I de böcker jag sett är de sista noteringarna från början av 1950-talet.
Christian
|
|
|
|
Av Sten Norell - Onsdag den 07 oktober 2009 kl. 15.55
|
Hej Ingrid, ett litet tips är att precis som min farfar så kan han ha tagit "värvning" och då eventuellt avlidit i det militära.
Sten.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Lördag den 10 april 2010 kl. 23.17
|
Hej
Mitt problem hör kanske hemma här. I en husförhörslängd i slutet på 1800-talet finns det en anteckning på en Otto Albert att han skulle ha blivit dödförklarad av häradsrätten 1964. I en hembygdsbok står det att han skulle ha dött omkring 1987. I Sveriges Dödbok finns han inte med. Vem ska man lita på? Hembygdsföreningens böcker är överlag mycket vederhäftiga. Han borde rimligen stå med i obefintlighetsboken så jag ska givetvis titta i den när jag får tillfälle.
En bror Per Olof föds och dör vid en veckas ålder. Namn och datum klart och tydligt skrivna i husförhörslängden. Och ett litet frågetecken längst till höger i namnkolumnen. Men inte en minsta notering i vare sig födelsebok eller dödbok. Vad göra?
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Söndag den 11 april 2010 kl. 08.47
|
Vad grundar författaren till hembygdsboken på att personen i fråga avled omkring 1987? Är det nu levande släktingar som kommit med uppgiften?
Har själv släktingar som varit antecknade obefintliga där mina släktingar ändå vetat vart de tog vägen och fanns.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Söndag den 11 april 2010 kl. 10.02
|
Jo, jag ska fråga Ingmar, han brukar ha väl reda på sig. Men varför för man in en notering i en husförhörslängd 70 år efteråt? Hur står det i senare församlingsböcker? Han bör förstås ha överförts till obefintlighetsboken.
Dödförklaringen kom ju strax innan man upphörde med att föra obefintlighetsbok. Kan det finnas något samband?
Tills vidare får båda uppgifterna står kvar. En annan fundering. 1964 faller väl inom sekretessgränsen.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Söndag den 11 april 2010 kl. 10.22
|
1964 faller inom sekretessgränsen när det gäller folkbokförningen men hur är det med domstolshandingarna i samband med en dödförklaring?
Har också råkat ut för ett fall där en person blev dödförklarad av en häradsrätt men långt senare kom en uppgift om hans död, om det nu var via utrikesdepartementet. Personen ifråga levde och dog i Australien. Misstänker utan att ha sett efter att han var obefintlig också.
Folkbokföringen innehåller de uppgifter som de folkbokförande myndigheterna vet om folk. Om de inte känne till var en person finns någonstans så överförs denna till obefintlighetsboken. Sedan om släkten har uppgifter om var denne finns så har man antagligen inte frågat efter dessa uppgifter
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Söndag den 11 april 2010 kl. 10.31
|
|
Det jag skrev ovan att vad "de folkbokförande myndigheterna vet om folk". Då med reservation för rena felskrivinigar/folkbokföringsfel om människor
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Söndag den 11 april 2010 kl. 10.55
|
Domstolshandlingar är väl fritt tillgängliga såvitt det enskilda fallet inte är belagt med sekretess? Min fråga rörde den notering som skrev in husförhörsländgden i efterhand, omkring sjuttio år senare i det här fallet. En bagatell, men det skulle vara roligt att få veta vad som gäller.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 11 april 2010 kl. 19.02.)
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Söndag den 11 april 2010 kl. 12.41
|
|
Vet inte om alla domstolshandlingar är offentlig handling. Mål som rör rikets säkerhet t.ex. borde vara sekretessbelagda.
|
|
|
|
Av Lotta Nordin - Onsdag den 14 april 2010 kl. 15.37
|
Hej Christian!
En dödförklaring behöver inte betyda att han förts in i obefintlighetsboken och att ingen visste vart han tog vägen. Han kan ha flyttat innan, så en titt i församlingsboken kan kanske ge mer uppgifter angående flytt/emigration.
Jag har ett liknande fall. En bror till min mormor emigrerade till Amerika 1891 och den noteringen finns i hfl, och han finns således inte i obefintlighetsboken. 1960 när alla hans syskon var döda skedde en ansökan om dödförklaring av honom hos tingsrätten, eftersom ingen visste var han var och han hade aldrig hört av sig efter emigrationen. Denna ansökan gjordes för att arvet (efter syskon och föräldrar) skulle kunna delas mellan syskonbarnen.
I den sista hfl han finns med i före emigrationen (1890-1900) har det fyllts i att dödförklaringen har skett enligt tingsrättens beslut 1961 och dessutom fastställdes en dödsdag - 31 maj 1901, alltså tio år efter hans emigration.
I ditt fall verkar det som om någon "hittade" Otto Albert och fick reda på när han verkligen dött, om det nu står rätt i hembygdsboken. 
Domstolshandlingen angående dödförklaringen är inte sekretessbelagd, det är bara att beställa! När det gäller dödförklaringar finns det väl i Ärvdabalken, tror jag, hur det regleras.
Jag såg förresten att det i Augerums kyrkoarkiv hos SVAR finns något som heter "Personakter för avlidna och dödförklarade", tyvärr inte digitaliserat. Där kanske finns något?
Mvh//
Lotta
(Ändrat av kontoinnehavaren den 14 april 2010 kl. 15.40.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 14 april 2010 kl. 20.49
|
Tack
Skulle det kunna innebära att "Personakter för avlidna och dödförklarade" finns kvar på pastorsämbetet? Jag ska dit i vilket fall som helt.
Christian
|
|
|
|
Av Lotta Nordin - Onsdag den 14 april 2010 kl. 21.20
|
|
Dom är nog filmade/scannade eftersom det finns en sekretessknapp efter volymerna hos SVAR.
|
|
|
|
|
|
|