|
|
Av Johan R. Sjöberg - Lördag den 12 oktober 2013 kl. 19.41
|
|
Har hamnat i en infekterad diskussion om källhänvisningar i en dansk släktforskargrupp på Facebook. Hon som startat sidan anser att man skall ange eventuell leverantörs numrering, snarare än vad som faktiskt står i boken (förutsatt att den är paginerad). Är det bara jag som uppfattar det som en absurd ståndpunkt?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 12 oktober 2013 kl. 20.45
|
Ett bildnummer är inte en hänvisning till den verkliga källan - det är bara en hänvisning till en kopia av källan. En kopia som just då, när uppgifterna på bilden skrivs av, råkar finnas hos den bildleverantören och har fått ett nummer enligt den leverantörens egna numreringssystem.
Ett bildnummer är alltså bara respektive bildleverantörs interna nummer och därför rena 'rövarspråket' för den som har abonnemang hos en annan leverantör. Och man har ju inte ens någon garanti för att bildleverantören över huvud taget finns kvar i framtiden när den som vill kontrollera uppgiften försöker att hitta källan med hjälp av bildnumret.
Man kan naturligtvis ange bildnumret som en komplettering till den riktiga källhänvisningen, så att den som har ett abonnemang där kan hitta bilden fortare - men som enda källhänvisning duger det alltså inte.
En källhänvisning värd namnet hänvisar till den verkliga källan, alltså det avfotograferade originalet, så som volymen anges i arkivets aktuella förteckning och helst kompletterat med sidnummer (och då naturligtvis de sidnummer som står i boken).
(Ändrat av kontoinnehavaren den 12 oktober 2013 kl. 20.53.)
|
|
|
|
Av Johan R. Sjöberg - Söndag den 13 oktober 2013 kl. 02.54
|
Tack! Då verkar vi vara överens om det. Hon verkade inte förstå mitt argument, och talade om att olika leverantörer har olika numrering (hon påstod att det var upp till leverantören att numrera, något oklart om hon förstod att svenska kyrkoböcker ofta har en egen paginering som skrevs dit samtidigt (eller kanske innan) som präsen skrev dit upplysningarna om befolkningen i församlingen), och att det var inte hon herre över, och att man fick leva med att man fick bläddra lite fram och tillbaka för att hitta rätt sida om man använde någon annan leverantör. Argumentet "men skriv det som står i boken" verkade överhuvudtaget inte nå fram, och det kändes som jag stångade huvudet mot väggen.
Tack!
|
|
|
|
Av Johan R. Sjöberg - Söndag den 13 oktober 2013 kl. 02.56
|
|
Jag anger ibland Arkiv digitals numrering som kompletterande hänvisning, men i regel bara när boken i fråga är opaginerad och utan annan form för numrering, t. ex. numrering av födda, vigda eller döda. Saknas paginering, men finns annan numrering (i boken), kan man ju använda den, t. ex. (fiktivt exempel) födelseboken för Salems fs 1803, födelsenotis N:o 14.
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Söndag den 13 oktober 2013 kl. 13.31
|
Johan, jag tror mig veta vilken grupp och administratör du syftar på.
Jag funderade ett kort ögonblick på att gå med i den gruppen när den var ny, men såg då att det var så komplicerat regelverk så jag avstod från det.
Danmark kanske har liknande arkivsystem som Sverige men det är ju det svenska som gäller här och det danska där.
Du kan alltid hänvisa till mig i det sammanhanget för givetvis ska man ju inte enbart ange någon bildleverantörs indexeringsnummer. Jag hittade f.ö. en av mina gamla diskussioner i ett annat forum där det bara fanns ett GID-nummer att gå efter och även om man då använder en konverteringsmodell får man ändå inte exakt uppgift.
Du kan ju gärna länka till mina sidor dels på Facebook men även denna: http://www.slaktochhembygdsforskning.n.nu
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 20 november 2013 kl. 11.26
|
Det påstås ibland (t.ex. här, med fortsättning här, i en nu pågående diskussion i Anbytarforum) att sidnumrering i kyrkoböcker och andra handlingar kan skilja sig åt mellan bildleverantörerna (Arkiv Digital, SVAR/Riksarkivet och Genline/Ancestry). Stämmer det verkligen?
Nej, ingen bildleverantör har ett 'eget' sidnummer i 'sina' böcker i stället för det nummer som finns hos en annan - däremot kan nummer som finns på nytagna bilder saknas på gamla bilder.
Detta beror på att maskinpaginering (stämpling) av sidnummer i arkiven inte sällan har gjorts efter att mormonerna filmade böckerna för cirka ett halvsekel sedan. De som använder de gamla mormonfilmerna (SVAR oftast och Genline/Ancestry i stort sett alltid) saknar alltså i dessa fall de nya numren, medan de finns hos de som har nytagna bilder (Arkiv Digital alltid och SVAR i en del fall).
Däremot finns naturligtvis de gamla handskrivna originalnumren hos alla - det är ju trots allt samma böcker, även om bilderna har tagits vid olika tidpunkter.
Inte sällan har volymer maskinpaginerats även om det redan fanns handskrivna sidnummer. Det är ju förståeligt om olika delar av volymen har egna sidnumreringar, men när de handskrivna numren är genomgående i hela boken, så är maskinpagineringen bara onödig klåfingrighet.
Detta leder i sin tur till att det på gamla bilder kan finnas en numrering, medan det på nya bilder kan finns dubbla nummer. Men - åter igen - det nya numret finns naturligtvis inte där i stället för det gamla; antingen finns bara det gamla numret eller båda. (Observera att de gamla och nya numren kan stå på olika ställen på sidorna.)
Det enda som verkligen kan skilja sig åt mellan olika bildleverantörer (alltså något som finns hos en i stället för något som finns hos en annan) är det sidnummer som de själva anger i sin källhänvisning och indexering (listan där forskaren väljer vilken sidan man ska gå till) när sidorna har dubbla sidnummer. En leverantör kan ange det handskrivna originalnumret som är det enda som finns på deras gamla bild, medan en annan kan ange det nya maskinstämplade numret som har tillkommit i tillägg till det gamla handskrivna innan deras bild togs. Dessutom brukar bildleverantörerna i stort sett alltid ange bara den ena av uppslagets båda sidor i källhänvisning/indexering, och då kan en ange högersidans nummer och en annan vänstersidans.
Men detta är ju inget problem, om forskaren själv läser vad det faktiskt står på sidorna. Om man sedan har för vana att i sin egen källhänvisning notera om det angivna sidnumret är maskinpaginerat (mp) eller handpaginerat (hp) och också anger numret på den sida där uppgiften finns, även om det är uppslagets andra sida som anges i indexeringen, så har man gjort allt man kan för att också andra lätt ska kunna hitta dit - och man själv ska kuna hitta tillbaka igen. 
Att en volyms sidnummer eventuellt kan saknas på en annan bild kan ju rimligen inte vara ett skäl till att inte ange det i en källhänvisning; sidnumren anges ju trots allt för att underlätta för andra att hitta dit - och att en del forskare saknar numret på sin bild är ju en märklig motivering till att ingen ska få upplysning om på vilken sida uppgiften finns. Alla som har erfarenhet av kyrkoböcker vet att noteringarna dels inte alltid har gjorts i korrekt kronologisk ordning, och dels kan avslutas tvärt för att sedan fortsätta på ett annat ställe i samma bok - så varför då inte lämna så mycket upplysningar som möjligt om var den aktuella uppgiften finns?
Mer om sidnumrering finns att läsa här: Arkivkunskap, del 5 - Sidnumrering.
Observera också att sidnummer och bildnummer inte är samma sak! (Se tidigare inlägg här ovan.)
(Ändrat av kontoinnehavaren den 20 november 2013 kl. 17.27.)
|
|
|
|
|
|
|