|
|
Av Laila Falk - Tisdag den 09 december 2008 kl. 10.42
|
|
Är det någon som vet hur kvinnor ärvde på slutet av 1800-talet? Fem barn, tre söner och två döttrar. Hur ärvde döttrarna i förhållande till sönerna?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 09 december 2008 kl. 12.16
|
|
Lika arvsrätt för söner och döttrar infördes på landsbygden 1845; innan dess var en systerlott hälften av en brorslott. I städerna gällde sedan gammalt lika arvsrätt.
|
|
|
|
Av Eivor Andersson - Tisdag den 09 december 2008 kl. 13.12
|
Hej,
Hur kunde man ha olika lagar på landsbygden och i städerna?
Var det inte lagstadgat?
Jag vet att skolgång och konfirmationsålder var olika i städerna och på landsbygden, men arvsrätt borde ju vara samma.
Eivor
|
|
|
|
Av Marita Persson - Tisdag den 09 december 2008 kl. 17.36
|
Hej Eivor!
Man hade förr en stadslag och en landslag. Jag vill gärna göra några tillägg när det gäller arvsbestämmelserna.
Precis som Jörgen skriver ärvde mannen 2/3 och kvinnan 1/3 enligt landslagen och enligt stadslagen ärvde båda könen lika mycket.
Men det finns undantagsregler som är bra att känna till. Präster ärvde enligt stadslag men frälsepersoner enligt landslag oavsett om området hörde till stad eller land.
Några ställen var undantagna från reglerna t.ex. i några härader i Småland ärvde mannen och kvinnan lika trots att området tillhörde landet.
Enligt en kunglig förordning 1845 fick båda könen lika arvsrätt i hela landet men trots detta hade brodern fortfarande en fördel då han han fick välja arvslott först när det gällde fast egendom.
Här kan du läsa om arvsordningen bl.a. när änkor/änklingar fick börja ärva efter sin make/maka http://www.domboksforskning.se/lagar/arvsordningen.htm
Mvh Marita
|
|
|
|
Av Eivor Andersson - Tisdag den 09 december 2008 kl. 18.31
|
Hej Marita,
Tack för förklaringen.
Det var ju egentligen Lailas fråga, men det skadar ju inte med lite ny kunskap 
Får komma ihåg att titta på Din sida nästa gång det blir domboksfrågor. Den är ju så fin och jag vet inte hur Du hinner med allt.
Hälsningar Eivor
|
|
|
|
Av Marita Persson - Tisdag den 09 december 2008 kl. 19.42
|
Hej Eivor, Laila och Jörgen!
Jag skrev nog "Hej Eivor" lite fort. Inlägget skulle ju naturligtvis även varit riktat till Laila. Jag får se till att bättra mig! 
Är det inte så att om en sak är tillräckligt rolig så har man tid?
Det är spännande med domboksforskning och jag vill ju att andra också ska upptäcka dessa fantastiska källor. Dessutom får jag ju positiva kommentarer av dig och andra och det gör ju att det känns extra roligt att bygga vidare på hemsidan.
Mvh Marita
|
|
|
|
Av Laila Falk - Tisdag den 09 december 2008 kl. 22.21
|
|
Var gång jag är i Göteborg så sitter jag på Landsarkivet och läser rättegångsprotokoll. Mycket intressant att se hur man bedömde brott för drygt 100 år sedan och jämföra med dagens domar.
|
|
|
|
Av Allan Sjöö - Onsdag den 15 mars 2017 kl. 08.14
|
Hej
Vilka härader i Småland hade lika arvsrätt?
mvh Allan
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 15 mars 2017 kl. 13.19
|
|
Det var i det gamla landskapet Värend, som består av Allbo, Kinnevalds, Konga, Norrvidinge och Uppvidinge härader. Eller med andra ord: Kronobergs län utom Sunnerbo härad (som hör till Finnveden).
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 15 mars 2017 kl. 15.14
|
Jag kan tillägga att den medeltida Smålandslagen gällde i Tiohärads lagsaga, dit inte bara Värend, utan också Finnveden (Västbo, Östbo och Sunnerbo härader) och Njudung (Östra och Västra härader) hörde.
Om detta betyder att den gamla värendska arvsrätten 'spridit' sig även till Finnveden och Njudung vet jag inte, men jag har i varje fall aldrig sett någon uppgift om det (och bara kyrkobalken är bevarad av Smålandslagen). Men några stickprov i gamla arvskiften lär väl kunna ge svar på den saken.
|
|
|
|
Av Allan Sjöö - Torsdag den 16 mars 2017 kl. 15.13
|
|
Tack för svaret, de flesta av mina anfäder är från Västra Njudungs härad.
|
|
|
|
|
|
|