|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 11 december 2014 kl. 22.16
|
Jag skulle vilja ha hjälp med att tyda måttangivelsen på kvantiterna halm och hö i nedanstående notering. Bilden kommer från Generalmönsterrullan 1846 Blekinge 5:e Båtsmanskompni (nya indelningen)
(Ändrat av kontoinnehavaren den 11 december 2014 kl. 22.20.)
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Torsdag den 11 december 2014 kl. 23.44
|
Det måste rimligen vara volym. Hur väger man hö och halm? 
Men vilken måttenhet rör det sig om? Brukar man inte tala om ett antal lass hö?
Men 23 1/2 resp. 30 lass låter mycket, och det var tydligen inte tillräckligt. Men hur stort ett lass är beror väl på hur stor vagnen är...
Det står inte i klartext på någon annan sida?
|
|
|
|
Av Rolf Hertzman - Fredag den 12 december 2014 kl. 08.18
|
Nationalencyklopedin har måttet parm. Om jag minns rätt finns det ett konstverk i en t-banestation som visar just en sådan låda, Parmmätargränd finns i centrala Stockholm.
Wikipedia har också en text om parm men den tar inte upp skillnaden mellan den i Stockholm och andra.
En gissning är att det kan vara parm som man mätte i, vad ordet, förkortningen, står för kan jag bara gissa, kanske förkortning för mått? Men det är ren spekulation.
Så här står det i NE:
parm (finska parma), palm, gammalt volymmått för hö med många storlekar.
Uppmätning kunde ske i lådformade parmmått och utföras av parmmätare. Det hade stor betydelse hur höet packades, och olika regler härför försvårar jämförelser. Exempel är kronans parm, som var 1 kubikfamn = 27 kubikalnar = 5,65 m3 och stockholmsparmen, som var 84½ kubikalnar = 17,7 m3.
Parmmätning av hö ersattes under 1800-talet av vägning. Parm har även förekommit som volymmått för sten, varvid en parm i Roslagen var ca 10 m3.
Nationalencyklopedin, parm, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/parm, hämtad 2014-12-12
Hälsningar
Rolf Hertzman
|
|
|
|
Av Rolf Hertzman - Fredag den 12 december 2014 kl. 08.44
|
Parmmätargatan heter den, inte -gränd.
T-banestationen är Rådhuset
Konstnärlig utsmyckning av Sigvard Olsson med skämtsamma detaljer från Kungsholmens historia. Vid den östra uppgången finns ett rotfruktslager, samt luckor med siffror som fungerar som inspektionsluckor. På plattformen finns parmar (ett gammalt hömått), ett skorstensfundament, en vedstapel, korgar samt en 1600-talsliknande portal.
http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A5dhuset_%28tunnelbanestation%29
Hälsningar
Rolf
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 12 december 2014 kl. 10.33
|
Tack
I motsvarande båtsmanskontrakt från 1836 står det "Ett Lass Hö ett dito Halm med Gårdsens Häck". Årligen.
Blekinge läns landskontor GIe:4 (1830-1837) Bild 4520 (AID: v421734.b4520, NAD: SE/LLA/10891)
Mvh Christian
Årtalet rättat till 1836. Kontrakt Blekinge 3:e Båtsmanskompani (gamla indelningen)
(Ändrat av kontoinnehavaren den 12 december 2014 kl. 11.28.)
|
|
|
|
Av Niklas Hertzman - Fredag den 12 december 2014 kl. 10.56
|
Hej !
Jag tycker att symbolen är lik den man ser för pund, se t.ex. här för skålpund, http://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%A5lpund (symbolen kallas Librasymbolen). Vidare under Lispund, http://sv.wikipedia.org/wiki/Lispund så skriver man där att lispund oftast i äldre tid skrevs l+librasymbolen (och då är vi nära symbolen i rullan).
Ett lispund är 8,506 kg.
På: http://www.thorsaker.se/diverse/vikter.htm står en bit ner olika hömått och där definierar man 1 sommarlasshö = 25 lispund = 213 kilogram eller från en Kungl. resolution 4/3 1774 att 1 lass hö = 40 lispund = 340 kilogram.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 12 december 2014 kl. 18.18
|
Tack Niklas och ni andra
Niklas resonemang köper jag. Det verkar som "Gårdsens Häck" inte höll fullt mått. Det där med sommarhö och vinterhö hade jag ingen aning om. Halm bör rimligtvis vägt mer per volymsenhet. Men varför använde man en beteckning 1836 och en annan 1846? Som gjort för att förorsaka meningsskiljaktigheter.
Christian
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 12 december 2014 kl. 21.14
|
|
Där ser man - det går att väga hö. Man lär sig något nytt varje dag...
|
|
|
|
|
|
|
