I helgen kunde man läsa i vissa nättidningar att SMHI varnade för att åsksäsongen har börjat, och att vi kan vänta oss en hel del åska den närmaste tiden. Som vanligt var det skrivet som om det skulle bli närmast katastrofala åskväder. Ingenting om några sådana varningar förekom dock på SMHI:s egen hemsida, och på samma sätt har det varit tidigare när det gäller snö- och stormväder. Jag börjar nästa tro att vissa nättidningar har ett eget "SMHI" någonstans, som inte riktigt kan det där med väder och vind. 
Åska har dock förekommit i alla tider, och 1618 den 22 juni inträffade ett väldigt åskväder med katastrofala följder i Sävsjö i Västra härad i Småland. Uppgiften kommer från ett ögonvittne och allt finns beskrivet i Västra härads dombok. Vem det är som berättar är jag inte riktigt säker på. Det kan vara lagläsaren, som i det här fallet var Mäster Ambjörn Jacobsson Västgöte, eller Jöns Joensson, häradsskrivaren, men säker är jag inte. Det kan också ha varit någon annan, ej namngiven i domboken.
Här kommer hela historien med en lite moderniserad stavning av mig:
"År 1618 den 22 juni laga ting blev hållet å rättan tingstad i Sävsjö, uti närvaro välaktige M. Ambjörn Jakobsson, och uti befallningsmans stad förståndige Anders Bengtsson, med skrivaren försiktig Jöns Jonsson och häradsnämnden:
Josef i Rågrena, Jöns i Flärvik
Lasse i Hökhult, Boo i Långökvarn
Måns i Fröered, Börge i Solkaryd
Nils i Hjälmsered, Nils i Reaby
Måns i Hersryd, Jon i Almesåker
Peder i Röd, Jöns i Rössved
Ibland andre ärender och med det första när klockan kunde vara tolv om dagen skedde ett stort förskräckeligt Mirakel uti Tingladan, vilken i näst förledne år 1617 av stort och grovt furutimmer blev upphuggen, nämligen, att Gud den allrahögste lät ett hastigt åskeslag hända, uti samma tingstuga, vilken på en slätt mark byggd var för sig själv, när allmogen som mest undan det gruveliga regn ingången var, så att sedan när där efter vart rannsakat, syntes efter mänsklig förstånd, att samma tordön först haver slagit överst uti brånden, som uppslagen var på huset och med spikar fäst i kråpåsen, och slagit honom ända ned igenom till ryggåsen, och gått ryggåsen ända fram igenom innan till i huset, och ut vid andre ändan, var av kråpåsen gick sönder, och många stycke med hast av honom flögo kring om hela tingstugan, av vilka många blodige sår äre blivne, som blodet både på rättegångsbordet, på säten och dörren är till att se. Syntes ock bak tingstugudörren, var ett slag var taget där i väggen och gått ut genom den högre knuten bakom dörren, så att hela knuten blev lossad och sig rört haver, och månge annorstädes innan på huset äre spinger och stycker av väggarna utflugne, så att av samma förskräckelige hastige dunder och åskeslag, som så hastigt som ett ögnabläck skedde, blevo strax uti samma hus tre bönder döde, vilkas lik strax så till seendes voro som de hade legat uti jorden i en månads tid, och många bleve slagne som man inte hopp haver om deras timmeliga liv, vilkas ansikte voro som döde människoskroppars ansikte, och fördes och leddes dädan i russebårder.
Många av nämnden blevo sargade där de såto uti rätten, och förgätat aldrig så länge de leva. Ja, av samma åskeslag föll den ena människan över den andra över hela huset på golvet och gjorde så att de voro ganska få som kunde bliva sittande som såto, så att den som Gud då nådeligen bevarade, och till hälsan igen då strax kunde komma, och vid sig bliva med stor möda /:om han icke ville trampa dem som då på golvet eller jorden och i dörren lågo:/ kunna komma med hast utav huset. Där var tung ångest och mycken svaghet, jämmer och suckan, över vilket Gud sig nådeligen förbarme.
Av samma förskräckeliga åskeslag är befruktandes, att många människor som den faran undervoro, och än nu igen leva, aldrig komma till sin förra hälsa eller kraft och förnuft igen; Ty där följde osäglig kraft, eld och damm med, den man inte utsäga eller begripa kan. Jag förmå inte för min ringa person skull och mänsklig svaghet, sådant orannsakeligt ärende som det tillgick, skriftligen fatta; Utan som jag märker och i sanning vet, att Gud är en allsmäktig, underlig och obegriplig Gud uti allt sitt väsende, så äro ock alla hans gudomliga gärningar underlige och obegriplige. Det är för mänsklig förnuft mer än nog undrandes, att någon människa som då där i huset var, blev med livet behållen, vilka dock där inne voro till några hundrade, både manfolk och kvinnfolk.
Dock upptager jag för min person detta Guds stora Mirakel och under som där då hände mig, som den ringaste uti domareämbetet i världsliga saker är, till en hugkommelse och allvarsam förmaning, var med Gud vill hava alla, som sådant ämbete bekläda, icke dem allenast, utan ock de parter som rätten besöka vela och skola, samt alla människor var uti sitt stånd, högeligen förmanat, att de över allting älska Gud, söka och handhava rättvisan, både uti dömande, kärande, svarande, svärjande och vittnande, kommandes ihåg att vi hava en rättvis domare över oss, som är domare över alla domare, vilken ingenting fördolde äro, han vill ock under tiden hava handen i södet med, som man av detta höga för:ne Mirakel och underverk förstått haver. De som högre förstånd hava må här om begrunda som Gud giver dem nåden till. Dock vare Guds ära, vilken all makt haver, som sina uti den stora fara nådeligen bevarade, han give att denna hans gudomliga förmaning mångom kunde vara till rättelse och förbättring, Amen."
Några ord skulle jag gärna vilja har närmare förklaring på:
Brånden
Kråpåsen
Russebårder
Dom två första måste ju vara någon typ av byggnadsdetaljer på taket på tingsstugan, och "russebårder" bör väl vara någon typ av bår.
|
|
Av Lotta Nordin (Lotta) - Måndag den 11 maj 2009 kl. 13.21
