Forskningstips     ·     Diskussionsöversikt     ·     Sök     ·     Användarkonto 
Arkivguiden   >   Arkivguidens Forum   >   Berättelser om gångna tider   >   Naturfenomen   >  
Åskväder
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post4170) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Lotta Nordin (Lotta) - Måndag den 11 maj 2009 kl. 13.21
I helgen kunde man läsa i vissa nättidningar att SMHI varnade för att åsksäsongen har börjat, och att vi kan vänta oss en hel del åska den närmaste tiden. Som vanligt var det skrivet som om det skulle bli närmast katastrofala åskväder. Ingenting om några sådana varningar förekom dock på SMHI:s egen hemsida, och på samma sätt har det varit tidigare när det gäller snö- och stormväder. Jag börjar nästa tro att vissa nättidningar har ett eget "SMHI" någonstans, som inte riktigt kan det där med väder och vind. :)

Åska har dock förekommit i alla tider, och 1618 den 22 juni inträffade ett väldigt åskväder med katastrofala följder i Sävsjö i Västra härad i Småland. Uppgiften kommer från ett ögonvittne och allt finns beskrivet i Västra härads dombok. Vem det är som berättar är jag inte riktigt säker på. Det kan vara lagläsaren, som i det här fallet var Mäster Ambjörn Jacobsson Västgöte, eller Jöns Joensson, häradsskrivaren, men säker är jag inte. Det kan också ha varit någon annan, ej namngiven i domboken.

Här kommer hela historien med en lite moderniserad stavning av mig:

"År 1618 den 22 juni laga ting blev hållet å rättan tingstad i Sävsjö, uti närvaro välaktige M. Ambjörn Jakobsson, och uti befallningsmans stad förståndige Anders Bengtsson, med skrivaren försiktig Jöns Jonsson och häradsnämnden:
Josef i Rågrena, Jöns i Flärvik
Lasse i Hökhult, Boo i Långökvarn
Måns i Fröered, Börge i Solkaryd
Nils i Hjälmsered, Nils i Reaby
Måns i Hersryd, Jon i Almesåker
Peder i Röd, Jöns i Rössved

Ibland andre ärender och med det första när klockan kunde vara tolv om dagen skedde ett stort förskräckeligt Mirakel uti Tingladan, vilken i näst förledne år 1617 av stort och grovt furutimmer blev upphuggen, nämligen, att Gud den allrahögste lät ett hastigt åskeslag hända, uti samma tingstuga, vilken på en slätt mark byggd var för sig själv, när allmogen som mest undan det gruveliga regn ingången var, så att sedan när där efter vart rannsakat, syntes efter mänsklig förstånd, att samma tordön först haver slagit överst uti brånden, som uppslagen var på huset och med spikar fäst i kråpåsen, och slagit honom ända ned igenom till ryggåsen, och gått ryggåsen ända fram igenom innan till i huset, och ut vid andre ändan, var av kråpåsen gick sönder, och många stycke med hast av honom flögo kring om hela tingstugan, av vilka många blodige sår äre blivne, som blodet både på rättegångsbordet, på säten och dörren är till att se. Syntes ock bak tingstugudörren, var ett slag var taget där i väggen och gått ut genom den högre knuten bakom dörren, så att hela knuten blev lossad och sig rört haver, och månge annorstädes innan på huset äre spinger och stycker av väggarna utflugne, så att av samma förskräckelige hastige dunder och åskeslag, som så hastigt som ett ögnabläck skedde, blevo strax uti samma hus tre bönder döde, vilkas lik strax så till seendes voro som de hade legat uti jorden i en månads tid, och många bleve slagne som man inte hopp haver om deras timmeliga liv, vilkas ansikte voro som döde människoskroppars ansikte, och fördes och leddes dädan i russebårder.
Många av nämnden blevo sargade där de såto uti rätten, och förgätat aldrig så länge de leva. Ja, av samma åskeslag föll den ena människan över den andra över hela huset på golvet och gjorde så att de voro ganska få som kunde bliva sittande som såto, så att den som Gud då nådeligen bevarade, och till hälsan igen då strax kunde komma, och vid sig bliva med stor möda /:om han icke ville trampa dem som då på golvet eller jorden och i dörren lågo:/ kunna komma med hast utav huset. Där var tung ångest och mycken svaghet, jämmer och suckan, över vilket Gud sig nådeligen förbarme.
Av samma förskräckeliga åskeslag är befruktandes, att många människor som den faran undervoro, och än nu igen leva, aldrig komma till sin förra hälsa eller kraft och förnuft igen; Ty där följde osäglig kraft, eld och damm med, den man inte utsäga eller begripa kan. Jag förmå inte för min ringa person skull och mänsklig svaghet, sådant orannsakeligt ärende som det tillgick, skriftligen fatta; Utan som jag märker och i sanning vet, att Gud är en allsmäktig, underlig och obegriplig Gud uti allt sitt väsende, så äro ock alla hans gudomliga gärningar underlige och obegriplige. Det är för mänsklig förnuft mer än nog undrandes, att någon människa som då där i huset var, blev med livet behållen, vilka dock där inne voro till några hundrade, både manfolk och kvinnfolk.
Dock upptager jag för min person detta Guds stora Mirakel och under som där då hände mig, som den ringaste uti domareämbetet i världsliga saker är, till en hugkommelse och allvarsam förmaning, var med Gud vill hava alla, som sådant ämbete bekläda, icke dem allenast, utan ock de parter som rätten besöka vela och skola, samt alla människor var uti sitt stånd, högeligen förmanat, att de över allting älska Gud, söka och handhava rättvisan, både uti dömande, kärande, svarande, svärjande och vittnande, kommandes ihåg att vi hava en rättvis domare över oss, som är domare över alla domare, vilken ingenting fördolde äro, han vill ock under tiden hava handen i södet med, som man av detta höga för:ne Mirakel och underverk förstått haver. De som högre förstånd hava må här om begrunda som Gud giver dem nåden till. Dock vare Guds ära, vilken all makt haver, som sina uti den stora fara nådeligen bevarade, han give att denna hans gudomliga förmaning mångom kunde vara till rättelse och förbättring, Amen."

Några ord skulle jag gärna vilja har närmare förklaring på:
Brånden
Kråpåsen
Russebårder


Dom två första måste ju vara någon typ av byggnadsdetaljer på taket på tingsstugan, och "russebårder" bör väl vara någon typ av bår.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post4184) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Stig-Ove Wisberg (Stigove_wisberg) - Tisdag den 12 maj 2009 kl. 11.01
Mycket intressant läsning. Vad de tre orden betyder vet jag inte, men den som har berättat det bör minst vara häradshövding. Det nämns i första raden i sista stycket om domareämbetet. "Dock upptager jag för min person detta Guds stora Mirakel och under som där då hände mig, som den ringaste uti domareämbetet i världsliga saker är". Jag tror inte att det var någon med lägre ställning än häradshövding som var domare. Min personliga tanke, kan ha fel.

Stig-Ove

Ett PS. Enligt Lagsagor och domsagor i Sverige av Jan Eric Almquist, var Lars Sparre häradshövding i Västra härad från 1614 till sin död 1644.

Lite längre fram i boken står, att Tingsförrättare var 1617-1618 Joen Larsson i Herrtorp.

(Ändrat av Stig-Ove Wisberg den 12 maj 2009 kl. 11.18.)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post4186) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Stig-Ove Wisberg (Stigove_wisberg) - Tisdag den 12 maj 2009 kl. 11.32
1680 beslöt regeringen att häradshövdingen skulle vara bosatt inom domsagan och själv uppehålla ämbetet. Tidigare kunde lagläsaren vikariera för häradshövdingen, allt enligt Jan Eric Almquist. En mycket läsvärd bok.

Stig-Ove
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post4187) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Lotta Nordin (Lotta) - Tisdag den 12 maj 2009 kl. 12.02
Det är lite "luddigt" vem som varit "jag" i domböckerna i början av 1600-talet i Västra härad, ofta står det i protokollen att "jag och/med nämnden dömde".
1618 är domboken undertecknad av Joen Larsson, så det är mycket möjligt att det är han som skrivit ovanstående.

1616, 1617 och 1619 hölls tinget på Lars Sparres till Sundby vägnar (står inte av vem), och undertecknades av Ambjörn Jacopsson.
1620 och 1621 hölls tinget på Lars Sparres vägnar av Lindorm Stråle och undertecknades även av honom.
Senare ser man ofta i protokollen att det hänvisas till "Ambjörn Jacopssons domböcker", och han finns även med i övriga härader i Jönköpings län som lagläsare och undertecknare.
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post4192) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Stig-Ove Wisberg (Stigove_wisberg) - Tisdag den 12 maj 2009 kl. 18.39
Ambjörn Jacobsson var en otroligt flitig person, han förde ting i 6 härader samtidigt. Hur kan det då ha varit med noggranheten i dömandet.

Han hade följande härader:
Östbo 1614-1626
Västbo 1608-1618
Östra 1608-1610, 1623-1624
Västra 1614-1616, 1619
Tveta 1607-1626
Mo 1607-1623
Vista 1619-1625
Norra Vedbo 1607-1618

Det är så att en del av dagens uppdragstagare ligger i lä.

Finns att läsa i Jan Eric Almquist bok.

Stig-Ove
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post4197) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Lotta Nordin (Lotta) - Tisdag den 12 maj 2009 kl. 19.46
Och Södra Vedbo...och Stegeholms grevskap en tid.
Det är väl nästan hela Jönköpings län. Han var flitig den gode Ambjörn. :)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post4198) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Lotta Nordin (Lotta) - Tisdag den 12 maj 2009 kl. 20.30
Nu blev det mest Ambjörn här, men det gör inte så mycket. Han var ju den som höll i trådarna ett bra tag. :)
Hans sigill såg ut så här, detta från Västra härads dombok 1619:
sigill


Och hans namnteckning:
namnt


Förstasidan i domboken 1614-1615:
dombokssida
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post7402) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Torsdag den 02 september 2010 kl. 08.26
Ett tips om Ambjörn Jacobsson. I Jönköpings läns museums bilddatabas SOFIE finns f.n. ca 126000 bilder inlagda och några av dessa är bl.a. bilder på ett antall sigill undertecknade av ovanstående Ambjörn.

Nåja nu var väl detta kanske inte så mycket åska, men bl.a. 1699 i juli brann ju Sunne kyrka ned p.g.a. ett blixtnedslag. Kyrkan var då nybyggd sedan kanske ett par år tillbaka. Se Natan Hedin "Sunne kyrkas historia".

Etyt annat exempel var när en stor del av Tossebergsklätten ett par mil norr om Sunne på 1660-talet rasade ner i Övre Fryken strax före midsommar. Detta enligt Erik Fernow. Det framgår dock inte om det var översvämningar p.g.a. åska och skyfall. Det här skedde f.ö. på Tossebergsklättens norra sida och E45 mellan Göteborg och Karesuando går nuförtiden rätt genom rasbranten.

Mvh/Sten Magnusson
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post7403) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Torsdag den 02 september 2010 kl. 08.31
Förresten jag är int helt säker men jag har för mig att just bl.a. ovanstående handlingar från 1618 ligger i bilddatabasen.

Mvh/Sten Magnusson
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post7415) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Torsdag den 02 september 2010 kl. 21.42
Kollade detta på museet idag och fann följande.

(Bäst att plocka bort ett d i databasen så jag kan vara nöjd med min stavning).

Databasen har f.n. 129 295 bilder varav åtminstone 5 rör "Ambiörn Jacop son" 1618. Det finns två till där handstilen går lite utanför bilden på det dokument man fotograferat, men det ser ut att röra Ambiörn även de två.

Därutöver finns väl åtminstone ca 40 bilder på handlingar med gammal tryckt stil.

Mvh/Sten Magnusson

(Ändrat av Vedhuggaren1 den 02 september 2010 kl. 22.15.)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post7416) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Sten Magnusson (Vedhuggaren1) - Torsdag den 02 september 2010 kl. 21.49
Ett tillägg: Samtliga bilder på Ambiörns sigill m.m. som Lotta har i sitt inlägg ingår i de bilder jag nyss nämnt.

Mvh/Sten Magnusson
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post7420) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Stig-Ove Wisberg (Stigove_wisberg) - Fredag den 03 september 2010 kl. 20.09
Hur får man tillgång till databasen SOFIE?
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post7426) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Eivor Andersson (Eivora) - Måndag den 06 september 2010 kl. 19.04
Hej Stig-Ove

Här är en länk till Sofie:

http://www.vbm.se/tjanster/sofie.html

Hälsn. Eivor
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post7428) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Stig-Ove Wisberg (Stigove_wisberg) - Måndag den 06 september 2010 kl. 21.47
Tack Eivor. Ska bli intressant att studera den webbplatsen. Ser bra ut.

Mvh
Stig-Ove
Skriv ett inlägg

På sidan Formatering (som öppnas i ett nytt fönster) visas hur man får fetstilt och kursiverad text, gör länkar och infogar bilder, med mera.

När inlägget är sänt, så kan du ändra i det inom 12 timmar, genom att klicka på knappen Redigera detta inlägg till vänster om ditt namn i inlägget.

Om du abonnerar på inlägg från den här diskussionen, så får du besked per epost direkt när någon har svarat på ditt inlägg, och också om någon långt senare upptäcker diskussionen och kommer med ytterligare upplysningar (något som är lätt att missa annars). Logga in för att abonnera via länken Användarkonto överst på sidan.

OBS 1! Lämna inga personuppgifter om nu levande personer! Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om vad som räknas som personuppgifter (sidan öppnas i ett nytt fönster).

OBS 2! Glöm inte att alltid ange källan till de upplysningar som du lämnar både när du svarar och frågar, och att alltid tala om vad du redan vet och var du redan har sökt när du ber om hjälp. Och gör inte samma inlägg under flera rubriker. Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om varför detta är viktigt (sidan öppnas i ett nytt fönster).

Endast registrerade användare kan skriva inlägg här. Du kan registrera ett användarkonto, om du inte redan har ett.
Användarnamn:
Lösenord:

Du måste förhandsgranska inlägget innan det kan sändas.

Om Arkivguidens Forum      ·     Forumregler      ·     Kontakt      ·     Upphovsrätt (©)