|
|
Av Kenneth Wulcan (Wulcan) - Onsdag den 29 september 2010 kl. 20.10
|
Ur 1782 och 1783 års dombok Åse hårad.
För postdrängen Nils Andersson på Brännebacka Sals socken, blev frestelsen för stor 1782 8/3 plockar han brev ur postväskan. enligt honom själv brev med sigill och utan värde för honom, fredagen före 26/4 1782 norpar han i postväskan igen med bättre resultat. Banchosedlar till ett värde av 195 riksdaler och lösa mynt 5 riksdaler 16 sk. Samt ett flertal brev från staten och myndighetspersoner som han slänger i Mossebo skog.
Sedan gör han som många före honom och efter honom ska göra slut på bytet, bland annat visar han upp en bancosedel på 100 riksdaler specie hemma hos soldaten Erik Berg. Inte oanat är Nils snart fast.
Blir förhörd och döms av tinget till döden, att mista handen, halshuggniing och stegling. Genom kungliga förordningen 1755. Hovrätten finner ingen nåd och han halshuggs i augusti 1783.
En avrättning som blir oerhört grym. Skarprättaren en före detta soldat Hjerpe har stärkt sig med en ansenlig mängd alkohol och är "överlastad" på dagens svenska ganska berusad. Vid avhuggandet av handen missar han och krossar armleden, sedan när handen avhuggits, Fortsätter det makabra bödeln fortsätter att missa med bilan den stackars postdrängen blir huggen i ryggen och nacken
ett flertal gånger innan Hjerpe lyckas skilja huvudet från kroppen.
Skarprättaren Hjerpe blir för detta senare dömd till 40 par spö som straff, vilket jag tycker var ett lindrigt straff.
|
|
|
|
|
|
|