|
|
|
|
Av Lotta Nordin (Lotta) - Söndag den 02 november 2008 kl. 14.31
|
Enligt Riksantikvarieämbetet(RAÄ), Fornlämningsregistret, är stenen som Carina lagt in en bild på ovan, RAÄ-nummer Angelstad 20:1, funnen på kyrkogården ett tiotal meter väster om kyrkan. Den är registrerad som minnessten och har stått upp- och nervänd, men är nu nedgrävd enligt en senare blyertsanteckning på RAÄ:s dokument. Beskrivning (delvis citerat): Stenhäll, i stenens mitt finns ett kvadratiskt hål. Stenen är ornerad med ett grekiskt kors i vars mitt det kvadratiska hålet finns. I två av fälten mellan korsarmarna är ett timglas och en kalk inristade. I de två återstående fälten lär även finnas ristade figurer, men otydbara. Runt stenens kant finns en nu otydbar inskrift. (RAÄ 20 pdf-fil) I ett annat dokument (funnet via Google) av bl a länsstyrelsen i G-län står att stenen eventuellt är en altarsten. Det finns en annan sten med RAÄ-nummer Angelstad 21:1. Den har varit registrerad som "klumpsten, nedgrävd" och det är ändrat till "Plats med tradition". Beskrivning (delvis citerat): Klumpsten, nedgrävd, från vilken Ebbe Skammelsson enligt legenden har hållit sitt tal. Stenen funnen vid gravgrävning och åter nedgrävd i jorden (Enl. kyrkovaktmästaren). Legenden (enligt kyrkoherde Rogberg, Angelstad) refereras kort i RAÄ:s dokument, och det omtalas även en lite annorlunda version som berättas i södra socknen. Man hänvisar också i dokumentet till fler uppteckningar: Folke Svedenfors: Gränsbygden II, 1954, 60 ff; Ragnar Bengtsson: Angelstad genom sekler, 2000, 197 ff. (RAÄ 21 pdf-fil) I "2000 års fornminnesinventering i Kronobergs län" står bl a om trakterna runt Bolmsö: "En trakt som tidigt väckte fornforskarnas intresse är Bolmsö. Orsakerna är sannolikt sägnerna om ön som residensort för fylkeskonungarna i Finnveden." Och det finns onekligen gott om fornlämningar av alla slag i trakten runt Bolmen. Säkerligen kan många av dessa ha fått "ingå" i sägner som berättats genom århundraden, sägner som - naturligtvis - också har förändrats mer eller mindre genom åren beroende på vem som berättar och var dom berättas. Jag har försökt komma in på Bebyggelseregistret på RAÄ men inte lyckats. Där bör det finnas en beskrivning av Angelstads kyrka med interiör och exteriör samt eventuella ombyggnader med beskrivningar. Tydligare bilder på kyrkan går att få fram om man söker på "Angelstads kyrka" på Google/Bilder.
|
|
|
Av Carina Månsson (Carina) - Söndag den 02 november 2008 kl. 18.30
|
|
Då har Tore Brogård fel uppgifter om stenen i sin bok, Bland göingar, smålänningar och halläningar. Stenen finns på sid. 43 och sägnen om Ebbe Skammelsson finns på sid. 41-45. Å andra sidan är det en sägen och de får man ju ta med en nypa salt. Ebbe Skammelsson finns i många olika varianter och det finns väl inte så mycket mer att säga om honom. Då kan man spekulera i tid och evighet och ändå aldrig komma fram till sanningen. Denna sägen skrev jag för att berätta en sägen eller historia och det blev långt mycket längre än vad jag tänkt. En historia kan berättas och sedan behöver det inte bli så mycket mer.
|
|
|
Av Carina Månsson (Carina) - Söndag den 02 november 2008 kl. 18.39
|
Tore Brogård har beskrivit Angelstad kyrka till viss del i boken, men jag tar inte med det här. Detta är ingen diskussion som ska handla om Angelstad kyrka, utan bilden på kyrkan togs med för att visa Ebbes järnkors men de syns inte på bilden, som lades in. Det är ju trots allt Ebbe Skammelsson som behandlas under denna rubrik. (Ändrat av Carina den 02 november 2008 kl. 18.42.)
|
|
|
Av Lotta Nordin (Lotta) - Söndag den 02 november 2008 kl. 20.34
|
Hej Carina, naturligtvis är det Ebbe Skammelson (och sägnen om honom) den här diskussionen handlar om. Men just för att det är en sägen så kan det också vara intressant att ta reda på hur mycket som "finns i verkligheten". Det vill säga, om korsen på kyrktaket är så gamla så att dom passar in i tiden för sägnen eller om dom tillkommit senare, likaså när det gäller länken som ska finnas i kyrkan. Det är ju också intressant, precis som det gjorts här ovan, att försöka komma fram till varifrån sägnen verkligen kommer och hur gammal den kan vara.
|
|
|
Av Ole Frederiksen (Olef) - Måndag den 03 november 2008 kl. 15.50
|
Du har fuldstændig ret Carina, man/du fortæller en historie og så udvikler den sig til en næsten videnskabelig diskussion ; om dens oprindelse o.s.v. Jeg ville bare gøre dig opmærksom på at den findes i flere versioner, og det fik vi en god snak ud af.Men det er vel også meningen med dette forum. Der er vel ikke så meget mere at sige om den sag - og Ebbe Sk. - men er der andre der har noget "nyt" at tilføje, så går det endda. Det var ihvertfald en god historie og et interessant emne. Så klø du bare på med en ny (gammel) historie. M.v.h. Ole
|
|
|
Av Carina Månsson (Carina) - Måndag den 03 november 2008 kl. 16.54
|
Ja Ole, det var en god historia och ett intressant ämne. Tack så mycket för den givande och bra diskussionen. Och som Ole skriver att om det är någon annan som har något nytt att tillföra så är det bra och intressant. Vänligen Carina
|
|
|
|
|
|
|