|
|
Av Håkan Andersson - Fredag den 19 december 2014 kl. 00.40
|
|
Georg Adolf Koskull har gett namn åt Koskullskulle men den andra landshövdingen har jag inte kommit på ännu.
|
|
|
Av Lotta Nordin - Fredag den 19 december 2014 kl. 14.13
|
Jag var visst lite virrig igår, Kristinehamn hade ju redan nämnts. På grund av diverse svepskäl...och så vidare...
|
|
|
Av Christian Andersson - Lördag den 20 december 2014 kl. 10.08
|
|
Lotta, det hade passat bättre med Kristiinankaupunki.
|
|
|
Av Lotta Nordin - Lördag den 20 december 2014 kl. 11.27
|
Visst hade det det, Christian, och då hade det ju dessutom varit rätt.
|
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 02 juli 2015 kl. 19.27
|
En naturskön blid med en sexvalvsbro. Med tanke på att du bor i Blekinge. Kan det vara Mörrumsån? Det var annars ett tag sedan något dök upp under denna rubrik.
|
|
|
Av Lotta Nordin - Torsdag den 02 juli 2015 kl. 20.07
|
Kan det möjligen vara den här bron?
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 02 juli 2015 kl. 20.13
|
|
Blekinge är rätt men Mörrumsån är fel. Helfel! Observera att det saknas räcke men det kanske inte behövs om det är privat bro. De står på det på en skylt att vägen är privat. Då är väl bron också privat. Det verkar läskigt tycker jag.
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 02 juli 2015 kl. 20.16
|
|
Ja du Lotta. Det ser så ut. Kan du säga namnet på bron kan jag säga om det är rätt.
|
|
|
Av Lotta Nordin - Torsdag den 02 juli 2015 kl. 20.19
|
Godenii bro i Holjeån?
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 02 juli 2015 kl. 20.22
|
|
Javisst? Min bild kommer från Riksantikvarieämbetet.
|
|
|
Av Lotta Nordin - Torsdag den 02 juli 2015 kl. 20.31
|
Och min bild är "snodd" från googlemaps...
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 02 juli 2015 kl. 20.38
|
Här är en annan valvbro. Den ingår i ett projekt där en snillrik gotlänning var inblandad.
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 02 juli 2015 kl. 23.15
|
|
Syns Blekinge skärgård i bakgrunden?
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 03 juli 2015 kl. 08.47
|
En liten del av skärgården! Huset till vänster tillhörde urmakare Svensson. Han var en skicklig urmakare och han hade ett bord som var belamrat med kugghjul av olika storlekar. Sådant som blivit över vid alla reparationer får man förmoda. Byggnaden på höjden kan man förknippa med skumma affärer av olika slag. Eller mörksens gärningar om man så vill. (Ändrat av kontoinnehavaren den 03 juli 2015 kl. 08.57.)
|
|
|
Av Håkan Andersson - Fredag den 03 juli 2015 kl. 22.18
|
|
Nog för att jag har åkt runt i Blekinge både i det civila och i det militära men bron på bilden kan jag inte placera. En ledtråd kanske behövs.
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 03 juli 2015 kl. 23.20
|
I huset på höjden lärde jag känna Johnny Weissmuller, Errol Flynn och andra hårdingar. Den allra första filmen jag såg där var en riktig snyftare. Den hette 'Barnen från Frostmofjället'. Det är en ganska så pampig byggnad uppförd i trä. Längre tillbaks tjänstgjorde byggnaden som stadens arrest och rannsakningshäkte. Som hyste en del ljusskygga individer som sysslade med skumraskaffärer. Här är en bild tagen norrut från bron. Bron fick en välbehövlig renovering 1973. Den hade varit av nöden långt dessförinnan men var ogörlig att genomföra. Varför?
|
|
|
Av Mats Ahlgren - Lördag den 04 juli 2015 kl. 22.58
|
|
Ser precis ut som Lyckebybron
|
|
|
Av Mats Ahlgren - Lördag den 04 juli 2015 kl. 23.03
|
|
Dammen som visas var (tror jag) en del av Christoffer Polhems (född i Visby)verk för att fixa kraft till kvarn(ar)
|
|
|
Av Christian Andersson - Tisdag den 07 juli 2015 kl. 06.13
|
Jodå. Christoffer Polhem var född 18/12 1661 i Visby enligt egen utsago. Han står inte att finna i någon födelsebok. Till höger på första bilden låg kronokvarnen. I dag ligger kommunens vattenverk där. Under 1700-talet och en bit in på 1800-talet gick fraktskutor nästan var och varannan dag in till Karlskrona. Vad var det man fraktade? Det har funnits en hel del industrier i Lyckeby. De flesta av oss har nog sett spänner och zinkbaljor där namnet Lyckeby inpräglat. Soptunnor var också en stor artikel. Men så kom plasten och så var det ajöss med den verksamheten. Det fanns en fabrik som hette Fortuna där 20-30 damer satt och sydde. Jag tyckte det var intressant. Han som ägde fabriken var tysk och hette Werner. Det var exotiskt med utlänningar på femtiotalet. Sen kom nya tider och Fortuna var kaputt gewesen.. Fabriken på andra bilden den finns inte mer. Verksamheten finns kvar men inte i Lyckeby. Är det någon som vet vad företaget heter idag? Varför kunde man inte renovera bron förrän 1973? Det finns en viss koppling till detta ekipage. Fast egenligen inte: Gammal fråga (Ändrat av kontoinnehavaren den 07 juli 2015 kl. 12.47.)
|
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 26 april 2017 kl. 08.53
|
En ny fråga. Var är nedanstående bild tagen? 4 enkel fyra 15 etta femma 66 sexa sexa 22 tvåa tvåa 1067 är också en ledtråd
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 26 april 2017 kl. 13.45
|
Bingomåla? 1067 mm är den bredaste smalspårvidden i Sverige. Den användes bl.a. på Blekinge kustbanor innan breddningen till normalspår på 1950-talet, och även på banan Karlshamn-Vislanda-Bolmen-Halmstad. Den sistnämnda banan lades delvis (sträckan Halmstad-Vislanda) ned 1966. Jag kan inte hitta någon karta med den banan utsatt, som är i så stor skala att kyrkorna är med - men kanske där någonstans?
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 26 april 2017 kl. 15.20
|
Järnväg med spårvidden 1067 mm fanns i stort sett bara i Blekinge med några förgreningar in i Småland och en in i Skåne och den till Halmstad förstås. Och en rälsstump uppåt landet som jag har glömt namnet på. Det är inte någon av de banorna du nämner. De andra siffrorna har inget med bingo att göra. Om det kan vara till någon vägledning.
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 26 april 2017 kl. 15.40
|
|
Kan 66 och 22 ha med europavägarna att göra? Lite osäker men har för mig att E22 hette E 66 innan....
|
|
|
|
|