|
|
|
Här diskuteras allt som rör upphovsrätt; vad som är skyddat och hur länge, hur mycket man kan citera, m.m.
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 05 november 2009 kl. 14.40
|
Det gläder mig att Sten Norell har omprövat sitt beslut länk
Om jag har förstått saken rätt så gäller upphovsrätten i alla lägen. Den som har upphovsrätten kan naturligtvis tillåta användning av sitt verk utöver detta, till och med kopiering av hela verket. Givetvis måste man ange källa och bör kanske även nämna upphovsmannens medgivande. Tillåtelsen kan innefatta såväl spridning som försäljning.
Anledningen till att jag skriver detta är att användningen av uppgifter från vårt register över båtsmännen i Blekinge och Södra Möre. Hur man har använt och använder det i olika forum.
Att något ligger ute på internet betyder ju inte att det är fritt fram att använda uppgifterna hur som helst. Utvöver rätten att citera enstaka uppgifter har vi tillåtit kopiering och publicering av kompletta personakter. Men det förekommer publicering av halva akter. Man har helt enkelt skalat bort vår källförteckning, revideringsdatum och vem som är upphovsman. Även internetadress och epostadress har tagits bort.
Vår källförteckning är till för att läsaren ska kunna gå tillbaka till ursprungskällan. Den är också till för att läsaren ska kunna bedöma källans tillförlitlighet. En osäker uppgift blir lätt till en absolut sanning om den får valsa runt på nätet ett tag. Revideringsdatum gör det möjligt att jämföra olika upplagor av samma dokument.
Det är många som tycks tro att register kommer till av sig sjäva. Det ligger oerhört mycket arbete bakom dessa. Forskning i källmaterial som ofte är svårtillgängligt för gemene man. Uppgiftern är ingångar till de riktiga källorna. Det är en självklarhet att vi vill ha vårt namn med när delar med oss av våra uppgifter. Och nätadress för läsaren ska hitta vårt register. Epostadress för att få en återkoppling. När det gäller det senare tycks det vara så att man använder vårt register men inte lämnar kompletterande uppgifter i gengäld. Inte alla förstås, i dagarna har vi fått ett stort antal personakter med kompetterande uppgifter. Från USA!
Jag är tacksam för kommentarer. Jag kanske är helt fel ute.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 05 november 2009 kl. 17.22
|
|
Vill också ha det till att upphovsrätten gäller i alla lägen men när man läser att boken om Skagershult "den är heller INTE skyddad av copy-right" fick mig att reagera något. Varför skulle denna bok unte vara skyddad av upphovsrätten. Om vi nu förutsätter att upphovspersonen/personerna inte medvigit att den fritt får spridas.
|
|
|
|
Av Arne Johnsson - Torsdag den 05 november 2009 kl. 22.48
|
Håkan.
Jag håller med dig.
Vad är det som gäller egentligen.
För mig är det i alla fall svårt att hålla reda på alla regler som finns i samhället.
Regler skapar ju en massa arbete för många,men till vad nytta.
Det skapar väl en massa sysselsättning,förmodar jag.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Fredag den 13 november 2009 kl. 18.03
|
En liten fundering kring upphovsrätten.
En tanke med upphovsrättsskyddet är att upphovsrättsinnehavaren eller dess efterlevande kan ha möjligheten till att tjäna pengar på ett verk. Hur länge är ett verk upphovsrättsskyddat? Att ange källan kan man göra oavsett hur lång tiden har gått.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 14 november 2009 kl. 12.10
|
|
Upphovsrätten gäller i 70 år efter författarens död.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Lördag den 14 november 2009 kl. 16.15
|
|
Antar att upphovsrätten övergår till efterlevande såsom barn, syskonbarn och så vidare. Men de som inga arvingar har och om testamente inget säger. Vem har upphovsrätten? Allmänna arvsfonden?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 14 november 2009 kl. 22.57
|
I upphovsrättslagen står:
"41 § Efter upphovsmannens död är, utan hinder av 10 kap. 3 § första
stycket äktenskapsbalken, föreskrifterna om bodelning, arv och
testamente tillämpliga på upphovsrätten." Det tolkar jag som att vanliga arvsregler gäller, och i så fall är det allmänna arvsfonden som "ärver" när det inte finns några andra (av staten godkända) arvingar.
Lagstiftarna har ju i sin vishet beslutat att pappa staten ska räknas som en mer nära anhörig än t.ex. syskonbarn (alltså riktiga syskonbarn, d.v.s. kusiner; syskons barn ärver ju).
(Ändrat av kontoinnehavaren den 14 november 2009 kl. 23.00.)
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Lördag den 14 november 2009 kl. 23.11
|
|
När nu en släkt ärver en upphovsrätt så kan det bli många "delägare" i upphovsrätten. Om man vill ha ett godkännande för publicering av ett verk i sin helhet och upphovsmännen har blivit många genom t.ex. arv. Om en av dessa upphovsmän säger nej till publicering och övriga säger ja. Skall man ta detta som att publicering inte är möjlig?
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Lördag den 09 juni 2012 kl. 08.49
|
|
Ang. upphovsrätt och olika tolkningar se bl.a. här och här
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Lördag den 16 juni 2012 kl. 07.06
|
Jag skulle väl kanske förtydligat mig.
Jag avser här ovan de olika tolkningar av vad som får publiceras med s.k. fri licens av den typ flera s.k. Wikis använder sig av. Där kan ju texter kopieras rakt av utan att någon part kan göra anspråk på den och anklaga någon för stöld ifall part 1 finner att part 2 kopierat part 1:s material. Detta under förutsättning att part 2 (liksom part 1) angett vilken licens som gäller på sin webbplats. Part 1 kan ju f.ö. ha kopierat sitt material från t.ex. Wikipedia, med hänvisning till den fria licensen. Om part 1 då sedan påstår att part 2 skulle ha kopierat upphovsrättsskyddat material från part 1 vilka ju själva kopierat sitt material från en plats som inte har upphovsrätt till materialet (t.ex. Wikipedia) strider mot sunt förnuft.
Om det här har ju förekommit delade meningar, vilket ju framgår av de debatter länkarna ovan går till och även på Facebook.
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Lördag den 23 juni 2012 kl. 07.40
|
Har nu hittat ett flertal artiklar på Wiki-Rötter som har i stort sett identisk text med de som finns och har funnits på Wikipedia långt innan Wiki-Rötter existerade.
Ett exempel: Artikeln "Danneman" som skapades på Wiki-Rötter 2012-05-28. På Wikipedia 2010-05-17.
Att då ägaren av Wiki-Rötter påstår sig ha specifik upphovsrätt till dessa artiklar är då förkastligt. Det är ju som om någon kopierar hela eller delar av innehållet ur en bok under föregivande att det är eget material.
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Fredag den 27 juli 2012 kl. 00.01
|
Det här kanske kommer lite sent, men jag upptäckte på Riksarkivets startsida en länk som gällde ett svar från Riksarkivet på ett öppet brev från Svenska Fotografers Förbund gällande upphovsrättsfrågor, ställt till Kulturdepartementet och Riksarkivet.
Se här
|
|
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Fredag den 24 augusti 2012 kl. 09.33
|
|
Vem har f.ö. upphovsrätt till de inlägg som skrivs här på Arkivguidens Forum? Skribenten i 12 timmar och därefter Arkivguidens Forum?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - forumguide - Fredag den 24 augusti 2012 kl. 11.03
|
Jag förmodar att det är en aktuell diskussion i Anbytarforum som föranleder frågan.
Svaret är naturligtvis att en forumredaktion inte (vare sig i Arkivguidens Forum, Anbytarforum eller något annat forum) är en lagstiftande församling.  Upphovsrättsreglerna i forumet skiljer sig alltså inte från de i världen där utanför.
Klicka på "Upphovsrätt (©)" som finns längst ned till höger på alla sidor...
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Lördag den 25 augusti 2012 kl. 07.11
|
Jörgen!
Du slog som vanligt huvudet på spiken. Det var precis vad jag tänkte, eftersom det i det aktuella inlägget på AF bl.a. sades att:
"Texten ansvarar skrivaren för, men skrivaren förfogar bara över texten i ett dygn, sedan har AF tagit över rätten till ändring/borttag. Enligt ordningsreglerna så gäller att lagt kort ligger och då har äganderätten i princip (kanske inte juridiskt) övergått till förbundet. Detsamma gäller ju fotografier, den som lagt in fotot kan inte ta bort detsamma efter ett dygn. På porträttfynd finns väl inte ens möjligheten att ta bort något alls."
M.a.o. kan då inte någon annan än inläggsförfattaren hävda upphovsrätt till texten vad jag förstår.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 25 augusti 2012 kl. 11.44
|
När man registrerar ett användarkonto i ett diskussionsforum, så accepterar man samtidigt forumets regler, och när man sedan gör ett inlägg, så görs det alltså enligt de accepterade reglerna.
Om de reglerna innebär att man avsäger sig rätten att kräva att inlägget vid en senare tidpunkt raderas (vilket ju skulle stympa diskussionerna), så betyder det naturligtvis inte att man har avsagt sig "äganderätten" eller att den har övergått till forumets utgivare.
Upphovsrätten innebär att det är upphovsrättsinnehavaren/författaren som har rätt att avgöra när, var, hur och av vem ett verk ska mångfaldigas/offentliggöras. En författare kan t.ex. sluta ett avtal om utgivning med ett bokförlag; och publicering av ett inlägg enligt accepterade forumregler kan jämställas med ett sådant avtal.
Det avtalet gäller alltså bara publiceringen, det påverkar naturligtvis inte upphovsrätten, som alltid stannar hos författaren.
Och att en inläggsförfattare inte kan kräva att ett inlägg senare raderas är ju inte märkligare än att en bokförfattare inte kan kräva att förlaget ska bränna böckerna för att författaren är missnöjd med det han skrev för några år sedan...
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Tisdag den 08 januari 2013 kl. 00.46
|
Kan forumets ägare radera fem år gamla inlägg utan att det bryter mot upphovsrätten?
Måste inte författaren av inlägget meddelas innan sådant sker?
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Tisdag den 08 januari 2013 kl. 00.51
|
Vad sägs om det här? Ta betalt för att man ska få länka till en sida?
Det är ju en sak om man kopierar en hel artikel och lägger den på sin hemsida under föregivande att texten är skriven av den som kopierat artikeln.
Så är väl inte upphovsrätten tänkt att användas?
Länkstriden hotar hela internets ekosystem
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 09 januari 2013 kl. 00.27
|
Sten
Jag kan inte se annat än att en forumsägare kan radera ett fem år gammalt inlägg utan att du kan göra något åt den saken. Jag förutsätter då att inlägget raderas i sin helhet. Du kan knappast kräva att det du skriver ska ligga kvar i tid och evighet. Men forumets ägare får inte publicera ditt inlägg på nytt i något sammanhang utan ditt medgivande. Raderar man ett inlägg bör detta givetvis framgå, stympar man en diskussion kan det förvränga hela diskussionen.
Men detta kan väl inte vara något större problem. I ett seriöst forum gör man knappast inte på det sättet. I ett sådant forum försvinner inte heller några inlägg spårlöst. Efterkommande inlägg riskerar ju bli hängande i luften.
Men det handlar inte bara om regler, lagar och förordningar. Det finns också något som heter moral. Ett hyfsat uppträdande med andra ord..
I kväll "råkade" det försvinna tre inlägg i den här diskussionen:
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=113052&post=1231543#POST1231543
Moderatorns eget inlägg "råkade" på så vis bli hängande i luften. Att radera sina eller andras tillkortakommanden i ett forum är ett ofog som borde stävjas. Men hur?
(jag ser att skribenten har återkommit så det blir väl fler inlägg att radera)
------------------------------------------
Det finns tydligen en del som inte har insett att internet består av just länkar. Utan länkar inget nät det säger sig själv.
Det har utvecklats en egendomlig mentalitet där mitt är mitt och ditt är mitt men mitt är inte ditt.
När jag söker på namn på Google får jag irriterande många träffar på sidor som saknar vettigt innehåll eller innehåller sådant jag inte kommer åt utan inloggning. Till exempel Facebook och Ancestry.
Finns det något bra alternativ till Google?
(Ändrat av kontoinnehavaren den 09 januari 2013 kl. 00.45.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 09 januari 2013 kl. 09.06
|
Sten, jag återkommer till dina frågor. Nu när jag hunnit tänka till lite grand. Den första får väl antas vara med ett ja besvarad. Men varför ägna all kraft åt något som tycks vara omöjligt att påverka?
En klok yngling från Tärnaby sa något i den här stilen en gång för länge sedan: "Hä ä svårt å förklar' för en som int begrip." Det ligger mycket sanning i de orden.
Det är betydligt bättre att lägga sin tid på seriös forskning och medverka i ett forum där man känner sig välkommen. Och på så vis både lära och lära ut. Jag tror inte man får bukt på alla avarter inom släktforskningen på så vis. Men man kan föregå som ett gott exempel.
|
|
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Söndag den 27 juni 2021 kl. 12.07
|
För närvarande tycks det var nyhetstorka om uttrycket tillåts när det gäller släktforskning. Det är ju mestadels gamla nyheter det handlar om.
Jag länkar till ett inlägg i Abytarforum av Urban Sikeborg från 2021-06-25:
Kommersiella släktdatabaser kontra ideell släktforskning
Jag tycker nog han har sig själv att skylla. Men han kanske inte såg det komma. Är det någon annan som har synpunkter?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Söndag den 27 juni 2021 kl. 22.20
|
Skylla sig själv vill jag inte kalla det när man är offer för piratkopiering.
Men man får ju (dessvärre) alltid räkna med att det finns de som struntar i upphovsrätten trots att man mycket väl känner till den, och de som inbillar sig att det verkligen är fritt fram att kopiera allt på nätet.
I det här fallet har den kopierade databasen hamnat hos ett israeliskt storföretag i släktforskningsbranschen som gör piratkopiering möjlig. De känner självklart till upphovsrätten - och bevakar säkert noga att ingen kopierar det som är deras (eller "deras") - men man tillåter att "medlemmar" ohämmat kopierar in andra forskares uppgifter i företagets egen databas. Orsaken är att ju fler uppgifter som finns där, desto fler träffar blir det när man söker. Och för att sedan få fler upplysningar om träffarna (som för det mesta är meningslösa), så måste man skaffa sig ett betalkonto.
Att tillåta denna hämningslösa kopiering är helt enkelt en del av deras affärsidé; ett i deras ögon utmärkt sätt att skaffa fler kunder - vilket naturligtvis är ett utmärkt skäl för den seriöse släktforskaren att hålla sig borta därifrån...
(Ändrat av kontoinnehavaren den 27 juni 2021 kl. 22.23.)
|
|
|
|
Av Carin Olofsson - Måndag den 28 juni 2021 kl. 10.56
|
|
För rätt många år sedan lade jag upp ett gratiskonto på MyHeritage och lade då in bilder på några av mina släktingar. Det kontot "försvann" tydligen sedan, för jag kunde inte logga in på det. När jag då för några år sedan skapade ett nytt gratiskonto så fick jag erbjudande om att lägga till mina släktingar - med "nya" foton. Det var mina foton som de stulit. Mailade dem och påpekade att det inte är tillåtet, och länkade till en artikel om upphovsrätt när det gäller foton. Minns inte när jag skickade mailet, men det var nog minst ett år sedan. Inget svar hittills. Tror inte jag får det heller. De är kända för att inte vilja ha någon som helst kontakt med sina kunder - mer än när det gäller att skinna dem på pengar.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Tisdag den 03 augusti 2021 kl. 19.43
|
Det är en sak att ha rätt och en annan sak att få rätt.
Att Urban Sikeborg har sig själv att skylla är kanske till att ta i. Naivt borde jag ha skrivit. En gedcomfil som i det fallet är som gjort för ladda ned en kopia. Och lägga ut på internet. Det är ju först när någon publicerar databasen i sin helhet utan tillåtelse från upphovsmannen som det piratkopiering. Det är sjangtilt av Urban att dela med sig av sin forskning. Piratkopiering inte stöld som det står på sidan Eva Dahlberg länkar till:
MyHeritage har stjålet data fra Slekt og Datas Gravminnebase
Urban skriver: "Det finns emellertid ett absolut undantag: du får inte i din tur publicera sammanställningarna i eller skicka in delar av dessa till icke-kvalitetssäkrade Internetdatabaser som FamilySearch och DISBYT. Det ber jag dig respektera."
Om jag har förstått rätt så är det verket i sin helhet som är skyddat. Inte uppgifterna i sig. I varje fall inte de som står att finna i kyrkböcker, mantalslängder, domböcker med mera. På en del sajter kan det vara svårt att genomskåda varifrån uppgifterna kommer eftersom en del av dessa sajter slår ihop allt insänt material och då blir det hur tokigt som helst.
FamilySearch som nämns i inlägget i Anbytarforum kostar inte något använda och det alltid något. Om Urban varit förutseende hade han bjudit på sin forskning i något annat form än gedcom. Som inte är lika enkelt att kopia.
Det verkar inte vara något stort intresse av att diskutera de här problemen. Det är bara Eva Dahlberg som har har kommenterat Urban Sikeborg inlägg i Anbytarforum.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 24 juli 2024 kl. 03.15
|
Av en händelse har jag råkat på en skrift som innehåller en hel del märkligheter. Det rör sig om en uppsats från en elev vid en lärarhögskola. När den är skriven vet jag inte för närvarande men det uppskattningsvis 25-30 år sedan.
Uppsatsen är tillgänglig på flera bibliotek och jag har för avsikt att göra en så kallad pdf-fil främst för eget bruk.
1. Får jag i samband med en egen artikel publicera uppsatsen på internet? I sin helhet eller som relevanta citat? Med angivande av källa och upphovsman.
2. Vad gäller för publicering av motsvarande i andra media? Givet att jag ej tar betalt.
3. Är det tillåtet att lägga ut adressen till ett e-postkonto för beställning och distribution? Avseende hela uppsatsen som pdf-fil. Även här givet att inte tar betalt.
4. Får jag sprida kopior till andra experter för kännedom och kommentarer?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 24 juli 2024 kl. 08.45
|
Man får göra en kopia för eget bruk, men man får inte sprida kopior till andra utan upphovsmannens tillstånd. Det spelar ingen roll om kopiorna sprids på internet eller på annat sätt. Inte heller spelar det någon roll om man tar betalt för kopiorna. Att sprida kopior utan tillstånd räknas som piratkopiering.
Däremot får man i en egen text citera ett offentliggjort verk (Upphovsrättslagen 22 §). Men det ska vara begränsade citat. Man kan alltså inte citera långa stycken. Och upphovsmannen och källan ska alltid anges vid citat.
|
|
|
|
|
|
|