|
|
Av Christian Andersson - Måndag den 12 augusti 2013 kl. 10.34
|
I dag skriver Aftonbladet om "Rekordvåg av id-bedrägerier mot svenskar".
Jag efterlyser en diskussion dels om offenlighetsprincipen som sådan och dels om släktforskarrörelsens ansvar när det gäller insamling och publicering av personuppgifter.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 12 augusti 2013 kl. 11.12.)
|
|
|
|
Av Lotta Nordin - Måndag den 12 augusti 2013 kl. 10.51
|
Det står "Rekordvåg av id-bedrägerier..", men det är ju lika illa det... 
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Måndag den 12 augusti 2013 kl. 11.14
|
Tack. Om det var Aftonbladet eller jag som skrev fel vill jag låta vara osagt. Jag vill minnas att jag klippte och klistrade. Men nu är det rättat.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 12 augusti 2013 kl. 12.02.)
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Onsdag den 14 augusti 2013 kl. 07.04
|
|
Skulle man inte kunna lägga till försäljning av personuppgifter till privata företag?
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 14 augusti 2013 kl. 23.56
|
|
Menar du rent allmänt eller har du något konkret exempel. Vem är det i så fall som säljer de personuppgifter du tänker på? Och till vem?
|
|
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 16 augusti 2013 kl. 10.35
|
Det är något ditåt jag har tänkt - bland annat. Att vi tittar på varifrån uppgifterna kommer, hur de sprids och hur de missbrukas. Ur ett bredare perspektiv - inte bara identitetstölder. I den här diskussionen måste även vi tänka på den personliga intregiteten. Inga namn, inget om missdådarnas ursprung. Det vill säga inget nationalitet och etnisk tillhörighet. Är man tresserad av detta får man söka uppgifter på annat håll. På internet cirkulerar mycket, både det som är sant och det som inte stämmer. Så återhållsamhet med länkar är vad som gäller. Myndighetspersoner och förtroendevalda måste naturligt få namnas vid namn och deras roll i sammanhanget måste få diskusteras. Forumvärden är en nitisk och grannlaga person.
De flesta av de personuppgifter som används härstammar från olka arkiv och utgör underlag för olika register. En bra början är att läsa vad som står om Arkiv och källor på Arkivguiden. Det diskuteras en förlängning av sekretessgränsen från sjuttio till etthundra år. Ha det i åtanke och fundera på vad de skulle få för konsekvenser.
Detta är en viktig diskussion och jag ser gärna att så många som möjligt vill vara med. Och vi måste rätta varandras felaktiga uppgifter.
Kriminalinspektör Lars Minnedal säger i Aftonbladet: Problemet är att vi har en offentlighetsprincip där man aldrig har tänkt i termer av att det här kan komma att missbrukas så som det görs i dag.
Där har han fel. Vi var några som insåg riskerna och det redan för många år sedan. Men det var ingen som tog våra farhågor på allvar.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - forumguide - Fredag den 16 augusti 2013 kl. 12.43
|
När det gäller det som står under Arkiv och källor i Arkivguiden (närmare bestämt på sidan om offentlighetsprincipen), så får jag rodnande erkänna att det borde ha uppdaterats för länge sedan. 
Det hänvisas där till Sekretesslagen, men den heter sedan ett antal år Offentlighets- och sekretesslagen. Det är hög tid att sätta sig in i vad som har ändrats mer än namnet...
|
|
|
|
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Onsdag den 05 februari 2014 kl. 04.43
|
|
Sedan är väl ett typexempel på hur Offentlighetslagstiftningen kan missbrukas fallet Lexbase. Det har ju gått så långt att bl.a. Datainspektionen ville ha en skärpning av grundlagen om jag inte minns fel.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 05 februari 2014 kl. 12.01
|
Tack för länkarna.
Det var/är inte frågan om missbruk i fallet Lexbase utan om bruk enligt de gällande reglerna. Vad som måste göras är att återupprätta PUL (Personuppgiftslagen) till vad den var tänkt att reglera från början. Som jag ser det kan vi inte göra det på annat sätt än att slopa utgivningsbevisen. De åsidosättersätter PUL helt helt och hållet. Då menar jag att slopa utgivningsbevisen för alla nättidningar, med andra ord alla hemsidor. Samma sak med presstödet. När det gäller pappersdrakarna har jag inte funderat färdigt ännu. Med eller utan stöd lär de gå döden till mötes.
Offentlighetslagstiftningen är till för att vi ska kunna granska statsapparaten och inte minst den tredje statsmakten. Inte för att de ska granska oss. Rätta mig om jag har fel.
Jag skulle inte bli förvånad om Lexbase dyker upp i annan skepnad. Det är oklart hur långt svenska lagens arm räcker till ute i världen.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 26 februari 2014 kl. 22.37
|
Så fungerar det i ett annat EU-land:
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Fredag den 14 mars 2014 kl. 15.08
|
När det gäller PUL avser det väl även att man t.ex. tar skärmdumpar på en skribents inlägg och publicerar dessa i ett annat sammanhang? Där krockar det väl även med upphovsrätten?
Anta t.ex. att en läsare tar skärmdump på mitt eller Christians inlägg här och publicerar det i ett annat forum utan att vi gett tillstånd till det.
Då bryter det väl mot gällande lagstiftning i och med att våra namn kommer med?
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 27 februari 2025 kl. 22.01
|
Något att fundera över:
-----------
...
Det finns dock ingen anledning till oro eftersom Högsta domstolens beslut endast träffar rättsdatabaserna som omfattar bland annat brottmålsdomar. De databaser som tillgängliggör uppgifter om bostadsadresser, fastighets- och fordonsinnehav samt i vissa fall förmögenheter och inkomster kommer fortsatt kunna vara tillgängliga för medborgare inklusive kriminella.
Utan vare sig förbehåll eller begränsningar.
Johan Westerholm
-----------
Högsta domstolen inför “de facto” förbud mot rättsdatabaser: https://ledarsidorna.se/hogsta-domstolen-infor-de-facto-forbud-mot-rattsdatabaser/
|
|
|
|
|
|
|
