|
|
|
|
Av Christer Åstrand - Tisdag den 14 oktober 2025 kl. 19.08
|
https://www.facebook.com/share/p/1TJB4K8rSq/?mibextid=wwXIfr
Här ovan i länken bilagor till bilagor för inlägget nedan. Jag fick inte uppbilderna här, så jag har bilderna på min Facebook/ Christer Åstrand(offentlig)
***
Efterlysning: Tolkning av födelseort, officiellt uppdrag för Elias Reichenbach (f. 1574 Stockholm/Meißen, d. ca 1640 Närpes) och om deras släktvapen.
Jag söker underlag och bekräftelse från forskare kring frågor i min kartläggning av Elias Reichenbach (f. 27/5 1574 Stockholm /Meißen, Sachs., d. ca 1640 Närpes, Finland), gift med Agneta Simonsdotter Berchelt (d. 1653 Närpes). Se bifogade släktöversikter.
Fråga 1: Födelseort för dottern Anna Eliasdotter Reichenbach?
- Enligt olika källor och genealogiska databaser (bl.a. Geni), anges hon född 1.2.1607 i “Kniwenberd, Prussia”, vilket är en okänd ort (felstavning?).
- En latinsk källa / tidningsartikel anger (se bifogad bild): ”1 februari 1607 i oppido Borusfico Knifwen”. Finns det någon här som förstår den bifogade latinska texten? Om jag förstår rätt så, i den latinska artikeln nämns att Elias Reichenbach var befälhavare på Vaxholms fästning och inspektör för det tyska tullväsendet där?
- Jag har gjort antagandet att “Knifwen” kan vara Kniewenburch (tyska namnet)/ Kniewo (polska namnet). Orten är nära Danzig (dagens Gdansk). Modern finns noterad som ”ogift i Danzig” 1599. Orten Kniewo: https://de.wikipedia.org/wiki/Kniewo_(Wejherowo)
- En annan tolkningsteori jag funderat på är om det kan vara Knivsta i Uppland de avser som födelseort för dottern Anna? Hennes morfar hovapotekaren Simon Berchelt hade kopplingar till Knivsta: Bland annat erhöll han 1583 56 tunnor spannmål av tiondet i Knivsta socken….” (Källa: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Mobil/Artikel/18519)
- Kan någon bekräfta var Anna Eliasdotter Reichenbachs födelseort ”Knifwen” fanns?
- När flyttade familjen till Sverige, (Knivsta?), i början på 1600-talet före 1607?
- Anna Eliasdotter Reichenbach gifte sig den 1 februari 1636 med soldatprästen från 30-åriga kriget: Elias Petri Holmius. Elias Holmius får prästtjänst i Närpes 1634.
- Elias Reichenbach och hans fru Agneta flyttade efteråt efter avslutad tjänst (vid svenska militären?) till Närpes, Finland där de bosatte sig hos dottern. De hade även en son Niklas Eliasson Reichenbach som blev en av de första borgarna/rådmän i den 1649-1652 nygrundade staden Kristinestad (ligger bredvid Närpes). Han var även representant för svenska tobaksmonopolet. Deras tredje barn var hovsnörmakaren Elias Eliasson Reichenbach. Han levde i Stockholm och var bl.a snörmakare på hovet i Stockholm (ägde många fastigheter, bland annat på Svartmangatan). I april 1668 hade han gjort ett kontrakt med General Guvernören Jacob Taube om ”Säte gårdh Koskhis i Wehmo härad”. Följande år, 1669, blev hovsnörmakaren Elias Eliasson begravd i Stockholm, Tyska kyrka.
Fråga 2: Elias Reichenbachs roll vid Vaxholm?
- I den upplade latinska källan nämns han som befälhavare på Vaxholm och även andra andrahands källor har nämnt honom som kommendant på Vaxholms fästning.
- Jag har dock inte hittat någon direkt samtida militär källa, utnämning eller rulla som bekräftar detta tydligt. Jag har kontaktat bland annat Vaxholm och de kände inte igen honom (svaret var de att deras gamla arkiv har delvis blivit förstörda i bränder etc).
- Finns någon forskare som kan belägga perioden, hans exakta roll vid Vaxholm eller om han snarare var verksam som legosoldat i svensk tjänst utan formell kommendantstitel? Eller hade han administrativa arbeten för kronan?
- I Stockholms tänkeböcker 13.6.1618 omnämns Elias som en av stadens sex skrivare och i Stockholms tänkeböcker 28.2.1624 och 8 maj samma år som stämpelmedelsredogörare. Han verkar kunna bra svenska; var han kanske ändå född/ uppvuxen i Sverige?
- Palmskiöld 193, sid 729; han säges där vara född 1574 27/6 i Stockholm.
Bakgrund:
Agneta Simonsdotter Berchelts släkt (dvs. Elias Reichenbachs fru) har många band till svensk adel och Vaxholm kastellet (bl.a. amiral Hans Nilsson Rosenbanér, Hans Nilsson Benick m.fl.).
- Agnetas morbror amiral Hans Nilsson (adlad Rosenbaner) hade kopplingar till Vaxholm, militären och tyska soldater: (”…Hans Nilsson, adlad Rosenbaner till Helgö, häradshöfding i Håbo 1603; förordnad till amiral på tre örlogsskepp för att föra de tyska sändebuden öfver till Tyskland s. å. och skulle sedan begifva sig till kurländska sidan eller dit, der han…” http://www.brunzell.org/Yvonnes/000/004/007.htm).
- Agnetas halvsyster Brita Carlsdotter (Kuuth) gifte sig 1603 med Hans Nilsson Benick (blev ätten Taubenfelt) och efter hennes bortgång så gifte han om sig med Agnetas syster Sigrid Simonsdotter Berchelt. Han blev 8 februari 1614 hövitsman på Vaxholms kastell och 1624 borgmästare i Stockholms stad. Benick var riksdagsman för borgarståndet vid riksdagen vintern 1632 och riksdagen hösten 1632. (https://sv.wikipedia.org/wiki/Hans_Nilsson_Benick).
—> jag tror gåtan om Elias Reichenbach/ kommendant på Vaxholms fästning finns kopplade till någon av dessa ledtrådar. 🕵️♂️ 😅.
Det skulle vara bra att få veta mera / bekräftat att jag är på rätt spår.
Fråga 3: Elias Reichenbachs och Agneta Reichenbachs gravsten: vad symboliserar släktvapnet? Tillhörde de adeln eller varför har de en dylik bild på gravsten?
Bakgrund:
I boken ”Presterskapets redogörelser om forntida minnesmärken, Finlands kyrkor, av R. Hausen” står det att Elias Reichenbach kom från Tyskland med mågen Holmius.
I Närpes medeltida kyrka finns en sten med texten: ”Dieser Stein gehöret Elias Reichenbach und Agneta Berchelts auch dero Erben Anno 1621”. Översatt: “Denna sten tillhör Elias Reichenbach och Agneta Berchelts samt deras arvingar år 1621.” (1621 är året när stenen reserverats, inte någons dödsår). De har möjligen tagit stenen med sig till Närpes med den ingraverade tyska texten och kanske kompletterat med svenska texten i samband med begravningen av Elias Reichenbach ca. 1640? Det, eftersom de kom till Närpes tidigast 1634-1636.
Anna Reichenbachs och Elias Holmius gravsten finns också i Närpes framför Elias och Agnetas gravsten.
(Stiernman, A. A. von : Presterskapets redogörelser om forntida minnesmärken i Finlands kyrkor (utg. Hausen, R.). BNF (1882) s. 132).
Släktvapnet måste ha varit en central symbol för familjen och tolkningsvis kopplad till militära tjänster, eventuellt legosoldat eller hovtjänst, med möjliga kopplingar till grevens eller furstens symbolik genom Gripen (Gryfen)? Agneta Berchelt använder sitt flicknamn på gravstenen- kanske för att hon vill att vi senare skall förstå hennes Berchelt ursprung?
Alla källor, lästipps och belägg emottages tacksamt. Släktgrafer, bild på gravstenenen och en latinsk artikel om Anna och Elias bifogas.
Fråga 4. Jag har försökt samla in släktpusslet på 1-3 sidor för att en överskådlig bild av den komplexa helheten med många äktenskap hit och dit.
Kommentera och komplettera gärna - det är en version under arbete. Källor är min egen släktforskning (skrev en artikel om dem 2012), och många andra, som:
Bilagor:
- 1-3 sammanfattning av släkten - kommentar/ komplettering
- Latinska texten (översättnings hjälp)
- Bild på Reichenbach - Berchelt släktvapen och gravsten.
- bilder av Reichenbach - Berchelt gravstenen
Källor:
- Hans Brask dagbok (https://slaegtsbibliotek.dk/2024/941954.pdf)
- Snörmakaren Elias Eliasson Reichenbach/ Svartmangatan, Berndt Berchelt, Klas m.fl.
https://sklivedata.blob.core.windows.net/postfiles/SMF/SD/SSMB_0021863_04.pdf
- Simon Berchelt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18519, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2025-10-13.
B. Boethius
- http://www.sahlinska.se/pdf-filer/balthasar_salinus_soh.pdf
- https://arkivkopia.se/bok/runeberg-wrangsto
- https://books.google.se/books?id=TO44AAAAMAAJ&pg=RA1-PA250&lpg=RA1-PA250&dq=Teutzman&source=bl&ots=jbnGkelk1g&sig=CumyS06thBZzoJOUXigLhdI-qKg&hl=sv&sa=X&ei=jG6EVM7RJKq9ygPK14CQDw&ved=0CCIQ6AEwAA#v=onepage&q=Teutzman&f=fal
- Donatus & Claes: https://matarengi.org/onewebmedia/Matarengiposten%20_Medlemsblad%20_nr_17_dec_2016.pdf
- Nikolaus Holmis: https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/HolmiusNN/titlar/EnKortOchEenfaldigh/sida/CXXI/faksimil?om-boken
- Geni, MyHeritage, egen släktforskning m.fl.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 14 oktober 2025 kl. 19.26.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 16 oktober 2025 kl. 16.17
|
Vi är flera här i forumet som inte har konto i Facebook. Det är möjligt att jag någon koppling.
Det du skriver är en aning ostrukturerat och en del av källorna är inga källor: Geni, MyHeritage, egen släktforskning m.fl. Källor är min egen släktforskning (skrev en artikel om dem 2012 var hittar man den? Innehåller den källhänvisningar.
Länkarna till diverse hemsidor är inte några källorhänvisningar. Nog finns det källhänvisningar på sidorna du länkar till?
Google är ingen källa. Det är en sökmotor.
|
|
|
|
Av Christer Åstrand - Måndag den 20 oktober 2025 kl. 16.14
|
Tack för dina synpunkter!
Jag är medveten om skillnaden mellan källor och sökvägar – min tanke var att sammanställa materialet och formulera frågorna öppet så att fler kan bidra med kompletteringar.
Många av mina hänvisningar (inklusive Google-länkar) är till digitala arkivposter med Brask-Berchelt -artiklar. En annan bra artikel är ”Släkten Berchelt (Bercholdt)” av Pontus Möller i släktforskarnas årsbok 97, men den finns tyvärr inte digitalt. Det finns mycket forskning om Brask – Berchelt, och jag har försökt samla dem med arbetshypoteser.
Jag kunde tyvärr inte ladda upp sammanställningen av släktöversikten, inklusive andra filbilagor som bilden på gravstenen och det latinska dokumentet (därför blev det Facebook). Det är en komplex helhet, och jag tyckte att det underlättar frågorna om man ser den stora bilden av släktöversikten.
Om någon vill ta del av min tresidors sammanställning av släktöversikten, gravstenen, latinska dokumenten och källor, går det bra att höra av sig via e-post – eller att läsa versionen jag publicerade på min Facebook sida.
Min artikel ”Gränderna i Stockholm byttes mot äventyr i Kristinestad” publicerades i tidningen Syd-Österbotten (Finland) den 6 oktober 2012. Jag har hittat mycket många nya detaljer sedan dess, så en uppdatering kunde vara befogad.
Jag har via erhållna kommentarer på Facebook blivit mer övertygad om att svaret på min fråga #1 är Kniewo (Kniewenburch) i polska Preussen, dvs. med 90% sannolikhet orten där Elias Reichenbachs och Agneta Berchelts dotter föddes 1607. Det är dock inte helt bekräftat från en förstahandskälla ännu. Det latinska dokumentet är skrivet långt efteråt. Jag bad AI att översätta det, men AI-översättningarna är inte helt pålitliga.
En vänlig själ (S. Martikainen) har bekräftat att det står i dokumentet:
”Jag har bara gått en grundkurs i latin tyvärr. ’… pater hujus, natae … oppido Borussico Knifwen misnia e nobili familia Germania oriundus’ = dennas fader, född i den befästa preussiska staden Knifwen [måste helt enkelt vara Kniewenburch/Kniewo nära Danzig som du antar], härstammande från en adlig ätt i Tyskland. [Sen en oklar bit] ‘tandem Sueciam allatus praefectus est Castello Waxholm atque inspector telonii Germanici’ ‘fördes [?] slutligen till Sverige för att vara ståthållare på Waxholms slott och inspektör för de tyska tullarna’.”
Jag beklagar att frågorna upplevs ostrukturerade (jag försökte få med bakgrunden) och postar här främst för att utbyta fakta och ledtrådar, inte för att färdigredigera en uppsats.
Tack till dem som faktiskt vill hjälpa till att lösa pusslet! Ett pussel från 1600-talet är inte det lättaste, och ibland svårt att få 100% bekräftat.
Med vänlig hälsning
Christer Åstrand, Helsingfors, Finland
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 20 oktober 2025 kl. 17.08
|
Jag laddar upp bilderna som jag har fått per epost.
Bild 1:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Av Christer Åstrand - Torsdag den 23 oktober 2025 kl. 15.54
|
Det finns flera adliga ätter i denna släktöversikt. Här följer några exempel på efternamn från bild 1 (jag börjar från nedre vänstra spalten och går mot högra spalten):
1. Rosenbaner (Amiral Hans Nilssons adliga ätt) – Adlig, ointroducerad nr.
- https://minerva.riddarhuset.se/att/rosenbaner-hans-nilssons-adliga-att/
- https://runeberg.org/schkling/0243.html
- https://sok.riksarkivet.se/amnesomrade?postid=Arkis+6895b09f-b46e-4ab6-94c8-837b9e1f1294&infosida=amnesomrade-skatter&inc=1&s=Balder
2. Rosenblad (Major Simon Simonsson Rosenblad, gift med Sigrid Hansdotter Rosenbaner)
- https://runeberg.org/frfinl/0377.html
3. Benick (Hans Nilsson Benick, gift med Sigrid Simonsdotter Berchelt och hennes halvsyster Brita Carlsdotter Kuuth)
- https://sv.wikipedia.org/wiki/Hans_Nilsson_Benick
- https://runeberg.org/wrangsto/0081.html
- https://sklivedata.blob.core.windows.net/contentfiles/SSA/Biblioteket/Ncaa_Erik_Lassotas.pdf
4. Deutschman (Simon Berchelts första fru var gift med köpman Donatus Deutschman, som fick sonen Donatus Donatusson Deutschman, Simon Berchelts bonusson. Donatus Donatusson Deutschmans syster Catharina gifte sig med Simon Berchelts bror apotekaren Berndt Berchelt. Hovsnörmakaren Elias Eliasson Reichenbach kan eventuellt ha gift sig med en dotter till Deutschman, men detta behöver bekräftas.)
- https://sklivedata.blob.core.windows.net/postfiles/SMF/SD/SSMB_0021863_04.pdf
- https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Databas/personer-i-tankebockerna/Sok?sidindex=441
5. Kuuth (Carl Christofferson Kuuth var gift med Anna Nilsdotter Rosenbaner, enligt översikten)
- http://www.sahlinska.se/pdf-filer/balthasar_salinus_soh.pdf
- https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Christoffersson_Kuuth
6. Salinas (Hovkirurgen Balthasar Salinus var gift med Elisabeth Carlsdotter Kuuth, dvs. Anna Nilsdotter Rosenbaners dotter)
- http://www.sahlinska.se/pdf-filer/balthasar_salinus_soh.pdf
7. Tungel (Hovkansler Nils Nilsson Tungel var gift med Catharina Carlsdotter Kuuth enligt översikten)
- https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tungel_nr_182
- https://sv.wikipedia.org/wiki/Nils_Tungel
- https://waslingmedia.se/boerosia/adel-fran-sjuharad/
|
|
|
|
Av Christer Åstrand - Fredag den 24 oktober 2025 kl. 19.07
|
Fortsättning med exempel från bild 2 i släktöversikten (vänstra stapeln):
8. Ruuth
Kammarrådet Bartold Persson Ruuth var gift med Anna Simonsdotter Rosenblad.
Källor:
- https://runeberg.org/frfinl/0377.html
- https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ruuth_nr_690
- https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ruuth_i_Finland_nr_125
- https://runeberg.org/smok/6/0458.html
- https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+29ba29ea-30ab-4712-9865-7e3635face36&s=Balder
9. Schnack–Sneckenberg
Kristina Jakobsdotter Sneckenberg var gift med Simon Bertilsson Ruuth (1656–1701).
Källor:
- https://www.adelsvapen.com/genealogi/Sneckenberg_nr_843
- https://sv.wikipedia.org/wiki/Jacob_Sneckenberg
- https://sv.wikipedia.org/wiki/Sneckenberg
- https://runeberg.org/elgenst/7/0355.html
- https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+36690e3a-e8e9-4171-9137-18b6d2b28408&s=Balder
10. Krabbe – Krabbenström
Nils Krabbe, adlad Krabbenström, var gift med Ebba Bertilsson Kuuth.
Källor:
- https://www.adelsvapen.com/genealogi/Krabbenstr%C3%B6m_nr_964
- https://akatemiasampo.fi/fi/people/page/p1447/table
- https://www.ylioppilasmatrikkeli.fi/henkilo.php?id=4293
11. Sparre
Friherreinnan Anna Magdalena Sparre var gift med Carl Bertilsson Ruuth.
Källor:
- https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ruuth_nr_690#TAB_6
- https://www.adelsvapen.com/genealogi/Sparre_nr_11#TAB_74
- https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Adolph_Sparre
- https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067056_00236#?cv=235&z=-1114.0078%2C-353.8273%2C7636.9237%2C4467.5015&xywh=0%2C-2033%2C6023%2C8905
- https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067056_00253#?cv=252&z=-1114.0078%2C-353.8273%2C7636.9237%2C4467.5015&xywh=718%2C-1438%2C5015%2C7414
- Stiernsköld: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stiernsk%C3%B6ld_nr_24
- Sjöblad: https://en.wikipedia.org/wiki/User:Narking/Sandbox/Carl_Georg_Si%C3%B6blad
12. Sölferberg
Sven Larsson, adlad Sölferberg, var gift med Beata Elisabeth Bertilsdotter Ruuth.
Källor:
- https://www.adelsvapen.com/genealogi/S%C3%B6lfverberg_nr_1111
- https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6lfverberg
- https://sv.wikipedia.org/wiki/Sven_Larsson_S%C3%B6lfverberg
- https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K170.pdf
- https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K170O0081-0100.pdf
|
|
|
|
|
|
|
