|
|
Av Inger Maikisch (Inger_m) - Lördag den 03 mars 2012 kl. 10.58
|
Jag forskar i Jacob Petter Modins släkt. Vi rör oss i 1800-tal. Jacob Petters fader hette Gustaf JOHANSSON,f 1842, fram till 20-års åldern. Då skrevs efternamnet Modin i Kyrkboken. ( Skorped AI:6 1858-1868. Sid 211.) Likadant är det gällande fadern, Johan Carlsson Svedberg, född 1822 20/11. ( Skorped AI:3 sid 60.) Han hette enbart Carlsson i eftyernamn fram tills han var drygt 30 år, efter 1842,då Gustaf föddes. I Gustafs dopanteckning heter fadern Johan Carlsson.( Skorped C:2 sid 7).Sedan lades efternamnet SVEDBERG till. Det vore intressant om det vore någon som vet och kan hjälpa mig med detta. Tacksam Inger M.
|
|
|
Av Jörgen Tollesson (Jts) - Lördag den 03 mars 2012 kl. 19.43
|
De har helt enkelt tagit sig de namnen. I andra delar av landet var det väl framför allt vanligt att hantverkare lade sig till med egna efternamn, utöver sedvanligt patronymikon. Men i Ångermanland och angränsande landskap var det vanligt också bland bönder och torpare. Varför man valde ett visst namn är inte alltid så lätt att säga. Men när det gäller Gustaf, så kan väl Modin ha anknytning till Stavarmon, där han bor. Det verkar att vara ditskrivet i samband med att han får titeln nybyggare, samtidigt som fadern skrivs som förmånstagare och f.d. nybyggare (AI:6, uppslag 211). Han kanske ville ha ett eget namn när han blev herrn i huset? Och följer du Johan bakåt i längderna, så kanske du hittar en förklaring till Svedberg. (Ändrat av Jts den 03 mars 2012 kl. 21.32.)
|
|
|
Av Inger Maikisch (Inger_m) - Söndag den 04 mars 2012 kl. 11.20
|
Tack Jörgen för svar! Ja, man kan ju bara spekulera. Vad beträffar Johan Carlsson Svedberg, så hette hans fader Karl Gustaf Keller, båtsman, född i Stockholm 1777. Detta framforskat av proffset Alf Nilsson. Enligt min forskning, Arnäs C:3 sid 155,Johans födelseattest ( Johannes) hette fadern Carl Smed och modern Maria Andersdr.De bodde i Högbyn. Kyrkblad Arnäs AI:4 sid 650 har faderns namn Keller överstrukits och ersatts av Smed. Han var kanske smed också? 1801 kom Carl Gustaf Keller någonstans ifrån. Jag har tytt det till Skårtse?? Jag har letat på den ortens sidor, men finner ingen Carl Gustaf Keller. Går vi till AI:5 sid 320, så finns familjen överstruken.Flytt till Gideå? AI:6 sid 312.Carl Smed död ( 1834 enl dödsant C:3 sid 498. 22/10),och på hustruns rad återkomst fr Gideå? 1832. På sidan 330 som angivs här finns Maria Andersdr hos dottern Sara Lisa f 1804. Maria överstruken och har flyttat hem till Carl smed igen. Alltså, kanske kommer Svedberg från Smed? Jag har inte fått fram Carl Gustaf Keller Smeds födelseanteckn 1777 i Stockholm. Jag tycker jag har för få data, och jag tror inte att fadern hette Keller. Stockholm verkar så vidlyftigt när man inte har någon födelsedag. Vänliga hälsningar Inger M
|
|
|
Av Jörgen Tollesson (Jts) - Söndag den 04 mars 2012 kl. 19.25
|
Carls inflyttningsnotering i Arnäs AI:4 (sidan 650) får jag till "1801 fr Stockh", vilket ju passar bra om han var född där (se nedan). När familjen är struken på uppslag 320 (Högbyn) i AI:5, så har de flyttat till uppslag 336 (Smedsbyn) i samma bok. Där står han som avskedad båtsman. Nedanför Carl och Maria i AI:6 (uppslag 312, Smedsbyn) finns den nye båtsmannen Joh. P. Smed. Smed är helt enkelt båtsmansnamnet för Smedsbyn, och följer med roten. Roten är nummer 151 i 2:a Västernorrlands 2:a kompani. Så här ser generalmönsterrullan ut 1810 (Flottans arkiv/0503/036/XIIIc:247, SVAR-bild 300): Här står alltså att den förre båtsmannen Johan Israelsson Smed har undfått avsked den 16 augusti 1809. Och den 18 februari 1810 har hittransporterats [förflyttats] fördubblingsbåtsmannen i nummer 156 Carl Gustaf, född i Stockholm, antagen 1808, 33 år, 2 tjänstgöringsår; han är närvarande och approberas [godkänns]. Då ser vi på nummer 156 i samma rulla (SVAR-bild 302): Överst står den ordinarie båtsmannen, och under fördubblingsditon. Den sistnämnde heter alltså Carl Gust. Strandby, och har den 18 februari 1810 transporterats till ordinarie nummer 151; han är antagen 1808, 33 år och har 2 tjänstgöringsår. Så långt stämmer det - men: Han är "infödd". Visserligen ligger Stockholm inte utomlands , men med "infödd" menas att han är född i detta landskap (eller åtminstone län); det framgår av födelseort på övriga, där andra landskap eller städer är födelseort på de som inte är "infödda" (och landskap brukar också vara den enda födelseort som nämns i äldre militära rullor). Två olika födelseorter i samma rulla alltså. Så vad är rätt? Har man i samband med förflyttningen, och därmed antagningen till ordinarie båtsman, upptäckt att han inte var "infödd"? Varför stod han då som "infödd" tidigare? Så här ser föregående års rulla ut, alltså 1809 (XIIIc:243, SVAR-bild 99): (Bilderna från SVAR.) Som fördubblingsbåtsman 156 Strandby har alltså den 23 augusti 1808 antagits Carl Gustafsson, som är "infödd" och 32 år. Så var var han född, och vad hette han innan han blev båtsman? Vad förnamnet beträffar, så står han i husförhören som Carl eller Carl Gust. "Gust." lär då vara en förkortning för Gustafsson, inte Gustaf. Och så är frågan om han hette Keller. Det enda stället i någon av de ovan nämnda husförhörslängderna i Arnäs som han möjligen kallas Keller är på sidan 650 i AI:4. Men jag är inte alls säker på att det överstrukna namnet är Keller; framför allt är jag osäker på de två "e:na". Fördubblingsbåtsmansnamnet var Strandby, som ändrades till Smed när han blev ordinarie, men Strandby står det ju inte. Någon annan som har någon synpunkt på om det står Keller? (Bilden från Arkiv Digital.) (Ändrat av Jts den 04 mars 2012 kl. 23.13)
|
|
|
Av Inger Maikisch (Inger_m) - Måndag den 05 mars 2012 kl. 16.48
|
Tack Jörgen för att Du har engagerat Dig så djupt i mitt inlägg. Jag har inte abbonerat på SVAR.Mina släktforskarkunskaper är nog för ytliga för att söka även i militära arkiv.SVAR har jag funderat skarpt på. Men saken är den, att jag har forskat " färdigt", till min kravnivå.Jag finputsar nu och skall skriva en sammanfattning om de olika familjerna i min svärmors släktkedja. Ungefär 40 st. Jag kommer att skriva Carl Gustafsson i stället för Keller.Jag har skrivit ut Ditt resonemang och bifogar det till släktpärmen. Jag har kallat Carl för Smed eftersom det står både i Johans födelseanteckning och i Carls dödsanteckning. Och på kyrkbladen i Husförhörsboken.Kanske jag kan hitta en född Carl 1777 med en fader med namnet Gustaf i Stockholm. Keller fick jag från alfnilsson.nu/Webbkort/ps350/ps350_001.htm . Jag skall komma med en ny fråga i detta diskussionsforum, som kanske kan vara av alllmän- intresse.
|
|
|
Av Jörgen Tollesson (Jts) - Onsdag den 07 mars 2012 kl. 12.45
|
Först en liten sammanfattning och ett förtydligande av det hittills skrivna om Carl Smeds namn: När det gäller frågan om han hette Gustaf eller Gustafsson, så kan vi ju inte vara tvärsäkra på Gustafsson efter att bara ha sett det i en källa, även om den källan gör det alternativet troligt. Och beträffande namnet Keller, så kan det naturligtvis inte avfärdas bara för att jag inte är säker på att det är det som står i en otydligt husförhörslängd. Något står det ju där, och det kan vara Keller. Slutligen är det inte frågan om Gustafsson eller Keller. Om fadern hette Gustaf, så var Carl en Gustafsson, och det går det alldeles utmärkt att kombinera med ett släktnamn. Summa summarum (av ovan genomgångna källor): Antingen heter han Carl Gustaf Keller eller Carl Gustafsson Keller, eller så ska Keller ersättas med något snarlikt. Sedan några nya källor: Jag har kikat i mantalslängderna (Kammarkollegiums exemplar, som finns hos SVAR). Närmare bestämt har jag kollat om han finns i Högbyn i Arnäs socken (där han bor enligt husförhörslängden). Enligt husförhöret kom han dit år 1801. 1801 års mantalslängd upprättades dock i slutet av 1800, så där kan jag av förklarliga skäl inte finna honom. 1802 är han däremot med som reserv (vilket måste vara reservbåtsman) Carl G. Kjeller. (Sidan 722, SVAR-bild 378.) 1803 kan jag inte hitta honom; möjligen finns han på 'fel' ställe i längden (jag har inte gått igenom hela). 1804-1806 års längder saknas. 1807-1810 är han fortfarande reserv. Och 1809 är G:et utskrivet som Gustaf, utan förkortningstecken. (Sidan 1048, SVAR-bild 534.) 1811 finns där den ordinarie båtsmannen C G Smed. (Sidan 1102, SVAR-bild 569.) Vad ska vi då dra för slutsatser av detta? Först är det helt klart att det är Keller som är det överstrukna namnet i husförhörslängden. När det gäller Gustaf eller Gustafsson, så är det inte lätt att veta vilket av dem som är en missuppfattning av förkortningarna G och Gust. Det enda stället (av samtliga genomgångna källor) där det står Gustafsson är i den rullan där han är nyantagen som fördubblingsbåtsman (för rote 156), och året efter förkortas det till Gust. Man får ju utgå ifrån att de kontrollerar noga vad den antagne heter - men det är ju för den skull inte helt säkert att det sedan nedtecknas felfritt i rullan... I det andra årets rulla har inte bara Gustafsson förkortats till Gust i fördubblingsroten; han har samtidigt överförts till ordinarie (för rote 151), där namnet skrivs Gustaf, utan förkortningstecken. Utgick man då kanske inte från uppgifterna från fördubblingsroten när han blev ordinarie, utan kontrollerade hans attest på nytt och skrev av uppgifterna därifrån? Kanske det; det var ju samtidigt som födelseorten ändrades från "infödd" till Stockholm. I mantalslängden står han på ett ställe som Carl Gustaf, annars bara Carl G eller C G. Och när han är ordinarie båtsman i mantalslängden (år 1811) så är det just C G Smed som han kallas. Alla andra båtsmän står där med bara förnamn och båtsmansnamn, utan patronymikon. Då borde ju inte G vara en förkortning för Gustafsson. Slutsatsen av detta är att det trots allt är mest troligt att det ska vara Gustaf, inte Gustafsson. Alltså Carl Gustaf K(j)eller. Men helt säkra kan vi ju inte vara förrän vi hittar hans födelseboksnotis eller en noggrann attest. Vem vet - han kanske heter Carl Gustaf Gustafsson Kjeller... Jag har också letat efter Carls och Marias vigsel. Den finns i Arnäs C:3, sidan 363. Den 7/11 1802 gifte sig skomakargesällen och reservbåtsmannen Carl Gust. Keller och pigan Maria Andersdotter i Högbyn. Där har vi "Gust." igen... För att bli gesäll (steget under mästare), så måste han vara lärling ett antal år och sedan avlägga ett gesällprov. Allt detta kunde han ju inte hinna med på den korta tiden från det att han kom till Arnäs år 1801 tills han gifte sig i november 1802. Han måste alltså ha varit minst lärling redan när han kom från Stockholm. Förmodligen gesäll; när, var och hur kunde han avlägga gesällprov i Arnäs? Fanns där en skomakarmästare som han kunde vara i tjänst hos; fick en sådan ens vara verksam utanför städerna? I Arnäs fanns möjligen en sockenskomakare, men vilka formella kvalifikationer behövde en sådan ha? Hur som helst fick vi härmed en ledtråd till. Född eller inte född i Stockholm, i tjänst hos en skomakare där bör han i varje fall ha varit, som lärling eller gesäll. Om nu inflyttningsnoteringen i Arnäs husförhör är "Stockh", och det är själva staden som avses, och inte bara en plats i närheten...
|
|
|
|
|
|
|
Av Inger Maikisch (Inger_m) - Torsdag den 08 mars 2012 kl. 11.20
|
|
Tack ! Jörgen för denna utförliga utredning. Jag har skrivit ut det hela och jag skall noggrant studera detta och jag bifogar utredningen till min släktpärm under den familj det berör. Hlsn Inger M
|
|
|
|
|
|
|