|
|
Av Britt Hagman - Onsdag den 12 februari 2014 kl. 11.01
|
Hej...
Jag läser just nu Kville FI:a 42 1831-1836 i hopp om att finna föräldrarna till Johanna Greta Olausdotter som anges vara född 1822.
Jag har funnit henne som gift med Olaus Andreasson f. 1812 när de var bosatta på Zinken u. Ånneröd där deras två barn föds Amalia 1842-01-06 (AII:a 4 s. 894) och dotter Olena f. 1846. Jag har också följt familjen till deras död.
Jag undrar från vilken ålder det är brukligt att barnen blir inskrivna i mantalslängden i Kville socken? Jag har hittills läst 65 sidor och funnit flera barn inskrivna redan före 15 års ålder.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 12 februari 2014 kl. 13.15
|
Man betalade som sagt mantalspenning från det att man var 15 år. I äldre längder ser man därför bara de som är så gamla; i de allra äldsta längderna bara antalet, och namn endast på husbonden.
Men 1765 beslöts att "alla människor som liv äga och följaktligen över- och underårige av vad stånd, ålder och kön de helst vara må" ska tas med i mantalslängden. Fr.o.m. 1766 års längd ser man därför alla barn, prydligt uppdelade i betalande och underåriga och med namn på alla.
Men detta varade bara några år, 1774 är de underårigas namn borta igen, men antalet noteras fortfarande. Jag vet inte om detta beror på att det kom nya regler som sa att det räckte med antalet eller om skrivarna bara var för slöa för att sätta ut namnen. 1805 är namnen dock tillbaka.
Från 1803 kan man se ålder på betalande för första gången i mantalslängderna, men bara på en del personer (tidigare hade ålder endast noterats i enstaka fall som motivering till att en gamling inte längre behövde betala och därför försvann ur längden). Och från 1812 står ålder på alla.
1825 börjar man att skriva födelseår i stället för ålder.
Från 1831 står de underårigas namn tillsammans med de betalande, tidigare stod de i högermarginalen.
1843-1851 saknas de underårigas namn igen, men antalet står dock noterat hela tiden - men min erfarenhet är att man ska ta antalet med en nypa salt. 1852 har de namn i en del familjer, i andra inte. Och 1853 ser alla ut att ha namn igen - så då hade man väl köpt in tillräckligt mycket bläck... 
Det kan säkerligen ha varierat mellan olika skrivare hur noga man var med att sätta ut namn på underåriga när alla skulle vara med efter 1765. Det jag har skrivit här kan alltså skilja sig från erfarenheter i andra fögderier, även om reglerna var de samma över hela riket.
Kville hör till Norrvikens fögderi, och häradsskrivarna där kan kan ju ha varit både mer eller mindre noggranna än kollegor på andra håll. Och det samma gäller naturligtvis när en ny skrivare tog över pennan; då kunde längderna bli noggrannare eller slarvigare än tidigare - och mer eller mindre välskrivna...
Det ska tilläggas att ovanstående gäller häradsskrivarens eget exemplar av längderna efter 1820.
Mer om mantalsskrivningen finns att läsa i Arkivguiden: Den svenska folkbokföringen genom tiderna, del 1: Mantalspenning och mantalslängd.
|
|
|
|
Av Britt Hagman - Torsdag den 13 februari 2014 kl. 11.21
|
|
Tack för den utförliga informationenom om mantalslängderna i Kville, man blir aldrig för gammal för att lära sig något nytt. Jag har nu kommit till sidan 131. Nu får jag börja om från början. Men läsningen har inte varit helt förgäves för jag hittade en son till min soldat Gadd och hans hustru Maria under Yllene Norgård som jag inte hade tidigare.
|
|
|
|
|
|
|